Bostad högsta prioritet för ukrainska flyktingfamiljen
– Vi hade först förflyttat oss till en ort utanför Charkiv. Men när striderna tilltog förstod vi att vi inte kunde stanna där heller, så vi flydde. Jag fick med mig mina utbildningsdokument, mitt pass och kläderna jag hade på mig, säger Hanna Veretennykova.
Nu sitter Hanna och hennes man Oleg Makarov i vardagsrummet hemma hos väninnan Josefine Wellsing i centrala Göteborg. Barnen Maria, 7, och Michael, 12, finns också i lägenheten men håller sig på sin kant när de vuxna pratar.
De är några av de tusentals ukrainska flyktingar som redan kommit till Sverige. Enligt Migrationsverkets högsta prognos kan antalet som söker sig hit bli över 200 000 fram till juni, beroende på hur kriget i Ukraina utvecklar sig. Det kan jämföras med att 163 000 människor sökte asyl i Sverige under hela 2015.
Redan nu är 10 miljoner ukrainare på flykt, varav mer än 3 miljoner utanför Ukrainas gränser.
– 50 procent av Charkivs bebyggelse är förstörd. Inte bara militära mål, utan bostadshus, skolor, sjukhus, kyrkor, allt. Tack och lov är huset med vår lägenhet helt. Hittills, säger Hanna Veretennykova och korsar sig.
Hennes föräldrar är kvar i det sönderbombade Charkiv eftersom de inte ville lämna alla sina ägodelar.
– De bor på femte våningen och när flyglarmet går får de ta sig ner till skyddsrummet i källaren. Men nu går larmet så ofta att de slutat gå ner. Det finns ingen fungerande sjukvård. Medicin och mat är på väg att ta slut, leveranserna in i staden är så oregelbundna, säger Hanna, som har telefonkontakt med föräldrarna varje dag.
Hanna flydde från Charkiv tillsammans med sina barn, sin syster och systerns två barn. Systerns man följde dem till polska gränsen innan han återvände. På andra sidan gränsen mötte de Oleg, som arbetade i Polen när kriget bröt ut.
– Vi övervägde att stanna i Polen, men landet är helt översvämmat. Det är ett hav av kvinnor och barn, säger Oleg Makarov.
För honom var det inte ett alternativ att lämna sin familj igen och återvända till Ukraina.
– Jag är en fredlig person och kan inte ens föreställa att döda någon eller något levande.
Men om vi befunnit oss i Ukraina och någon skulle hota mina barn och min fru så skulle jag utan tvekan skydda dem, säger Oleg Makarov.
Inneboende hos familjens vän
Nu blev det i stället Sverige, eftersom familjen känner Josefine Wellsing. Hon är själv ursprungligen från Ukraina och hennes ex-man är nära vän med Oleg sedan barndomen.
– Mina barn är vuxna och utflugna, jag har plats i lägenheten, säger Josefine Wellsing.
Nu bor familjen inneboende här. Hannas syster och hennes barn är inneboende i en annan lägenhet i Majorna. Via vänner och bekanta har Josefine Wellsing samlat in barnkläder, pengar och förnödenheter åt båda familjerna, framförallt för barnens behov.
Förra veckan var Hanna Veretennykova och Oleg Makarov och registrerade sig på Migrationsverket i Kållered söder om Göteborg. Att få id-kort med deras status väntas ta två veckor. Efter det har de rätt till tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv.
Ukrainska flyktingar har dessutom rätt till skola och sjukvård som inte kan vänta. Det sistnämnda behövs, eftersom dottern Maria har lätt epilepsi och medicinen familjen har med sig bara räcker i tre veckor till.
Inte första gången
Josefine Wellsing har erfarenhet av inneboende. Efter Krimkrisen och krigsutbrottet i Donbass 2014 hade hon en annan ukrainsk flyktingfamilj boende hos sig. Det tog två år innan de kunde flytta vidare.
– Vi vill verkligen inte bli en belastning för Josefine, vi vill gärna hitta en egen bostad. Vi sitter hela tiden och söker på olika sajter, säger Oleg Makarov och räknar upp namn: Blocket, Airbnb, Rentify, Marketplace Facebook.
Migrationsverket har erbjudit dem att komma till ett flyktingboende sex mil norr om Göteborg, men familjen vill inte flytta långt från Hannas syster eftersom hon behöver hjälp med sina små barn.
– Dessutom är det svårare att söka arbete därifrån. Vi vill inte sitta still, vi vill arbeta, säger Oleg Makarov.
Söker jobb och bostad
Han är elingenjör och Hanna Veretennykova är ekonomiprofessor. Nu står de inför samma svårighet som många andra nyanlända flyktingar innan dem: att försöka hitta ett nytt hem i bostadskrisens Sverige.
Josefine Wellsing och hennes dotter försöker hjälpa till.
– Vanliga hyresvärdar har krav på fast inkomst och svenskt personnummer, så hoppet står till privatpersoner som hyr ut. Hyrorna är också anpassade efter en svensk medelinkomst, så Oleg och Hanna hoppas hitta jobb för att klara hyran i det långa loppet, säger Josefine Wellsing.
Hon håller själv på att utbilda sig till fastighetsförvaltare och är väl medveten om hur det ser ut på bostadsmarknaden.
– Det är inte lätt att hitta något, ens för en svensk.
Migrationsverket letar boenden att handla upp i hela Sverige.
Samtidigt försöker landets kommuner skaka fram tak över huvudet, både akuta övernattningsplatser och riktiga bostäder för längre vistelse.
I Göteborgsområdet är Göteborg, Öckerö och Varberg hittills i färd med att skapa tillfälliga boenden i tomma skolor och äldreboenden.
Kungsbacka ligger längst fram och har redan ett 40-tal lägenheter att erbjuda, som nyligen blivit tomma eftersom tvåårskontrakt tagit slut för andra flyktingar som bott där.
Är du privatperson, vänd dig INTE till Migrationsverket ifall du vill hyra ut bostad. Myndigheten har inte kapacitet att ägna sig åt sådan förmedling.
Röda Korset har uttryckt oro för att kvinnor och barn kan komma att utnyttjas i den situation som råder nu. Deras råd är att den som vill hyra ut går via en etablerad organisation.
Vissa kommuner erbjuder redan nu någon form av kontaktpunkt. Se på din kommuns hemsida vad som gäller.
Bor du i hyresrätt har du rätt att ha inneboende utan att fråga värden om lov. Men om du inte själv bor kvar i lägenheten så krävs värdens tillstånd, oavsett om du tar ut någon hyra eller ej.
Du har inte rätt att ta ut högre andrahandshyra än du själv betalar. Eventuellt påslag för möbler och liknande får vara högst 15 procent.
Bor du i bostadsrätt bör du ha föreningens tillåtelse om du hyr ut i andra hand. Även i bostadsrätt finns regler för hur hög andrahandshyra du har rätt att ta ut.
