Bostads-vd:n om de skenande elpriserna: ”Ett extremläge”
Bostadsbolaget Förbo förvaltar cirka 6 000 lägenheter i sina fyra västsvenska ägarkommuner: Härryda, Mölndal, Lerum och Kungälv.
Drygt var femte lägenhet har så kallad kallhyra. Det innebär att hyresgästen själv står för värme och varmvatten, utöver hushållselen.
Somliga hyresgäster med kallhyra är inkopplade på fjärrvärmenätet. Andra hör till Förbos totalt 940 lägenheter där värmen kommer från direktverkande el, som just nu är väldigt dyr.
Ytterligare ett antal kallhyresgäster har luftvärmepump och vattenburen värme, till exempel via eldriven panna. Så är det hemma hos pensionären Britta Högmark Härdner i Mölnlycke. För Hem & Hyra har hon berättat hur hennes elräkningar nu löper amok, trots att hon gör allt hon kan för att hålla nere förbrukningen.
Huset som Britta bor i har den sämsta energiklassen, klass G. Och hon är inte ensam. Ungefär 700 av Förbos lägenheter hör till samma dåliga energiklass, vilket i praktiken betyder att de läcker maximalt med energi mitt under brinnande energikris.
Krisläget väntas bestå i flera år
Förbos vd Peter Granstedt konstaterar att bolaget länge jobbat intensivt med renovering och underhåll, inte minst av sina miljonprogramshus. Att så många lägenheter ändå har kvar energiklass G beror på att mycket arbete återstår, menar han.
– Vi håller på att gå igenom hela beståndet, med tilläggsisolering av tak och så vidare. Det finns ett antal områden kvar som ligger i plan. Vi är inte på något sätt igenom det underhållsarbete vi håller på med.
Det extraordinära läget gör emellertid att Förbo nu är beredda att ompröva var bolaget satsar sina resurser.
– Energidelen har ju verkligen bränt till nu och blivit jätteaktuell på grund av elpriserna. Historiskt har vi gjort en sammanvägd bedömning av alla tekniska system i huset. Stammar, badrum, även energiprestanda har funnits med. Utifrån det så har vi gjort prioriteringar. Men när vi har en sådan extremsituation med energin – och den kommer ju att bestå några år framöver – då behöver man vikta sådant som har med energiprestanda att göra ännu högre.
Nu sitter folk med kallhyra, och kanske dessutom direktverkande el. Ni har förhållandevis många sådana lägenheter. Vad kan du göra för de hyresgästerna just nu?
– Det vi gör nu är att titta på den tekniska statusen i de olika kallhyresområden vi har. Det kan ju finnas värmepannor, värmepumpar eller annan typ av utrustning som behöver ytterligare finjustering i lägenheterna. Men det kan även finnas teknisk utrustning som vi bedömer är läge att byta ut i förtid. Vi har påbörjat det arbetet, och det känns påtagligt och konkret. Utifrån den inventeringen får vi se vilka ytterligare åtgärder vi ska göra.
När har ni bilden klar för er?
– Under oktober-november måste vi nog skapa oss en bild av hur det ser ut. För det är hyresgäster som ringer. Inte dagligen, men vi har ett kontinuerligt flöde av frågor kring hur man kan komma ner i energiförbrukning. De frågar vad vi kan göra.
Så ni märker av att hyresgäster är oroliga?
– Ja, det gör vi. Och man kan ju höra olika energibolag vittna om att kunder ringer till dem med en helt annan frekvens. Några har blivit näst intill nerringda. Vi får en viss del av det också.
Vi har pratat med er hyresgäst Britta. Hon lever jättesnålt men har lika hög elförbrukning som en mindre villa, i ett hus med energiklass G. Hon säger att det är svårt att inte kunna påverka något själv. Vad vill du säga till henne?
– Det kan finnas utrustning som helt enkelt är feljusterad, eller andra typer av defekter i systemet. För att kunna reda ut var och ens situation måste vi titta på varje specifik plats. I den inventering jag beskriver försöker vi skapa oss en bild. De här husen ser olika ut. De har olika typer av systemlösningar. Man kan inte dra alla över en kam. På något sätt behöver vi möta varje hyresgäst.
Klarar ni det?
– Det är viktigt för oss att ta vårt ansvar i det här på ett systematiskt sätt. Men det är också en kamp mot tiden. Vi får börja i de områden som vi bedömer är mest utsatta.
Många hyresgäster är oroliga för hyreshöjningar nu. Hur ser du på prognosen?
– Man kan absolut räkna med tuffa förhandlingar. Vi får försöka ha ett klokt förhållningssätt. Vi är naturligtvis medvetna om att hyresgästerna också sitter i en tuff situation. Men tittar vi på kostnaderna som ökar för oss som bolag så är nivåerna extrema. Vi pratar om ränteuppgångar och kostnadsökningar på alla typer av förbrukningar. Vi behöver på sikt ha täckning för det. Och det behöver tas ut i hyreshöjningar.
Är det aktuellt att erbjuda era hyresgäster gruppförhandlade elavtal, som Britta efterlyser?
– Vi vet att den frågan har dykt upp, i samband med valrörelsen då våra politiker hade fått med sig den. Vi hade en kort dialog om det. Men vi tror inte att vi skulle kunna få ett mer konkurrenskraftigt pris än hyresgästerna.
Så det är inte aktuellt?
– Nej. Det ligger närmare till hands att jobba med våra fastigheter och deras status, hur vi kan göra olika typer av energisparåtgärder i stort och smått i vårt bestånd. Det är där vi kan göra skillnad.
