Därför är bostadsägare villiga att acceptera lägre säljpriser
Drygt 4 000 personer har svarat på bostadsfrågor från undersökningsföretaget Novus. Av dem tycker 79 procent att bostadsbristen är ett stort problem, medan 13 procent tycker problemet är litet.
Ragnar Bengtsson, bostadsmarknadsanalytiker på Hyresgästföreningen tycker att svaren ger en mycket tydlig bild.
– En del debattörer hävdar att det inte finns någon bostadsbrist, men allmänheten inser att den är ett stort problem och att man inte kan förvänta sig att marknaden kommer att fixa det. Det spelar ingen roll om man bor i hyresrätt eller bostadsrätt, är gammal eller ung – det här är uppenbart för alla, säger han.
86 procent tycker att det är politikernas ansvar att lösa bostadsbristen. Den uppfattningen är dominerande oavsett partisympati, även om det varierar mellan 97 procent bland dem som sympatiserar med Vänsterpartiet och 81 procent i Centern och KD.
De 2 300 personer som själva äger sin bostad fick också frågan: Om åtgärder som löste bostadsbristen skulle sänka värdet på din bostad med tio procent, skulle du tycka att det var önskvärt?
47 procent svarade ja. 29 procent nej.
– Det är intressant att nästan hälften tycker att man måste åtgärda bostadsbristen även om de själva förlorar ekonomiskt på det. I debatten kan man skrämmas med risk för sjunkande bostadspriser, men folk är med på tåget. De vill ha politiker som löser det här problemet ändå, säger Ragnar Bengtsson.
Så många vill lösa bostadsbristen även om deras bostad sjunker i värde
Undersökningen visar också att alla grupper tycker att det framför allt är hyresrätter som behöver byggas, helst genom att skapa nya stadsdelar eller samhällen. Om man behöver förtäta ska det helst ske genom att omvandla industriområden och bygga på höjden. Bara nio-tio procent vill förtäta i befintliga bostadsområden.
Hyresgästföreningen har även ställt frågan om marknadshyror bör införas. Då har man definierat det som “ett system där hyresvärden ensidigt får bestämma hur mycket du ska betala i hyra, helt utan förhandling?”
73 procent svarade nej. 13 procent svarade ja. Mest positiva till denna form av marknadshyra var moderata väljare, men även bland dem svarade 50 procent nej, medan 31 procent svarade ja.
Ragnar Bengtsson säger att undersökningens definition av marknadshyror är förenklad, men han tycker ändå att svaren ger en intressant bild.
– Det förvånar mig inte att marknadshyra är ett så oerhört impopulärt förslag. Hyresrätter är viktiga för att låg- och medelinkomsttagare ska kunna säkra ett bra boende. Att då tillföra ytterligare stress och osäkerhet till dessa hushåll känns spontant fel för de flesta. Hyresnivåerna är redan idag så höga inom nyproduktionen att de ofta uppfattas som helt orimliga för vanligt folk.
