Brita och Thomas oroliga för brand på trygghetsboendet: ”Känns livsfarligt”
– Jag vet inte hur arkitekten har tänkt. Jag bor på fjärde våningen. Om hissen inte går så ska vi gå nerför en spiraltrappa. Jag har gått uppför den en gång, men då fick jag hjälp av min son, säger Brita Aronsson.
Hon bor i ett nybyggt trygghetsboende på Gråberget i Majorna, Göteborg.
Brita Aronsson betonar att hon trivs utmärkt både med sin lägenhet och med den sociala samvaron i huset. Men brandsäkerheten bekymrar.
”Känns livsfarligt”
Samma sak säger Thomas Westlund, som bor på femte våningen i huset. Han älskar sin utsikt från balkongen, men är orolig över vad som händer om det börjar brinna.
– Det känns livsfarligt. Jag är beroende av rullator och har svårt att gå. Jag vet inte hur jag ska komma härifrån om vi måste utrymma. Det är en rätt stor grej faktiskt, säger Thomas Westlund, som inte vill vara med på bild.
Äldre människor är överrepresenterade vid dödsbränder (se faktaruta). Men som Hem & Hyra tidigare har uppmärksammat så har trygghetsboenden trots det inga särskilda brandskyddsregler.
Kritik mot reglerna
Brandsäkerhetsföreningen och andra instanser har varit starkt kritiska. Boverket som ansvarar för reglerna, har själva medgett att situationen inte är bra.
Nu har myndigheten skickat ut ett förslag på regeländringar på remiss. Anders Johansson är brandingenjör på Boverket och har arbetat med projektet.
– Det har funnits ett stort glapp i reglerna mellan brandsäkerhetsklassningen för vanliga bostäder, och nästa nivå, som är behovsprövade särskilda boenden. Det har saknats ett vettigt mellanting, säger Anders Johansson.
När man flyttar till ett trygghetsboende ska man vara tillräckligt pigg för att klara sig själv. Men eftersom hyresgästerna genomgående är äldre, kommer det med tiden att vara fler än genomsnittet som har svårt att röra sig eller som har sämre hörsel.
– Det är en ansamling av samma typ av personer. Det kan bli besvärligt om räddningstjänsten ska utrymma genom fönstren med hjälp av stegbil, säger Anders Johansson.
Ny säkerhetsklass
I det nya regelförslaget införs en ny klassning speciellt för trygghetsboenden. Den bygger på standarden för vanliga bostadshus, men har två tillägg. Dels spisvakt på alla spisar. Dels boendesprinkler, det vill säga sprinklersystem i bostäderna och i de flesta allmänna utrymmen.
– Planlösningen behöver inte ändras. Det är bara att projektera för sprinkler, säger Anders Johansson.
Finns det sprinklers så minskar risken för fullt utvecklad brand med över 95 procent. Även spisvakt är ett mycket effektivt sätt att minska brandrisken. Spisar är en av de allra vanligaste brandorsakerna i bostäder.
– En spisvakt är inte en timer, utan den känner av om spisen blir överhettad. Då bryter den strömmen, säger Anders Johansson.
Möjligt utrymma med hiss
Sedan förra året finns även en ny hisstandard. Hittills har standarden varit att alla hissar ska stå stilla om det brinner, även om elden finns i andra änden av byggnaden.
Nu går det att installera detektorer som känner av exakt var i huset som det brinner. Hissen tas bara ur bruk om om den hotas av branden. Det gör att hissar kan användas vid utrymning.
– Det är inte obligatoriskt att ha den nya hisstandarden i ett trygghetsboende, men har man det förstärks säkerheten ytterligare, säger Anders Johansson.
Stanna i lägenheten
Tomas Olsson är verksamhetsledare för brandskydds- och tillsynsenheten på Räddningstjänsten Storgöteborg. Han vill inte föregå sina kollegors officiella remissvar till Boverket, men välkomnar att verket tittar på frågan.
Tomas Olsson säger att den som bor i ett flerbostadshus så långt möjligt ska undvika att ge sig ut i korridorer och trapphus, om det brinner någonstans i huset.
– Den vanligaste frågan vi får är ”hur kommer jag ut?”. Men du ska inte ut, inte i ett första skede. Det primära är att du ska stanna i din egen lägenhet. En branddörr står emot eld i minst 30 minuter.
”Ett jätteproblem”
Men det betyder inte att det är oproblematiskt om personer har svårt att röra sig.
– Det är ett jätteproblem för oss om vi ska hjälpa boende att utrymma via fönstren och människor har problem att klättra ut själva. Det är inte så att vi kan bära personerna ner på våra axlar, säger Tomas Olsson.
Han påpekar att fastighetsägaren har ett särskilt informationsansvar på trygghetsboenden.
– Det är viktigt att de boende har kunskap. Om du får en sjukdom eller begränsad rörlighet så kanske du ska fundera på om du ska bo kvar. Personens förmåga att utrymma måste stå i relation till brandskyddet i byggnaden, säger Tomas Olsson.
Har skrivit till IVO
Men det största problemet idag är ändå inte trygghetsboenden, enligt Tomas Olsson. Det är att så många människor får vård i sina hem i vanliga flerbostadshus. Detta är något som Räddningstjänsten Storgöteborg gjort en skrivelse om till tillsynsmyndigheten IVO (Inspektionen för vård och omsorg).
– Det kan vara personer som är helt sängliggande och behöver hjälp dygnet runt. De kan inte ens ta sig ur sängen själva. Det här är något som samhället inte tagit höjd för, säger Tomas Olsson.
Han efterlyser krav på flyttbara spinklerlösningar. Den frågan berörs dock inte i Boverkets nya regelförslag.
Värden: ”Uppfyller alla regelkrav”
Trygghetsboendet där Brita Aronsson och Thomas Westlund bor ägs av fastighetsbolaget Trollängen, som även har byggt huset.
Trollängen uppger att boendet uppfyller alla regelkrav som finns, både från Boverket och kommunen, och redan har vissa specialanpassningar. Till exempel spisvakt i alla lägenheter. Hyresgästerna har fått brandutbildning vid ett tillfälle sedan huset stod klart i mars 2020.
– Sprinkler i lägenheterna i sig är inga konstigheter, det har vi i dagsläget redan på bottenvåningen där det är bostäder med särskild service, säger Johannes Horn.
Dödsbränder sker främst i bostäder. Äldre och ensamboende är överrepresenterade i statistiken. Den gemensamma nämnaren är att de har begränsad förmåga att agera vid en brand.
Tekniska skyddsåtgärder i form av exempelvis brandvarnare, handbrandsläckare och brandfilt är effektiva för de flesta personer, men för riskgrupper är de inte lika verksamma.
Även om brandvarnaren tjuter har riskgrupper ofta begränsad förmåga att agera eller sätta sig i säkerhet på egen hand.
Källa: Brandskyddsföreningen
En boendeform som har tillkommit för att ge äldre som önskar det tillgång till större gemenskap och mer trygghet.
En så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg (SÄBO).
För att flytta in i en trygghetsbostad krävs inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Trygghetsbostäder finns som hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt och du hyr eller köper din bostad på eget initiativ.
Det finns en stor variation av trygghetsbostäder runt om i landet men trygghet, tillgänglighet, gemensamhetsutrymmen och särskild personal är gemensam nämnare för många.
Till skillnad från ett särskilt boende ingår inte mat, service, omvårdnad eller sjukvård.
Källa: Boverket
