Boverket: Stockholm hotar hyressystemet
Boverket lämnade i går en rapport till regeringen, där hela hyressättningssystemet har satts under luppen.
Rapporten lyfter fram en rad problem, bland annat att hyrorna på vissa håll är ”för låga”, vilket ger upphov till svarthandel, ombildningar, inlåsningseffekter, dålig rörlighet på arbetsmarknaden och orättvisa mellan de som har och de som inte har en billig hyresrätt.
Å andra sidan ställs frågan om ett annat system inte skulle få andra, exempelvis sociala, effekter som samhället inte kan tolerera.
Men om det nuvarande hyressättningssystemet ska överleva på längre sikt måste framför allt hyresstrukturen i Stockholm ändras, enligt Boverket. I stora delar av landet har parterna arbetat fram en systematisk hyressättning som ska spegla hyresgästernas värderingar bättre än tidigare. Dock inte i Stockholm, där det anses vara extra stor skillnad mellan hyresnivå och vad hyresgäster värdesätter.
– En stor del av de ekonomiska effekterna, med svarthandel och annat, skulle kunna lösas om man har en ordentlig systematisk hyressättning. Lagstiftarna har också tryckt på hur viktigt det är att hyrorna ska motsvara hyresgästernas värderingar. Eftersom det verkar stå stilla i Stockholm är det mycket viktigt att man pratar om det där, säger Roger Gustafsson, nationalekonom och rapportförfattare på Boverket.
Om en eventuell framtida utvärdering kommer fram till att hyrorna fortfarande inte speglar hyresgästernas värderingar anser rapportförfattarna att det inte finns någon annan lösning än att ytterligare reformera hyressättningssystemet.
Hyresgästföreningens ordförande Barbro Engman tycker att rapporten är en balansakt mellan olika resonemang, men inte kommer fram till något.
Hon håller med om att det är viktigt att arbetet med den så kallade Stockholmsmodellen kommer igång igen, men är mycket kritisk till påståenden om hyressättningssystemet leder till omfattande svarthandel och ombildningar.
– Det är myter som man sprider utan någon analys. Det finns ingen som har kunnat visa att svarthandeln är så omfattande som det påstås. Lika illa är det när det gäller antalet ombildningar. De beror inte på hyressättningssystemet, utan på politiska beslut, säger Barbro Engman.
Hon är ändå nöjd med att rapportförfattarna konstaterar att hyressättningssystemet måste vara robust och hålla över olika politiska svängningar.
Rapporten ”Det svenska hyressättningssystemet” är en del av Boverkets löpande uppdrag att följa effekterna av lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, som började gälla 1 januari 2011. Denna lagändring ges denna gång ett litet utrymme, men en effekt Roger Gustafsson nämner är att motsättningarna mellan bostadsmarknadens parter har ökat.
– Det är ett problem. Parterna har fått ansvaret för hyressättningen, men man tolkar den nya lagstiftningen olika. Den bild man får är att motsättningarna har växt. Fastighetsägarna sade sig tidigare vilja arbeta inom dagens system. Nu har de gått ut med att de vill ha ett reformerat system.
