Från rökrutor på skolgården till rökförbud på balkongen – därför har synen på rökning ändrats så snabbt
– När jag växte upp var det vanligt att sitta och röka under fläkten, så är det inte idag. Inställningen till rökning har ändrat sig dramatiskt under en period på kanske 50 år, säger Pontus Strimling.
Den stora förändringen de senaste decennierna beror inte främst på ökad kunskap om riskerna med rökning. Den kunskapen har funnits länge, även om den vuxit med tiden.
Istället är det normförskjutningar och lagändringar som gått hand i hand, enligt Pontus Strimling. Förändrad lagstiftning pekar ut en riktning och förstärker tendenser som redan finns. När sedan fler och fler börjar ändra sitt beteende, blir trycket allt starkare på dem som inte gör det.
Pontus Strimling betonar att han inte forskat specifikt runt rökning, men däremot runt hygienfrågor som kan ses som ett angränsande område. Det han kunnat se där är att när normer går i en striktare riktning så beror det ofta på social bestraffning.
– I princip alla normer är en kamp. Några tycker det är mysigt med rökning på uteserveringar, andra tycker att det är omysigt. Det som visat sig är att ju starkare känslomässigt engagemang man har, desto mer beredd är man att bestraffa. I det här fallet är icke-rökarnas upplevda obehag starkare än rökarnas positiva upplevelse, säger Pontus Strimling.
Han jämför med hygienfrågor. Man tycker att någon antingen tvättar sig överdrivet mycket eller tvärtom tvättar sig för lite.
– I det fallet är de som tvättar sig ofta mer beredda att bestraffa dem som tvättar sig mer sällan än tvärtom. Bestraffningen kan vara allt från att man rynkar på näsan till att man säger åt någon eller helt undviker den personen. Vi människor är väldigt känsliga för sådana signaler, så det behöver inte vara så grovt för att få genomslag, säger Pontus Strimling.
Sveriges motpol i EU är Grekland, landet vars invånare röker näst mest i världen. (Indoneserna ligger etta.) Det finns en känd bild där den grekiske folkhälsoministern röker på Världsdagen mot tobak – under en presskonferens inne på hälsoministeriet, där det råder rökförbud. En sådan bild tror Pontus Strimling aldrig att vi kommer att se från Sverige.
– Det är två olika saker som påverkar. Dels det som kallas ”rule of law” som är svagt i Grekland, men där Sverige ihop med kanske Norge ligger i absoluta världstoppen. Här anses det inte som okej att vara utanför lagen. Vi följer regler. Dels handlar det om hur många i samhället som röker. Om vi titt som tätt träffar människor som beter sig på ett visst sätt tycker vi inte det är konstigt.
Enligt Strimling har detta också en omvänd verkan. Ju mer ovanligt något blir, desto mindre blir toleransen.
– När icke-rökare vänjer sig vid att slippa rök på uteserveringar så börjar de störa sig på att det blåser in rök genom fönstret, från grannen som röker på balkongen. Tidigare hade man kanske inte så stort problem med det, säger Pontus Strimling.
Svenskarnas respekt för regler ger också råg i ryggen för dem som störs av rökning.
– Människor känner att de är i sin rätt att säga till när det finns ett förbud. Det gör att en lag om att man till exempel inte får röka på ett visst avstånd från en butiksentré blir effektiv, även om det aldrig skulle komma en polis för att se till att den efterlevdes.
Alla de här samverkande mekanismerna har alltså gjort att en sak som för 30 år sedan ansågs självklar, att en hyresgäst har rätt att röka i sin bostad, idag är högst ifrågasatt.
Den enda förskjutning som Pontus Strimling kan se varit lika snabb i Sverige är synen på homosexualitet och homosexuellas rätt att gifta sig och bilda familj.
Samtidigt betonar han att han tycker förändringen runt rökning är positiv.
– När man forskar ska man helst vara neutral till sitt ämne. Men idag vet vi ju att rökning är skitfarligt. Det är svårt att vara neutral till cancer.
LÄS MER: Rökförbuden ökar trots svagt lagstöd
