Bostadsbidrag i onödan?

Syftet med Riksrevisionens granskning är bland annat att se om bostadsbidraget leder till marginaleffekter som minskar drivkraften att arbeta.

Läs ocksåFler får betala tillbaka bostadsbidrag

Tidigare forskning visar att bostadsbidraget kan leda till mindre incitament att skaffa jobb för familjer med barn. Riksrevisionen har nu kommit fram till att detsamma även verkar gälla gruppen unga utan barn.

Efter 28 års ålder har de inte längre rätt till bostadsbidrag, men undersökningen visar att de i genomsnitt samtidigt ökade sina förvärvsinkomster till följd av att de inte längre var berättigade till bostadsbidrag. Bland unga, med barn, som får bostadsbidrag även efter 28 års ålder fanns inte samma ökning.

-Resultatet bör tolkas försiktigt, men det talar för att den här gruppen utan barn troligen har ett begränsat behov av bostadsbidraget, säger Nils Lundh, projektledare på Riksrevisionen.

Läs ocksåFärre fick bostadsbidrag

I övrigt visar granskningen att bostadsbidraget, precis som det är tänkt, når hushåll med de lägsta inkomsterna. Men eftersom stödet inte har hängt med i samhällets inkomst- och kostnadsutveckling är allt färre hushåll berättigade till bidraget och för dem som får stödet ger det mindre hjälp än tidigare.

Av undersökningen framkommer också att bidraget i lägre utsträckning än tidigare hjälper bidragsmottagaren över gränsen för vad som anses vara låg ekonomisk standard. Värst drabbas sammanboende med barn. Cirka hälften av dem med bostadsbidrag har även ekonomiskt bistånd, det som tidigare kallades socialbidrag.

-Eftersom ekonomiskt bistånd ger högre marginaleffekter vore det olyckligt om fler hushåll behöver ekonomiskt bistånd samtidigt med bostadsbidrag, säger Nils Lundh, projektledare på Riksrevisionen.

Läs ocksåRekordhöjning i Alingsås – kommunala bostadsbolaget står för årets hittills största höjning

Riksrevisionen rekommenderar därför bland annat regeringen att se över hur fördelningsmässigt träffsäkert bostadsbidraget är för att nå sammanboende med barn.