Här blir det extra varmt i värmeböljan: ”Dyrt med AC”
Temperaturerna höjs när klimatet förändras, och framför allt i städerna. Här kapslas värmen in. I städerna finns dessutom områden med ännu högre temperaturer – värmeöar.
Vi åker till Halmstad. Här har kommunen kartlagt tre värmeöar. I en av dem finns cirka 90 äldrelägenheter. De ligger centralt och inte långt härifrån finns en större parkering och gågator med affärer.
Grogrund för värmeö
Just en sådan miljö är grogrunden för en värmeö: tät bebyggelse, sten, asfalt och inga större sammanhängande grönområden. Typisk för en värmeö är också att värmen stannar kvar på natten.
I komplexet med äldrelägenheter i Halmstad bor Marie Andersson. Vi träffar henne och ett gäng andra hyresgäster som dricker kaffe i restaurangen på bottenvåningen. Samtalet kommer in på att det redan i maj i år var riktigt varmt en längre period. Solen gassade in i Marie Anderssons lägenhet.
– Som en bastu, ja då var det hett. Jag har mina fönster in mot gården och solen stod på hela dagen.
Marie och de andra hyresgästerna som vi träffar i matsalen tycker att deras lägenheterna periodvis är kalla – men de är också medvetna om hur varmt det kan bli. För ett par år sedan parkerade en värmebölja över landet.
Stekhet balkong
– Balkongen var stekhet, den gick inte att vara på och inte i lägenheten heller. Vi satt här i skuggan under boken hela dagarna, säger Marie Andersson och pekar ut mot innergården.
Värmeöar börjar nu uppmärksammas i Sverige. Även om vi är förskonade från riktigt höga temperaturer kan de också här vara dödliga. Enligt Folkhälsomyndigheten inträffade 700 extra dödsfall under värmeböljan 2018.
– Vi behöver klimatanpassa byggnader och ta hänsyn till höga temperaturer när vi bygger nytt. Ytterst för att rädda liv och hälsa, säger Ida Knutsson, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Det finns ingen universallösning för att få ner värmen då varje plats är unik. Man vet att träd och annan vegetation är effektivt. Likaså närheten till vatten. Formen på tätorten påverkar också, enligt Folkhälsomyndigheten. Ett samhälle med mer cirkulär form kan bli varmare än en avlång tätort.
LÄS OCKSÅ: Svenska hem upplevs allt varmare – större problem än kylan vintertid
Prioriterat skyfall
För två år sedan gjorde Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, en värmekartering från satellitdata. Den visar hur värmen dagtid fördelar sig i landet under sommaren och ger kommuner en fingervisning om var de ska rikta uppmärksamheten.
För att mer exakt granska riskområden behöver kommuner göra egna kartläggningar, enligt MSB. Ett riskområde behöver inte betyda att det är farligt att bo eller vistas där. Inte minst därför är det också viktigt med kunskap om till exempel områdenas åldersstruktur, eventuella bostäders utformning och vilka verksamheter som ligger här.
Hem & Hyra frågade landets 20 största kommuner om de har gjort egna kartläggningar. Nio svarade nej. Flera uppgav att MSB:s eller länsstyrelsens kartläggning räcker, och någon hade i stället prioriterat skyfall.
Nu märks dock att frågan börjar tas på allvar. Alla anger att de är medvetna om riskerna. I ett par kommuner pågår forskning, bland annat i Norrköping där man på vissa platser har placerat ut värmesensorer som mäter temperaturen hela dygnet.
Äldre en riskgrupp
Cecilia Alfredsson på MSB arbetar med naturolyckor och klimatanpassning.
– Framför allt är det viktigt att kartlägga problemen där det bor känsliga personer, till exempel äldre.
Andra riskgrupper vid värmeböljor är bland annat kronisk sjuka, gravida, små barn, psykiskt sjuka och personer som tar viss medicin, enligt Folkhälsomyndigheten.
Tillbaka till hyresgästerna i Halmstad och till frågorna om hur de hanterar värmen när den slår till.
– Jag har en AC, säger Vivan Andreasson.
– Mina barn frågade också om inte jag skulle skaffa en men det är ju dyrt, säger Marie Andersson.
Hon konstaterar att de boende upplever olika temperaturer i sina lägenheten, bland annat beroende på i vilket väderstreck lägenheterna ligger.
”Det är nästan lite läskigt”
Hon är väl medveten om att vädret är i förändring.
– Det är nästan lite läskigt hur det kommer att bli mycket varmare, och fler översvämningar och ras. Det måste man börja tänka på. Jag har barn, barnbarn och barnbarnsbarn som ska leva i det här. Själv är man så gammal så man kanske inte behöver.
- En miljonstad kan ha upp mot åtta grader högre temperatur än dess omgivning.
- I en urban värmeö ökar temperaturen dessutom med flera grader. Observationer har gjorts i Göteborg där det skiljde fem grader inom staden och i Vancouver var skillnaden nio grader.
- Betong, asfalt och tegel drar till sig och lagrar värme. Mänskliga aktivitet som förbränning och trafik höjer temperaturen. Växtlighet kyler av, liksom vind. Solbelysta väggar i vindskyddade lägen kan också höja den så kallade strålningstemperaturen, den upplevda effekten av både lufttemperatur och strålning.
- I dag finns ingen nationell överblick över var värmeöarna ligger hur många eller stora de är. När Stockholm kartlade sina hittade de 180 värmeöar som blir över 35 grader under en värmebölja, skriver Dagens Nyheter. När Halmstad gjorde samma sak upptäcktes tre.
- Värmekarteringar kan göras på olika sätt, bland annat SMHI och Folkhälsomyndigheten har tagit fram metoder.
- Värmeöar är vanliga i handels- och industriområden men finns också i områden med bostäder. För att veta om de kan vara farliga behövs lokal fakta om till exempel åldersstruktur och offentlig verksamhet som skolor och vårdcentraler.
Källor: Folkhälsomyndigheten, MSB, SMHI
| Kommuner | Har egen värmekartering gjorts? | Om inte, vad använder man? | ||||
| Stockholm | Ja | |||||
| Göteborg | Nej | MSB | ||||
| Malmö | Ja | |||||
| Uppsala | Ja | |||||
| Linköping | Ja | |||||
| Västerås | Nej | MSB | ||||
| Örebro | Nej | MSB, gjort en egen specifikt för 2018 | ||||
| Helsingborg | Ja | |||||
| Jönköping | Nej | Länsstyrelsen/MSB | ||||
| Norrköping | Ja | |||||
| Umeå | Nej | MSB | ||||
| Lund | Ja | |||||
| Borås | Nej | MSB | ||||
| Huddinge | Ja | |||||
| Nacka | Nej | Länsstyrelsen | ||||
| Eskilstuna | Nej | Länsstyrelsen Södermanland | ||||
| Halmstad | Ja | |||||
| Gävle | Ja | |||||
| Södertälje | Nej | Länsstyrelsen Stockholms län | ||||
| Haninge | Nej | Länsstyrelsen Stockholms län | ||||
