Caroline, 77, väntar på krigsvintern: ”Jag vet inte alls hur det ska gå”
Caroline Hallberg öppnar sin lägenhetsdörr och citerar den nyss avlidna drottning Elisabeth:
– Detta är ett Annus horribilis!
Ett förskräckligt år alltså – inte minst när det gäller elpriserna. Caroline bor i en trea i ett 1800-talshus på Mariaberget i Stockholm. Rummen har mycket rymd, snickerier smyckar dörrar och djupa fönstersmygar, kakelugnar tronar tryggt i hörnen, men Caroline är mycket orolig inför vintern.
– Jag sitter här och väntar på att dråpslaget ska börja, säger hon.
Elräkningar på 8 300 kronor
Caroline Hallberg är bildkonstnär och gör stora oljemålningar med kraftfulla färger. I perioder har hon också jobbat inom vården. Pensionen är minimal, men hittills har hon hankat sig fram och kunnat behålla trean där hon bott i 50 år och hon har plats för sin ateljé. Men förra hösten började elpriserna rusa i höjden, till nivåer som ingen svensk har upplevt förut. Och då blev det väldigt kännbart att lägenheten värms upp med elelement.
Hem & Hyra hälsade på Caroline Hallberg första gången i december i fjol. Då hade hennes elräkningar gått från 2 600 kronor för oktober till 4 500 kronor för november. För december landade de på 8 300 kronor. Tillsammans med hyran är det mer än vad hon får in per månad, så hon blev tvungen att tömma sina konton.
– Jag hade sålt några tavlor. Inte ett öre är kvar av det. Och så fick jag kulturstöd från statens kulturråd och lite pengar från olika konstnärsorganisationer. Det gick också åt. Allt gick till elräkningarna.
På så sätt klarade hon ändå vintern, den gången.
Eldningsförbud i kakelugnarna
Sedan kom våren och kostnaderna sjönk. Men i juli fick alla hyresgäster i huset ett meddelande från hyresvärden, det kommunala bostadsbolaget Stadsholmen som har hand om Stockholms stads historiska kulturhus. Budskapet var att alla kakelugnar i fastigheten hade blivit utdömda eftersom rökgångarna var otäta.
Caroline hade redan tidigare den vintern slutat elda i sina kakelugnar eftersom det rök in. Men för flera av hennes grannar kom beskedet med sämsta möjliga timing.
Teddy Hultberg bor i lägenheten intill Caroline. Han är författare och jobbar hemifrån i en lägenhet full av böcker och LP-skivor. Han brukade elda varje morgon och kväll på vintern och har inte behövt använda elelementen så mycket förut.
För honom kom eldningsförbudet som en chock.
– Jag har bott här i över 30 år och aldrig haft några problem med kakelugnen. Plötsligt får vi ett meddelande att alla ska stängas av. Om vi vill reparera dem så får vi bekosta det själva, minst 36 000 kronor skulle det kosta! De pengarna har jag inte.
Teddy Hultberg har pratat med alla grannar och med Hyresgästföreningen, skickat in en bristanmälan till Stadsholmen och ställt krav. I första hand vill hyresgästerna att hyresvärden lagar rökgångarna utan att de behöver betala. I andra hand vill de ha sänkt hyra.
– Vi har hyrt lägenheterna med fungerande kakelugnar, då ska vi inte behöva gå med på att de inte kan användas längre. Hade vi haft centralvärme så skulle det vara en annan sak, då skulle det bara handla om trivsel, men om vi måste gasa på med elvärmen kommer det att kosta väldigt mycket. I så fall får de sänka hyran.
Strid om kallhyror
I början av augusti skickade Teddy Hultberg in sin anmälan till Stadsholmen. Ännu har han inte fått något svar.
Och det lär bli svårt att tvinga fram reparationer av kakelugnarna. Liknande ärenden har prövats förut och det finns prejudicerande domar som säger att hyresvärden inte kan åläggas att åtgärda utdömda kakelugnar ifall det finns andra möjliga värmekällor. Och det finns ju elelement.
Möjligen skulle eldningsförbudet kunna påverka hyrorna, eftersom man kan hävda att det sänker lägenheternas bruksvärde. Annika Nilsson, Hyresgästföreningens förhandlare för Stadsholmen, säger att man kommer att försöka få igenom det.
Dessutom kommer de driva i förhandlingarna att alla med kallhyra ska få lägre hyreshöjningar än de med varmhyra.
– Stadsholmen är väl medvetna om problemet, men det har varit helt omöjligt att skulle få lägre höjning för dem med kallhyra tidigare. Nu kommer vi försöka få igenom den principen i alla kommunala bolag och även de privata. Det är fullt rimligt, säger hon.
Ökad risk för energifattigdom
Energifattigdom är ett begrepp som knappast har använts i Sverige tidigare, men är desto mer vanligt i andra delar av världen. I Europa har begreppet framförallt fokuserat på hushåll som inte kan hålla tillräckligt varmt inne eller som lägger mer än tio procent av sina disponibla inkomster på uppvärmning.
Jenny von Platten, doktorand vid Lunds Universitet, har undersökt vilka typer av hushåll i Sverige som löper ökad risk för energifattigdom. Det är exempelvis ensamstående med barn och pensionärer och både ekonomi och boendesituation spelar förstås in.
– Har man god ekonomi så kan man betala elpriserna och göra åtgärder för att sänka sina kostnader framöver, men det kan inte alla. Den som har kallhyra och direktverkande el kan bli väldigt utsatt. Utsattheten späs på om man är hemma på dagarna, eller om man av olika skäl behöver en relativt hög inomhustemperatur – då kan det bli en väldigt tuff situation.
Inför den befarade elprischocken i vinter diskuterar politikerna olika sätt att stötta svenska hushåll. I våras betalades ett stöd ut till alla som hade haft hög elkonsumtion under vintern, men nu hoppas Jenny von Platten att man väger in andra faktorer.
– Det är viktigt att identifiera vilka grupper som har svårt att betala för sin uppvärmning och som av olika skäl drabbas extra hårt av en lägre inomhustemperatur, så att pengarna hamnar där de gör mest nytta, tycker Jenny von Platten.
Vill ha fjärrvärme
Men än så länge finns inga stödpaket alls på bordet och den lösning Caroline Hallberg allra helst skulle vilja få är att hyresvärden installerar fjärrvärme. Hittills har Stadsholmen vägrat, med hänvisning till att man inte får förvanska det gamla kulturhuset.
Så vad ska hon göra när temperaturen nu sjunker? Caroline har har funderat på att göra som en av döttrarna, som har köpt gasolkaminer för att temporärt värma upp enstaka rum. De är inte ensamma om sådana idéer. Faktum är att försäljningen av gasolkaminer har rusat i höjden de senaste månaderna, enligt flera stora återförsäljare som Hem & Hyra har varit i kontakt med.
Men det är tveksamt om det är en bra lösning. Anders Lundberg, brandingenjör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är skeptisk.
– Om man tar in levande eld – gasol eller fotogen – i en bostad måste man vara försiktig med både lågan och utrustningen. Och man måste vara noga med bra ventilation så att man inte tuppar av. Frågan är också hur effektivt det är, man kan inte värma hela lägenheten med en sådan kamin. Möjligen ett rum, under begränsad tid – och man ska ha den under uppsikt så kaminen kan inte vara på på natten medans man sover.
Sköldpaddan dog
Caroline Hallberg tvivlar på att hyresförhandlingar eller eventuella stödåtgärder från regeringen kommer att rädda hennes situation. Det lär bli tusentals kronor extra på elräkningarna i vinter.
Hon har en beräknad elförbrukning på 14 300 kWh per år. Då använder hon ändå ingen diskmaskin, micro eller tvättmaskin. Alla apparater har slutat fungera “och lika bra är väl det”. Det enda el som står på är lampan och pumpen till akvariet där vattensköldpaddan Estrella bor, numera helt solo.
– Den andra sköldpaddan dog. Det var så sorgligt! Jag hade haft honom i 25 år. Jag tror säkert han dog av av köld, för jag har ingen värme på där och det bör sköldpaddorna nog ha.
Caroline själv har lamporna släckta och elementen avstängda så mycket som möjligt. Hon klär sig varmt och kurar ihop sig under duntäcke och filtar tillsammans med hundarna Albin och Enya på nätterna, men fryser ändå.
Krigsvintern närmar sig
Innan vi går sitter hon vid sin kalla kakelugn, gosar med hundarna och funderar på hur det kunde bli så här. Annus horribilis kommer upp igen, Caroline Hallberg är arg och förtvivlad över krig och elände i omvärlden, men också kritisk mot elbörsen, privatiseringarna och mot hyresvärden. Hon tror att många gamla tanter får sitta i mörker och kyla i vinter.
– Jag vet inte alls hur det ska gå. Jag vet faktiskt inte hur jag ska göra. Det tror jag inte någon i det här huset vet – eller större delen av svenska folket.
