Corona hejdar flyktingars flytt – Migrationsverket betalar för tomma lägenheter i Stockholm
På en gräsyta i Västertorp i södra Stockholm, nära den mullrande E4/E20, står två splitter nya hyreshus i fyra våningar. Det är modulhus med tidsbegränsade bygglov som snabbt byggdes upp i våras. En del av Stockholms stads lösning för att klara bosättningslagen.
Planen var att 54 nyanlända familjer skulle ha flyttat in här under sommaren, men husen står fortfarande halvtomma. Hittills är bara 21 av lägenheterna bebodda. Ytterligare sex familjer flyttar in i veckan.
Orsaken är corona-pandemin, som har gjort att drygt 2 000 kvotflyktingar har fastnat i flyktingläger ute i världen, trots att allt är förberett för flytten till en svensk kommun.
– När corona-pandemin slog till i hela världen skapade den en rad hinder för att få hit dem. Flygbranschen försvann, gränskontroller infördes och Sverige hade tillfälligt inreseförbud som gjorde att kvotflyktingar inte fick resa hit, trots att de har permanent uppehållstillstånd, berättar Velibor Ljepoja, verksamhetsexpert på Migrationsverkets enhet för samordning av vidarebosättning.
Först i augusti började resorna komma igång, men den planerade mottagningen av 5 000 kvotflyktingar kommer inte att hinnas med i år. Den senaste prognosen talar om 4 000 till 4 500 personer. Det innebär att flyktingarna får vänta längre i de länder de är, samtidigt som svenska kommuner också väntar.
– Många kommuner har stått redo ett bra tag, ordnat med bostad och allt. Nu kommer det att bli något färre anvisningar än planerat till kommunerna i år. När det har hänt tidigare har vissa kommuner beklagat sig, eftersom de har byggt upp en organisation och förberett allt. För andra spelar det inte så stor roll och några är nog nöjda att de får ta emot färre, säger Velibor Ljepoja.
En tredjedel har kommit
Stockholms stad hör till dem som står redo, trots skriande bostadsbrist i huvudstaden. De nyanlända som placeras enligt bosättningslagen får tillfälliga bostäder i avvecklade äldreboenden och LSS-bostäder, hos privatpersoner eller i stadens nio modulhus i olika stadsdelar.
– Vi har vetat sedan förra hösten att Stockholm ska ta emot 856 personer i år, så vi har ju förberett för dem. Men hittills har bara 245 personer kommit, berättar Anna Mölgård, samordnare för bostäder för nyanlända i Stockholms stad.
Det ser ut på liknande sätt i hela landet. Av 7 100 nyanlända som skulle fördelas till kommunerna i år har bara en tredjedel kunnat flytta dit. Ytterligare en tredjedel har fått beslut om vem som ska flytta till vilken kommun och om planeringen fungerar som den ska, står bostäder och väntar på dem.
Hyran betald
När en kommun meddelar Migrationsverket att det finns en ledig bostad, matchas lägenheten med en lämplig person eller familj. I och med det betalar Migrationsverket hyran fram till inflyttning, och även om den dröjer kan lägenheten inte hyras ut till någon annan. Det är därför husen i Västertorp står halvtomma.
– Man har diskuterat om vi inte skulle kunna hyra ut till andra under tiden, men då faller alltihop. En utmaning när det gäller kvotfamiljer är att det är så osäkert när de kommer. Vi kan få besked veckan innan. Om någon plötsligt är dödshotad kan de komma om ett dygn – eller så dröjer det tre månader för att landningsbanan har bombats eller en pandemi brutit ut, säger Anna Mölgård.
Under 2021 ska 7 500 nyanlända anvisas till kommunerna enligt bosättningslagen. Hem & Hyra har sammanställt länsstyrelsernas beslut om hur de ska fördelas och hur många av årets kvot som ännu inte har flyttat till sina mottagarkommuner:
Så många nyanlända ska kommunerna ta emot
- Bosättningslagen infördes 1 mars 2016. Enligt den måste kommunerna ta emot och ordna bostad åt ett visst antal anvisade nyanlända. Antalet bestäms varje år utifrån kommunernas storlek, arbetsmarknad och andel nyanlända och asylsökande som redan bor där.
- År 2017 fördelades 23 600 nyanlända på detta sätt, men sedan dess har allt färre tagit sig hit och fått uppehållstillstånd. Nästa år ska 7 500 personer fördelas. Av dem är 5 000 kvotflyktingar.
- Bosättningslagen har bidragit till en jämnare fördelning av nyanlända i Sverige, men nästan var tredje flykting har inom tre år flyttat vidare till en annan kommun, enligt en färsk rapport från SCB.
