Dagny betalar för spa-avdelning hon inte kan använda
Pia-Marie Johansson i Lödöse tog striden mot Lilla Edets kommun för sin mamma Dagny. När kommunen ville höja hyran sa Pia-Marie stopp och ärendet gick till hyresnämnden, där hon fick rätt, men ärendet är överklagat. I sin motivering till att neka hyreshöjningen pekar Pia-Marie bland annat på de rum som mamma Dagny ska betala för, men som hon inte kan använda.
– Det som heter spa-avdelning används för hårvård, fotvård och när det kommer tandläkare, säger Pia-Marie. Det är ju tjänster som kunden betalar för, men lokalerna får mamma Dagny betala på sin hyra.
Det är utrymmen som ska användas av de boende, men så fungerar det inte, menar Pia-Marie och berättar att hon försökt boka spa-bad för mamma Dagny. Men hon har inte fått något svar på bokningen, trots att det gått flera veckor.
Tusentals kronor för liten yta
Att på gamla dar flytta till ett särskilt boende, tidigare kallat äldreboende, är verklighet för många. Men när räkningen för hyran kommer blir det ofta en chock.
Hyresgästerna betalar tusentals kronor för små rum eller lägenheter.
Kvadratmeterpriset är betydligt högre än i en vanlig hyreslägenhet, visar siffror från Pensionsmyndigheten. Förklaringen är att förutom det egna rummet betalar hyresgästen för gemensamma utrymmen som dagrum, matsal och korridorer.
Reglerna för hur gemensamma ytor på särskilda boenden och trygghetsboenden ska beräknas är luddiga – om det ens finns några regler.
Susanna Berntsson, hyresråd vid hyresnämnden i Göteborg, säger att det är komplicerat att sätta hyran för lägenheter med särskild service. Men att beräkningsgrunden egentligen är densamma som i en ”vanlig” lägenhet.
Fast praxis
– Någon speciell norm för beräkning av gemensamma ytor finns inte. Beräkningsgrunden som hyresnämnderna har tillämpat är den vanliga bruksvärdesnormen, säger Susanna Berntsson.
Det har från hyresrättsligt håll ofta framhållits att det är olagligt att ta ut avgifter för gemensamma utrymmen och omvårdnad, men det finns sedan länge en fast praxis som säger att på äldreboenden kan gemensamma ytor ingå i hyran.
Läs också: Connys pappa ville ha gemenskap, men tv-rummet står öde
När hyresnämnden gör en bedömning ser man på storlek på lägenheten, standard, planlösning och läge i huset.
– Dessa faktorer är ganska lätt konstaterbara, säger Susanna Berntsson.
Hyresnämnden ser sedan på det som kallas förmåner knutna till lägenheten, exempelvis hiss, sopnedkast, tvättstuga, fastighetsservice och sådant.
Susanna Berntsson säger att hyresnämnden frågar hur stor del av hyran som är omvårdnad. Sedan jämförs den delen av beloppet som blir kvar med andra lägenheters hyra. De flesta kommuner specificerar också denna del på sina hyresavier.
Den hyresgäst som inte kan utnyttja de gemensamma utrymmena kan heller inte välja bort dem, utan måste betala.
Pensionärsorganisationen PRO menar också att reglerna är luddiga när det gäller gemensamma utrymmen.
PRO efterlyser klara regler
Åsa Lindestam är ordförande i PRO:
– Det är ett bekymmer att det inte finns klara regler för vad man betalar för, säger hon. Vi efterlyser en rättvisare hyressättning för äldre och att man bara ska betala hyra för det som är den egna bostaden.
– Det behövs en utredning och översyn av hyressättningen i särskilda boenden, säger Åsa Lindestam.
Hyresgästföreningen har just gjort en översyn för att få bättre och tydligare regler och underlag för hyresförhandlingar för särskilda boende.
Utredningen är klar, men Hyresgästföreningen vill, i skrivandets stund, inte avslöja rapporten för
Hem & Hyra.
I dag finns ingen enhetlig linje för hur hyresnivåerna kommer till på särskilda boenden, har Stefan Björk som är utredare på Hyresgästföreningen tidigare sagt till Hem & Hyra. I en del kommuner sker förhandlingar på samma sätt som för övriga lägenheter. Men Stefan Björk påpekar att det finns fall där kommuner ensidigt sätter hyran.
Kan inte Hyresgästföreningen gå in och förhandla för att säkerställa att hyrorna sätts på ett korrekt sätt?
– Vi vill företräda alla hyresgäster men det är svårt att organisera dem på den här typen av boenden. Vi har sett att där kommunerna själva förvaltar de särskilda boenden så kan det bli lite vilda västern. Att man bara höjer hyran utan att förhandla. Generellt är det bäst om boenden förvaltas av allmännyttan, då fungerar det, säger Stefan Björk.
Ett annat problem som Stefan Björk lyfter fram är problematiken om vad som ingår i hyran på särskilda boenden för äldre. Utöver den egna lägenheten finns ofta gemensamhetsutrymmen som kök och dagrum som nyttjas av de boende. Det finns också exempel där personalens rastutrymmen räknas in i hyran.
– Lagstiftningen är inte tydlig om vad som ska ingå. Jag vet att det var ett fall där kommunen tyckte att larmtjänsten skulle ingå i hyran, säger han.
