Bostadsbolag vill hyra ut ödehus för att rädda landsbygden i norr
Vattenpussarna i den ojämna leran har fått sig en kyss av kylan under natten och den tunna isen krasar under kängorna. Petra Henriksson lutar sig fram och kikar in genom ett fönster i en av arbetarbostäderna på Gålsjö bruk, drygt tre mil från Sollefteå.
Sedan i våras leder hon ett projekt för kommunala bostadsbolaget Solatum, som vill locka landsbygdssugna storstadsbor till trakten. Genom att erbjuda ett boende på en större gård med möjligheter till både distansarbete och närodling vill kommunen öka skatteintäkterna som kan rädda de alltmer servicedränerade orterna.
Gålsjö bruk är ett av objekten som fångat Petras intresse. De tjugotal byggnaderna som uppfördes anno 1703 har efter brukstiden inhyst både konferensgäster och flyktingar.
– Husen är ändå i rätt bra skick och området har en stor potential, anser Petra, som ser kombinationen av bredband och natur som en stor tillgång.
– Det mesta är möjligt idag. På sikt kan det bo kanske tjugo personer här, ensamföretagare eller familjer. Det finns smedja, herrgård, kapell och egen badplats. De som flyttar hit får själva bestämma hur verksamheten ska utformas, säger Petra.
Hennes jobb just nu är att se över möjligheterna för Bredbandsbullerbyar. Sedan kan det bli aktuellt med uppköp av gårdar. Men Solatums ägande är ändå tänkt att vara kortsiktigt.
– När hyresgästerna bestämt i vilken form gården ska drivas, kooperativt exempelvis, säljer vi husen till dem, förklarar bostadsbolagets vd Roger Lundin.
Han berättar att han var lite skeptisk mot projektet till en början.
– Jag tänkte ”varför ska vi som allmännytta jobba med det här?” Men sen förstod jag att det faktiskt är ett viktigt uppdrag inom vår bostadsförsörjningsplan att se till att hela bygden lever.
Vilket var något som styrelseledamoten Thorsten Laxvik, mannen bakom projektidén, förstått för länge sen.
– Jag har tänkt på det här i tjugo år. Och nu är tiden mogen, säger han.
Thorsten är en hemvändare som tidigare ”trampade Söders trottoarer i 40 bast”. Men som sedan 20 år tillbaka föder upp får och nöt i Edsele, sex mil utanför Sollefteå.
Han påpekar att det vid sidan av utökade skatteintäkter finns ett annat minst lika viktigt syfte med projektet.
– Klimatet är vår tids utmaning och städerna är ohållbara på sikt. Genom att tillvarata landsbygdens tillgångar kan vi bygga upp en ny bystruktur, vilket vi kommer vara beroende av i framtiden.
Men är det rimligt att tro att storstadsbor vill flytta hit då? Ja, enligt en Sifo-undersökning från 2017 vill 28 procent av svenskarna helst bo på landsbygden om de får drömma fritt.
Och enligt en enkät som gjordes 2016 på uppdrag av Solatum kan en av fyra landsbygdsdrömmare i Stockholm tänka sig att bo i en Bredbandsbullerby – i Sollefteå kommun.
Syftet med projekt Bredbandsbullerbyar är att förenkla för intresserade yrkesverksamma personer, med möjlighet att arbeta på distans, att flytta till landsbygden i Sollefteå kommun. Inflyttningen ska väga upp de allt färre arbetsföra invånarantalet. Enligt en enkät vill många i Stockholm bo på landet närmare skog, vatten och ren luft. En stor del av dem är även intresserade av småskaligt hållbart jordbruk och matproduktion. Målet på lång sikt är att konceptet kan kopieras till andra landsbygder för att skapa ytterligare inflyttning och en kontraurbanisering i hela landet.
I Pajala kommun vaskas obebodda hus fram under projektet ”Levande bostadsmarknad på landsbygden”. När 24 av 82 byar dammsugits hade man hittat 200 beboeliga ödehus.
I samband med flyktingtillströmningen gjorde Storuman kommun en kartläggning av var det fanns obebodda hus. 15 hus hittades och förmedlades. Projektet visade på att det behövs en kontinuerlig överblick för att ha en god srevice för de som vill flytta till Storuman. Nu finns det därför en särskild inflyttarkoordinator på halvtid.
Skellefteå inventerade kommunen 2017 för att få fram bostäder till nyanlända. Men inget register uppfördes och det är inte aktuellt med någon uppföljning. Kommunen planerar istället för 10 000 nya bostäder, många av dessa är mindre hyresrätter. Vilket ska frigöra större bostadstyper och få fart på flyttkedjorna.
Fenomenet med öde hus finns över hela landet sedan urbaniseringen på 60-talet. Antalet obebodda hus beräknas vara tiotusentals, enligt Robert Danielsson, som startade Facebookgruppen ”Jag räddade ett ödehus” som har över 15 000 aktiva medlemmar.
- Kom ihåg att även till synes öde och övergivna hus har en ägare. Börja med att fråga en granne, någon i byn, affären eller macken vem som rår om det. Sätt en lapp på dörren. Kolla fastighetsbeteckning på någon nättjänst och fråga sedan Lantmäteriet.
- När du kontaktar ägaren, var taktfull och försiktig. Du vet inte vad som ligger bakom att huset står öde.
- Källa: JAK:s medlemstidning Grus & Guld
1. Gårdarna ska kunna husera åtminstone tre familjer, par eller andra hushållsgrupperingar.
2. Flera kök och badrum behövs i byggnaderna.
3. Fungerande värmesystem, el vatten och avlopp är viktigt. Och att husen inte ska kräva för stora renoveringsinsatser från Solatums sida.
Källa: Allmännyttan
