Bostad viktig för att förhindra återfall – exministerns kritik: ”Mycket orolig över Kriminalvårdens utveckling”
Ali kämpar med hemlöshet och har ingenstans att sova för natten när vi träffar honom. Amar sitter i en utslussningslägenhet och är snart frigiven, han hoppas kunna skaffa lägenhet men hittills har han inte lyckats. Båda säger att de vill leva ett hederligt liv men ser brist på eget boende som en risk för återfall i brott.
Enligt Brå, Brottsförebyggande rådet, är tillgång till egen bostad en viktig skyddsfaktor för att inte återfalla i brott. Ändå visar Hem & Hyras granskning att det blir allt svårare för frigivna fångar att hitta en bostad.
I kampen mot gängkriminaliteten skärps nu straffen för flera brott samtidigt som straffrabatten för unga tas bort. Under 2023 dömde landets tingsrätter till fängelse i 14 096 domslut. Det är en ökning med 12 procent jämfört med året innan. Jämfört med 2014 har antalet fängelsedomar ökat med 27 procent.
”Vi ser att antalet fängelsedomar, och mängden strafftid som utdöms, började öka redan 2017, och att uppgången var extra kraftig under 2023. Utvecklingen hänger samman med de straffskärpningar som genomförts de senaste åren”, säger Oskar Lindström, statistiker på Brå, under våren i ett pressmeddelande.
20 år senare – vad hände sen?
Samtidigt som fängelsedomarna ökar hamnar ofta frågan om vad som ska hända med fångarna efter avtjänat sitt straff i skymundan. För drygt 20 år sedan ställde nuvarande utbildningsminister, Johan Pehrson (L) en fråga i riksdagen angående bostadssituationen för frigivna. Pehrson menade att frigivna fångars brist på bostad och arbete hade en negativ inverkan på rehabiliteringen. Han föreslog en lagändring som gjorde det möjligt att placera en eller ett par socialsekreterare på varje anstalt. Socialsekreterarna skulle fungera som kontaktpersoner, bidra till återanpassningen och minska risken att fångarna återföll i brott.
Morgan Johansson (S) var då folkhälso- och socialtjänstminister. När han svarade på Johan Pehrsons fråga tryckte han på vikten av att förbättra samarbetet mellan socialtjänst och kriminalvård. Men det skulle dröja ända till 2016 innan den dåvarande socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning med fokus på frigivna fångars inslussning i samhället. Två år senare fick Kriminalvården ett regeringsuppdrag att pröva inslussningsprogram. Kristina Landemark, expert på Kriminalvården, tog över som projektledare 2020.
– Det friges runt 6 000 personer varje år från anstalt. Det vi fokuserat på är att bygga samverkansstrukturer med socialtjänsten, berättar hon.
Utredningen resulterade i ökat samarbete för att stödja frigivnas väg in i samhället. I dag pågår sådan samverkan i över 100 kommuner.
– Det finns ett stort engagemang lokalt i socialtjänsten, frivården och i civilsamhället för att hjälpa klienter tillbaka in i samhället efter anstaltstiden, säger Kristina Landemark.
I dag kan alltså Morgan Johansson glädja sig åt att samarbetet mellan socialtjänst och Kriminalvården har ökat. Hem & Hyra får svar av den före detta ministern skriftligt. Han framhåller att samverkan och mer strukturerat arbete har vuxit efter arbetet med inslussningsutredningen.
– Det handlar alltså om att Kriminalvården nu på ett helt annat sätt kan samverka med kommunerna när det gäller personer som ska friges, det vill säga precis det som frågan för 22 år sedan handlade om. Och då handlar det ju om individens breda behov, där bostaden är en del. Men det är ju också frågor om studier, arbete, hälso- och sjukvård, sociala relationer et cetera.
– Vi kunde också se hur andelen som återföll i brott minskade under vår tid, lägger han till.
I början av 2000-talet sjönk andelen som återföll i brott efter avslutad fängelsetid – från 42 procent år 1999 till runt 30 procent. Från år 2020 har återfallen ökat något och har under de senaste åren legat på runt 32 procent.
Och samtidigt som andelen som återfaller i brott stiger har också bostadssituationen för muckade fångar försämrats.
Svårigheter med återanpassning
Nadim Ghazale är verksamhetschef för Nattvandring.nu, föreläsare och författare. Han har tidigare jobbat i 17 år som polis i Borås och blev rikskänd när han var med som expert i SVT:s Veckans brott. Nadim ser en koppling mellan bostadsproblemen och samhällsproblem med kriminalitet.
– Exkriminellas svårigheter att återanpassa sig i samhället bidrar starkt till de problem som vi ser i samhället i dag. Och där är svårigheten att få bostad efter fängelsestraff en stor del, säger Nadim Ghazale.
Att många som döms till fängelse idag är unga innebär också utmaningar menar Nadim Ghazale.
– Det innebär att de inte har hunnit etablera sig på bostadsmarknaden eller har haft något riktigt arbete innan de hamnar i kriminalitet och åker fast. När de sedan kommer ut så saknar de ett nätverk att falla tillbaka på. För att inte de här personerna ska se den kriminella världen som det enda alternativet måste vi bli betydligt bättre på återanpassning, säger Ghazale.
Amar, som vill vara anonym, han suttit inne sju-åtta gånger och haft återkommande problem med missbruk. Han har aldrig tidigare haft eget boende i sitt liv. Det har fått lösa sig från dag till dag.
– Oftast blir det hos kriminella, missbrukare, då är risken att du åker ut för ingenting, eller dras med i missbruket, säger han.
Han menar att svårigheterna att få bostad och jobb orsakar en ond cirkel som är svår att ta sig ur.
– Vad är det för mening att satsa så mycket pengar på behandling? Och när du är klar så trillar du tillbaka in i det. Jag tror det är viktigt att man ger folk en chans att få starta om.
Ex-ministerns kritik
Morgan Johansson (S) ser även han ett växande problem. Han menar att många kommuners situation är ansträngd på grund av nedskärningar och ökat behov, särskilt socialtjänsten som han pekar ut som den viktigaste samverkanspartner för Kriminalvården. Just Kriminalvården, är ett kapitel för sig enligt Johansson.
– Jag är mycket orolig för Kriminalvårdens utveckling. Överbeläggningen gör läget allt farligare, och de anställda har inte den tiden längre att lägga på samverkan med kommunerna och planera för frigivning. Det ökar risken för återfall kraftigt. Dessutom ökar risken för våld på anstalterna, både mellan klienterna och mot de anställda.
Hur du ser på bostadssituationen för frigivna idag?
– När det gäller bostäder, så hänger det ju i realiteten på att det överhuvudtaget finns bostäder att tillgå. Och då kan jag konstatera att sedan regeringsskiftet har bostadsbyggandet kollapsat, bland annat på grund av att den nya regeringen avvecklade investeringsstödet. Det drabbar alla, men särskilt dem som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden och inte har en tjock plånbok.
Hem & Hyra har sökt bostadsminister Andreas Carlson (KD), justitieminister Gunnar Strömmer (M) samt socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) för kommentar. Bostadsministern avböjer att kommentera. Strömmer och Waltersson Grönvall har inte svarat på vår förfrågan.
