Bygga bostadsrätter ett alternativ för allmännyttan
Det var först när Enköpings hyresbostäder (EHB) insåg att det skulle bli svårt att hyra ut alla de 137 lägenheterna i de tre nya högshusen i kvarteret Sadelmakaren som bolaget kom fram till att två av husen i stället skulle säljas som bostadsrätter. I november ska kommunfullmäktige ta ställning till försäljningen.
– Vi har byggt många nya lägenheter och har flera stora projekt på gång, samtidigt som lägenheterna i de här husen dels är stora till ytan, dels har ganska höga kvadratmeterpriser. Vi kom fram till att efterfrågan inte var tillräckligt hög på lägenheter med den här hyresnivån, säger Peter Ekström (S), ordförande i EHB:s styrelse.
Beslutet handlade framför allt om att undvika vakanser, eftersom uthyrningen av lägenheterna gick trögt. Samtidigt utesluter inte Peter Ekström att EHB kan komma att bygga fler bostadsrätter, även om det inte är bolagets huvuduppgift.
– Det kan uppstå situationer då det är motiverat att bygga bostadsrätter. Till exempel om man köper ett större område, som vi nu har gjort i Örsundsbro. Där beaktar vi alla möjligheter för att få till en så bra blandning som möjligt, säger han.
Samma inställning har flera kommunala bostadsbolag i Mellansverige, som exempelvis Uppsalahem, Gavlegårdarna i Gävle, Kopparstaden i Falun och KBAB i Karlstad (se nedan). Men intresset för att bygga bostadsrätter kan också ha ekonomiska orsaker. Vid försäljningen av de två höghusen i kvarteret Sadelmakaren räknar EHB med att få in cirka 260 miljoner kronor, vilket i så fall skulle ge en vinst på omkring 40 miljoner kronor.
KBAB i Karlstad meddelade så sent som i september att bolaget ville bygga bostadsrätter i ett skogsparti på Våxnäs för att på så sätt finansiera bygget av hyresrätter. Planerna verkar dock inte bli verklighet.
– I och med begränsningarna i bygglovet ser det inte ut att bli några lägenheter alls där, säger Thomas Ohlsson (C), ordförande i KBAB:s styrelse.
Även Kopparstaden har nyligen diskuterat att bygga bostadsrätter av ekonomiska skäl.
– Vi hade en central tomt som både var förorenad och där det krävdes arkeologiska undersökningar. I och med de stora kostnaderna för att kunna bygga på platsen diskuterade vi möjligheten att bygga bostadsrätter, men vi landade ändå i att bara bygga hyresrätter, säger Kim Söderström (S), styrelseordförande för Kopparstaden.
Mimer testade modellen att bygga bostadsrätter för att finansiera hyresrätter för ett antal år sedan, men har inga planer på att göra det igen. Att marknaden för bostadsrätter ser ut att vara på väg att mattas av gör också att de ekonomiska incitamenten minskar, även om situationen varierar mellan olika orter. I Solberga i södra Stockholm har det privata bostadsbolaget Wallenstam valt att omvandla 90 nyproducerade bostadsrätter till hyresrätter på grund av den osäkra marknaden. Enligt en artikel i Dagens Industri är det första gången sedan finanskrisen 2008–2009 man fattar ett sådant beslut.
Thomas Ohlsson är tveksam till att KBAB kommer att göra några nya försök med att bygga bostadsrätter i Karlstad.
– Det är en alldeles för stor ekonomisk chanstagning. Jag tycker att marknaden börjar bli osäker även för hyresrätter, säger han.
Hem & Hyra ställde fyra frågor till några kommunala bostadsbolag i Mellansverige:
1. Har ni någonsin byggt bostadsrätter?
2. Har ni några planer på att bygga bostadsrätter?
3. Kan det bli aktuellt i framtiden?
4. Tycker du att kommunala bostadsbolag ska bygga bostadsrätter?
Camilla Andersson (S), styrelseordförande, Öbo, Örebro:
1. Nej.
2. Nej.
3. Just nu är det inte det. Det är inget uppdrag vi har fått från ägarna.
4. Nej, det finns andra på marknaden som kan göra det.
Elnaz Alizadeh (S), styrelseordförande, Uppsalahem:
1. Ja, det som nu är Brf Kapplasse i Luthagen (gamla hus som byggdes om, samtidigt som hyresrätter byggdes intill 2008, reds anm). Vi har också byggt 20 äganderätter i Stenhammarsparken i Gottsunda.
2. Nej.
3. Inte projekt med enbart bostadsrätter. Det är troligare att vi bygger tillsammans med en bostadsrättsbyggare så att vi blandar hyresrätter och bostadsrätter.
4. Inte primärt, men det kan möjligen vara bra att använda bostadsrättsformen som ett komplement till hyresrätten i enstaka projekt. Det skulle kunna bidra till socialt mer hållbara områden och minska segregationen.
Per-Åke Fredriksson (L), styrelseordförande, Gavlegårdarna, Gävle:
1. Nej. Däremot byggde vi egnahem i samband med produktion av hyresrätter i Bomhus och Hemsta i slutet av 1980-talet.
2. Nej, inte i dagsläget.
3. Om vi ser att vi i en stadsdel behöver få mer blandade boendeformer så kan det vara ett alternativ.
4. Allmännyttan ska arbeta för att skapa hållbara stadsdelar och om det kan betyda att vi i någon fas av en stads utveckling behöver bygga andra bostäder än hyresrätter då marknaden inte skapar den balansen själv, så ser inte vi att det är något problem utifrån gällande lagstiftning och våra ägardirektiv.
Lars Korkman (S), styrelseordförande, Mimer, Västerås:
1. 2009 byggdes ett bostadsrättshus i kombination med ett hyreshus, i kvarteret Kleopatra i centrala Västerås, för att få ekonomi i det.
2. Nej, det finns inga sådana diskussioner.
3. Nej, det tror jag inte. Vårt uppdrag är i grunden att bygga hyresbostäder. Ska man ge sig in i bostadsrättsmarknaden är det dessutom lite sent nu.
4. Det är möjligt att göra det, men det måste i så fall finnas någon specifik vits med det.
Bertil Andersson (M), styrelseordförande, Kfast, Eskilstuna:
1. Nej.
2. Nej.
3. Nej, det har jag inga tankar på. Vi ska medverka till att skapa blandade upplåtelseformer, men det löser vi på annat sätt, genom att till exempel upplåta byggrätter till privata bolag.
4. Det finns inga principiella hinder, till exempel om vi får i uppdrag att se till att det finns blandade upplåtelseformer och det inte går att lösa på annat sätt.
Thomas Ohlsson (C), styrelseordförande, KBAB, Karlstad:
1. Ja, på 1960-talet när Orrholmen bebyggdes med olika upplåtelseformer. Det har funnits planer vid senare tillfällen, men vad jag känner till är det här de enda som blivit av.
2. Vi ville bygga bostadsrätter på Våxnäs för att få ekonomi i bygget, men i och med begränsningarna i bygglovet ser det inte ut att bli några lägenheter alls där.
3. Nej, det tror jag inte, som det känns just nu. Det är en alldeles för stor ekonomisk chanstagning. Om vi inte kommer till något område där det behövs en blandning av hyresrätter och bostadsrätter.
4. Vi har möjligheten att göra det enligt direktiven och det finns inga principiella hinder.
Kim Söderström (S), styrelseordförande, Kopparstaden, Falun:
1. Under min tid i bolaget har vi inte byggt bostadsrätter och jag kan inte påminna mig att vi i modern tid gjort det.
2. Nej, inga konkreta planer, men frågan har diskuterats.
3. Ja. Falun har förhållandevis många hyresrätter. Om vi skulle göra det så är det för att det kan vara lättare att få ihop kalkylen på ett projekt som från början kommer att bli dyrt.
4. Jag tycker att det kan vara okej. Det viktiga är att det byggs bostäder och en flyttcirkel kommer igång. Det är även viktigt med blandade upplåtelseformer.
Fotnot: Hem & Hyra ställde frågorna till det största kommunala bostadsbolaget i vart och ett av Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas, Örebro, Värmlands och Södermanlands län.
