Danmark: Hit köar folk för att få bo
Jette Nilsen har högt i tak, vackra trägolv och gamla spegeldörrar. En mysig trea med låg hyra: cirka 6 100 kronor i månaden inklusive värme. Hon känner sig lyckligt lottad.
Hon fick lägenheten i nordvästra Köpenhamn tack vare en särskild kvot för personer som har fått jobb där. Även studenter och äldre kan få förtur och de behöver inte vara fattiga.
– Här bor allt slags folk. Från ingenjörer till taxichaufförer, berättar Jette.
Ändå är det här en dansk version av social housing. Fastigheten ägs av en ideell förening som inte är vinstdrivande. Den har byggts med stöd från staten och är skattebefriad.
I gengäld ska 25 till 50 procent av lägenheterna gå till personer som anvisas lägenhet av kommunen. En del har annan etnisk bakgrund, en del är missbrukare eller låginkomsttagare.
Några av dem ställer till vissa störningar i huset, berättar Jette.
– Men det är ändå rimligt fungerande. Mest tycker jag det är positivt, bara det inte blir för många som har problem. Om det kommer fler än nu, kommer nog stabila hyresgäster att flytta härifrån.
Det har hänt i vissa förortsområden, där de sociala problemen växt sig så stora att områdena officiellt kallas för getton.
– Det finns problemområden och det är något man jobbar med. Men det stora flertalet av dessa bostäder funge-
rar bra och man bör bygga mycket, mycket fler, tycker Claus Højte, direktör för danska hyresgästföreningen LLO.
– De ger människor möjlighet att få bostad och de gör att samhället håller ihop.
Hyresgästerna trivs också. Vanliga danskar kan köa i åratal för att få en ”almen bolig”. De låga hyrorna lockar, men även inflytandet.
Varje fastighet styrs helt av hyresgästerna, som har ansvar för skötsel och ekonomi, ungefär som i en svensk bostadsrättsförening. Jette Nilsen sitter i styrelsen för sitt hus och tar som exempel att man nyss lyxrenoverade en lägenhet där.
– Det gör vi för att få in folk med bra inkomster, för att få en bra blandning.
Många vill ha statsstödtill bostäder för fattiga
Finland: Social housing inte bara för låginkomsttagare
Norge: Fattiga fastnari problemområden
Norge: ”Kämpa för ert system med näbbar och klor”
Danmark: hit köar folk för att få bo
Så tycker politikerna
ANTAL: Det finns cirka 560 000 “almene boliger”. Det motsvarar 20 procent av det totala bostadsbeståndet. VEM FÅR HYRA? Minst 25 procent av lägenheterna lämnas till kommunen, som anvisar dem till personer med angelägna bostadssociala behov. I särskilt utsatta områden – som kallas getton – får kommunen inte placera personer som är arbetslösa, nyligen straffade eller är medborgare i länder utanför EU.HYRAN: Hyrorna är i genomsnitt 33 procent lägre än i privatägda lägenheter. KÖTID: Kommunerna anvisar efter behov, inte kötid. Till resten av lägenheterna kan kötiden vara 0 till 12 år.HUR LÄNGE FÅR MAN BO KVAR? Så länge man vill. ÖVRIGT: Sedan 2002 byggs en fond upp, som på sikt ska göra systemet mer självförsörjande. Återbetalning på lån ska gå till byggande av nya bostäder.
