Brevinkasten försvinner – så här kan hyresgäster påverkas av nya postregler
Nya tider och nya vanor. Breven lever en allt mer tynande tillvaro medan privatpersoner och företag köper saker via nätet som blir levererade i paket. Samtidigt kämpar Postnord sedan många år tillbaka med en ekonomi som kräver effektiviseringar.
På grund av tyngre och större paket ska brevbärarna nu ställa cykeln och i stället använda bilar. Många brevlådor måste flyttas. Idag tar bilar sig inte in i vissa områden för att det är för trångt. Framtidsscenariot är också nya och eventuellt större fastighetsboxar.
Post- och telestyrelsen, PTS, har presenterat ett förslag på ett nytt regelverk för postutdelningen. Enligt PTS för att göra kraven på Postnord tydligare men också för att tydliggöra vilken service invånarna kan förvänta sig. Post och paket är viktiga samhällsfunktioner. En lägsta nivå ska fastställas. Initiativet kommer från regeringen.
Idag finns cirka 5,3 miljoner så kallade postanordningar i Sverige. Det är allt från fastighetsboxar, brevinkast till vanliga brevlådor.
Brevinkast försvinner
Om förslaget går igen kan det påverka hyresgästerna på fler sätt.
1. Brevinkasten försvinner
Idag har drygt 1,2 miljoner lägenheter brevinkast i dörren. De försvinner på sikt. Enligt Postnords bedömning behöver dock 600 000 bytas ut omgående.
2. Fler fastighetsboxar. Vissa kan bytas ut eller flyttas
Varje år byter 48 000 lägenheter med brevinkast till fastighetsboxar. Boxarna kan allt eftersom bli större för att kunna ta emot större paket. Bara i undantagsfall tror dock utredarna att boxar kommer att bli placerade utanför fastigheten – till exempel om bilar inte kommer in i området.
3. Hyresgäster får upp mot 200 meter för att hämta sin post
I områden där inga bilar kan köra samlas brevlådorna ihop till en plats där posten delas ut, som till exempel på en garagevägg. Enligt beräkningar får de boende i genomsnitt mellan 55–65 meter att gå och som allra längst 145–150 meter. 200 meter ska vara max.
4. Paket levereras vid hemmet
Om det placeras större fastighetsboxar i fastigheten eller i närheten utomhus kan fler större och tyngre paket levereras här i stället för till ett ombud. Boende kan hämta sina paket när som helst på dygnet.
Enligt förslaget ska personer med särskilda behov fortsatt kunna få posten till bostaden eller tomtgränsen. Det är något som Synskadades riksförbund välkomnar i sitt remissvar men betonar också att det måste vara lätt att ansöka.
Hur vida PTS:s förslag är bra eller inte är det redan tvist om. Förslaget har varit ut på remiss och flera remissinstanser har invändningar. Bland annat anser man att servicen blir sämre och att det är orimligt att fastighetsägarna ska betala omställningen.
Kan kosta upp mot 3 000 kronor styck
Branschorganisationen Fastighetsägarna Sverige är mycket kritisk till att hyresvärdarna ska bära ansvaret att flytta postanordningarna och eventuellt behöva skaffa nya. De menar att det är alldeles för stora kostnader. Enligt en beräkning kostar det mellan 800 och 3 000 kronor per postanordning.
Emma Maraschin är chef på PTS:s enhet för postfrågor. Enligt henne är det just hyresvärden som för hyresgästernas talan.
– Så det är viktigt att hen beaktar hyresgästernas behov att kunna ta emot post och arbeta aktivt för att hitta en lösning.
Hon menar vidare att värdarna i sin tur på något sätt kan ta ut kostnaden på hyresgästerna. Fastighetsägarna menar dock att det i nuläget inte finns några möjligheterna att ta ut den via hyran.
De nya föreskrifterna ska träda i kraft på våren 2023.
Postnord har samhällsansvar
Det är Post- och telestyrelsen som utser vem som har den så kallade samhällsomfattande posttjänsten i Sverige. Den har ett samhällsansvar, ska finnas i hela landet och vara självfinansierad. I dag är det Postnord som har tjänsten.
Omställningen är tänkt att genomföras i samförstånd mellan berörda parter, enligt förslaget. Postnord kan inte enväldigt bestämma – bland annat för att de inte äger mark eller fastigheter. Hyresgäster, fastighetsägare och till exempel Trafikverket ska tillsammans komma fram till de bästa lösningarna. Det finns inga förslag på vad man gör om parterna inte kommer överens, vilket bland annat Sveriges Allmännytta påpekar i sitt remissvar.
Nyheter:
Förslag om nytt regelverk för postutdelning får kritik
Föregångaren till Post- och telestyrelsen, PTS, är Postverket. 1994 slogs Postverket samman med dåvarande Telestyrelsen. I dag är man den statliga myndigheten som har ansvar över posten samt elektronisk kommunikation – det vill säga tele, it och radio.
