Branden i trähuskvarteret tog Lars Wallins hem
Det var mitt på dagen den 26 januari. Larmet gick om att ett trähus i centrala Uddevalla brann, i den äldre delen av stan där ett kvarter med gamla fina hus fanns bevarade. Det var Lars Wallins hem, plus ytterligare två hushåll, samt en musikförening och ett kontor.
Lars satt på sitt jobb, några hundra meter från hemmet. En bekant ringde och sa att ”Spring hem Lars. Det brinner”.
– Jag slängde mig iväg och såg redan vid torget att det brann i vårt kvarter. Min första tanke var förstås; är alla ute? Ringde min fru och hon var på väg hem. Och det var ju en lättnad att ingen familjemedlem var i huset.
Vi träffas på Lars arbetsplats i centrala Uddevalla. Han berättar om de dramatiska timmarna när Lars hem sedan dryg 15 år gick upp i rök. Dessutom brann lokalerna för Uddevallakassetten, den musikförening som blivit hans livsverk, där musiker och publik hade kunnat mötas i en intim spellokal.
Läs också: Osäkert om nya lagen skyddar ditt kontrakt
När Lars förvissat sig om att familjen och grannarna i huset var utom fara började han tänka rationellt. Kontakta försäkringsbolag, försöka ordna boende och svara på alla frågor.
– Ja, jag förstod genast att det var kört. Vårt hem var utom räddning, så jag fick försöka tänka på hur vi skulle lösa det akuta.
Vid kontakt med försäkringsbolaget fick han först frågan om de kunde bo hos någon släkt eller bekant. För Lars var inte det något alternativ, så det blev hotell.
Han berättar om kaoset att i en akut situation ringa försäkringsbolaget och trycka sig fram till rätt person.
– Det funkar inte som det ska i skallen, att trycka stjärna och fyrkant på rätt ställe när det är panik runt om en. Men jag lyckades till sist.
Skivsamlingen räddad
Han berättar om hur imponerande brandpersonalen var, hur de både skötte brandbekämpningen och tog hand om de drabbade hyresgästerna.
– Och när de såg att de kunde ta sig in i vårt vardagsrum med rökdykare och kanske rädda något som var viktigt för oss, så fick jag snabbt tänka vad som fanns där som var värdefullt för oss.
Valet föll först på bilnycklarna och nycklarna till motorcykeln.
– Det var ganska skönt att få nycklarna, för annars hade vi inte haft nytta av vår bil.
– När de sa att de hann ytterligare en runda in i lägenheten var det skivsamlingen och mina australiensiska instrument som räddades. Det är saker som inte har något värde för andra, men som är oerhört viktiga för mig. Jag är så tacksam för att de lyckades med det. Bara att se dem klättra utför stegen med de tunga vinylskivorna gör mig varm i hjärtat, säger Lars.
Ny lägenhet – nytt hem
På kvällen, när huset på söder i Uddevalla bara var en pyrande brädhög insåg Lars att han inte kunde göra mer på platsen han gick till hotellet där den övriga familjen fanns. Och där startade jakten på ett nytt hem för honom, hans fru och barn. Via sociala medier började han genast söka lägenhet.
– Jag hade tur, fick ett tips på en ledig bostad och kunde skiva kontrakt väldigt snabbt. Det var otroligt skönt och det är jag så tacksam över. Att man kort efter att allt är förstört ändå vet var man kan starta om, att veta vart man ska ta vägen med familjen.
Lars skrattar lite åt tanken att han efter tre dagar upptäckte att han gick runt i samma kläder som branddagen. Det fick bli en runda till Torp för inköp av lite nytt.
– Jag fick komma in i lägenheten bara någon dag efter branden och såg kläder där, men de gick inte att rädda. Vi fick ett litet förskott från försäkringsbolaget så vi kunde klä oss i alla fall.
Imponerad över viljan att hjälpa
Lars säger också att det snabbt kom erbjudande om hjälp på olika sätt. Allt från kläder och möbler till husgeråd och annat.
– Det var ju otroligt att direkt när vi fick nya lägenheten hade vi fått en soffa och sängar. Att kunna sätta sig ner utan att behöva tänka på sådant.
Det har tidigare varit otänkbart för honom att ta emot hjälp och han säger att än idag tar det emot, men han har insett att det är viktigt att vara öppen och faktiskt ta den hjälp man får.
– Man blir lite imponerad över den kraft och vilja som finns att hjälpa. En kvinna, som jag inte känner, erbjöd oss en soffa. Sådant värmer.
Men mentalt, hur klarar man att se sitt liv gå upp i rök?
– Ja, först var jag så inriktad på att lösa allt praktiskt, så det gick bra. Sedan bet jag ihop, svarade inte i telefon och tryckte nog tillbaka känslorna. Men det låg en djup sorg i allt som försvunnit, både privat och musikföreningen. Jag kunde ju gå tillbaka till huset och när jag ser spillrorna som ligger där helt är det som ett öppet sår. Det gör fruktansvärt ont. Jag hade önskat att de hade täckt över, att man inte kunnat se allt.
Fastighetsägaren till det nu nerbrunna huset hade inget annat boende att erbjuda sina hyresgäster. Han äger inte fler hyreshus. Enligt den lag som gäller efter årsskiftet har hyresgästen rätt till att b li erbjuden ett nytt hyresavtal när en lägenhet blir tillgänglig, antingen i det förstörda huset eller en likvärdig lägenhet. Tidigare kunde en hyresgäst vars bohag och lägenhet gått upp i rök riskerat att bli bostadslös – även om man inte själv orsakat branden.
– Vår hyresvärd har sagt att vi får flytta tillbaka om huset byggs upp igen. Men jag tror inte det blir aktuellt för oss. Den lägenheten vi har fått är bra och vi stannar nog där, säger Lars. Det skulle nog kännas konstigt att flytta tillbaka. Men visst låter det vettigt att man inte blir av med kontraktet om lägenheten brinner.
Polisen har nu lagt ner utredningen om brandorsaken. Det finns ingen misstanke om brott.
