Därför gör vi fel i soprummet
Varje år lägger bostadsbolag miljontals kronor på att ta hand om felsorterade sopor. Pengar som skulle kunnat gå till annat. Notan får hyresgästerna kollektivt dela på. Knäckfrågan: varför sorterar vi fel trots att vi vet bättre? Vad är problemet? Enligt Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet handlar det om sociala normer.
− Vi har en bild av oss själva som rationella djur men forskning visar att vi styrs i hög grad av normer och vad det är har att göra med vad vi tror att andra gör. Vi är väldigt känsliga för vad andra människor gör och vad som förväntas av oss i en viss situation.
Vilken betydelse har de sociala normerna i soprummet?
− När någon har lagt sin soppåse på golvet hänger andra på. Knepet är att undvika att få den första personen att göra det. Forskning visar att om ingen annan skräpar ner vill man själv inte skräpa ner. Man vill inte vara de första som slänger grejer på golvet. Men om alla skräpar ner då känner man att det är okej.
Hur får man den personen att inte göra det?
− Det mest effektiva är att spela på den sociala normen. I vårt hyreshus sorterar vi sopor på det här sättet. Då har man signalerat att här finns en norm som jag förväntas följa. Det vi vet har effekt är att om det ligger skräp på golvet så ska man samla upp det direkt. Se till att soprummen är rena och snygga.
Finns det effektiva sätt att kommunicera på?
− Ett lyckat exempel är kampanjen ”Håll Sverige rent”. Det är underförstått att Sverige är vårt land, vi har ett gemensamt ansvar och det är vi som håller ordning här. Hot och skam kan fungera i det korta loppet men det är mindre effektivt på sikt.
Alla bostadsbolag kör med information i soprummen i form av skyltar och bilder. Är det effektivt?
− Ja, i viss mån. Jag måste ju veta vad jag ska göra för att kunna följa normen. Men om alla tunnor ser likadana ut kan det vara förvirrande. Något som har visat sig vara framgångsrikt är nudging. Det innebär att man jobbar med design så att det blir uppenbart var jag ska slänga vad. Tunnor som man slänger burkar och flaskor i har ett runt litet hål lagom stort för en burk eller flaska. Man kan säga att tunnans design ”puttar” hyresgästen i rätt riktning och gör det lättare att välja rätt.
− Det finns alltid några som gör sin grej oavsett vad alla andra gör. I de lägena kan det finnas en idé med straff men att bostadsbolag skulle införa hårda straff när det gäller felsorterade sopor känns orimligt. Att ge böter till kollektivet är inte optimalt. Om man själv är den som anstränger sig för att sortera allting rätt kan jag tänka mig att den personen inte blir så nöjd med en sådan lösning.
Kommer sopkaoset någonsin att upphöra?
− Forskning visar att människor generellt sätt vill göra rätt men det finns inte något område där efterlevnaden är 100 procent. Jag tror man ska ha rimliga förväntningar. Även om de flesta vill göra rätt och gör rätt räcker det med att en person slänger surströmmingsburken i fel tunna för att göra soprummet obehagligt att vistas i.
