Boverket synar social bostadssektor
”Social housing” är ett rött skynke för de flesta i Sverige. Det förknippas med nedgångna betongghetton och svåra sociala problem.
Men så behöver det inte alls se ut, enligt en ny rapport från Boverket, där den sociala bostadssektorn i sex EU-länder har studerats.
– Det saknades underlag i debatten om vad den sociala bostadssektorn egentligen står för. Det finns en massa förutfattade meningar, så det behövdes ett kunskapsunderlag, säger rapportförfattaren Ulrika Hägred, expert på Boverket.
Rapporten visar bland annat att alla numera undviker att bygga storskaliga bostadsområden där sociala bostäder dominerar. I stället blandas de upp med andra upplåtelseformer.
Varje land har dock sin egen modell. I till exempel Nederländerna byggs småhus med hjälp av kreditgarantier för låg- och medelinkomsttagare. I Österrike kan 60-80 procent av hushållen få tillgång till subventionerade bostäder – bara höginkomsttagarna utesluts. Danmark har flerbostadshus där vem som helst får hyra, utom var fjärde ledig lägenhet som kan anvisas av kommunen till särskilt utsatta hushåll.
– Österrike, Nederländerna och Danmark ligger väl närmast till hands för oss att titta på. De har ett brett anslag och det är inte stigmatiserande att bo i en subventionerad bostad. Men man kan inte importera en modell från ett annat land.
Boverket tar inte ställning till om Sverige borde införa en social bostadssektor, men lyfter fram för- och nackdelar.
– Den främsta fördelen är att man får fram fler bostäder som hushåll med lägre inkomster kan efterfråga. En svårighet är att man behöver komma på hur det ska fungera, vem som ska tillhandahålla bostäderna, på vilka villkor och så vidare.
Sverige är i stort sett ensamt om att inte ha någon social bostadssektor. I stället är det meningen att de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen ska kunna vara till för alla. Nyligen kunde Hem & Hyra visa att många av de bolagen har så hårda uthyrningskrav att stora grupper stängs ute.
– Det är intressant. Om man jämför vilka som faktiskt bor i allmännyttan här och vilka som bor i den sociala bostadssektorn i andra länder så är det ganska likartat. Det som skiljer sig åt är tilldelningen, vem som får möjlighet att flytta in.
Medan många andra länder har inkomsttak, har en stor del av den svenska allmännyttan ett golv.
– Det kan bli ett urval åt andra hållet. Det är i så fall en bidragande orsak till att det skulle behövas subventionerade bostäder. Om allmännyttan inte hade ställt så höga krav hade det varit lättare för hushåll med lägre inkomster att få bostad ändå, säger Ulrika Hägred.
Samtidigt visar Boverkets rapport att de studerade länderna, trots att de har en social bostadssektor, kämpar med bostadsbrist och svårigheter att klara bostadsförsörjningen för sårbara grupper.
