Bullret kostar 16 miljarder kronor

Många saker vet vi om bullret:

• Det är den störning som påverkar flest människor i Sverige.
• Det kan leda till sömnproblem, stress, inlärningssvårigheter och till och med dödsfall (se nästa uppslag).
• Det kostar samhället ungefär 16 miljarder kronor per år.
• Det går att minska, även om det kostar pengar och tar tid.

Ändå går utvecklingen mot att fler och fler lever i bullriga miljöer och i januari införs nya regler som ska göra det lättare att bygga i utsatta lägen.

För allt fler flyttar till storstäderna, där trafiken är som mest intensiv. Där behöver det byggas bostäder. Helst centralt.

Socialstyrelsen har gjort miljöhälsorapporter sedan 1999 och sett en kraftig ökning av andelen som bor i bullriga områden.

I den senaste rapporten hade 18 procent av befolkningen något fönster direkt vänt mot en större gata, trafikled, järnväg eller industri.

Läs ocksåEva plågas av mystiskt damm - sover med munskydd: ”Det är tortyr”

Absolut vanligast var det bland dem som bor i flerfamiljshus: 25 procent hade något fönster som vette mot oljudet, över hälften av dem hade sovrumsfönster i sådant läge.

Det skulle i och för sig inte behöva betyda att fler blir besvärade, eftersom man har blivit bättre på att ljudisolera lägenheter och samhället har satt in åtgärder i de värst utsatta områdena. Men andelen bullerstörda har ökat, enligt miljöhälsorapporten.

Nästa år går en ny, stor miljöhälsoenkät ut till över 40 000 svenskar. Professor Mats E Nilsson, som har skrivit bulleravsnitten i de senaste rapporterna, tycker det ska bli intressant att se svaren.

Läs ocksåEwas bullerfasa fortsätter – värden och gymmet skyller på varandra

– Jag skulle tro att utvecklingen kommer att hålla i sig, att fler blir störda. Folk flyttar närmare trafiken i och med urbaniseringen och det har byggts mycket i bullerutsatta lägen, det är det ingen tvekan om, säger Mats E Nilsson.

Och mer kommer det att bli.

Bostadsbristen är akut på många håll, särskilt i storstäderna. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har pekat ut oklara och hårda bullerregler som en av de viktigaste orsakerna till att det inte har byggts tillräckligt.

Läs ocksåNy lag om sortering av matavfall – de kraven ställs på hyresgäster och hyresvärdar

Den förra regeringen tog flera steg för att ta bort dessa hinder. Från 2 januari samordnas reglerna för att göra det lättare att bygga i trafikstörda lägen.

Dessutom föreslog man en höjning av olika riktvärden för utomhusbuller.

– Det är bra. Det kommer att underlätta förtätningen av våra städer och tätorter och det behövs om vi ska kunna öka bostadsbyggandet, säger Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på SKL.

Det behöver inte betyda att man bygger vid de största trafiklederna. Även inne i städer, vid vanliga gator, kommer man ganska snabbt upp i ljudnivåer som inte har klarat dagens riktvärden, enligt Ann-Sofie Eriksson.

– Samtidigt är det i städerna som folk vill bo och om man ska bygga klimatsmart så ska bostäderna helst ligga nära kollektivtrafik också.

Vid denna tidnings pressläggning var det inte klart om riktvärdena höjs, men även om det genomförs ska det vara lika tyst som förut inomhus – ett medelvärde på högst 30 decibel. Med modern byggteknik klarar man det, framhåller Ann-Sofie Eriksson.

– Det är snarare i de befintliga bostäderna i samma områden som det kan vara problem.

Många tunga experter är dock mycket kritiska till att tillåta mer byggande i trafikstörda miljöer och tycker att utvecklingen borde gå åt andra hållet.

Mats E Nilsson ser flera problem:

– Man vet för lite om hur ohälsan påverkas på lång sikt. Det är en ren chansning och jag tycker man tar en stor risk.

Redan tidigare har man kunnat göra avsteg från reglerna i Stockholm och bygga i mycket bullriga miljöer, till exempel precis intill Essingeleden.

– Nu gör man det till normalfall och låter det gälla i hela Sverige. Då riskerar man att bygga i dåliga miljöer helt i onödan, säger Mats E Nilsson.

Vill du få hjälp med bullret? Läs här.