Därför samlar bostadsbolaget in gamla kläder – 22 ton förra året
Ängelholmshems hyresgäster samlade förra året in 22 ton textiler. Utemiljösamordnare Conny Nilsson uppskattar att det är hundratals fulla garderober. Kläderna samlades in i 19 kärl som finns i Ängelholmshems bostadsområden.
– För några år sedan tog vi beslutet att testa. Som ett kommunalt bostadsbolag ville vi gå i bräschen för hållbarhetstänket, säger Conny Nilsson.
Behåller i 2,5 år
Svenskarnas konsumtion av kläder går stadigt uppåt. Studier visar att vi i snitt behåller ett plagg i 2-2,5 år och enligt Naturvårdsverket (2017) köper vi över 13 kilo per år. Av dessa kastas cirka åtta kilo i de vanliga soporna och eldas upp. Majoriteten av kläderna som kastas är hela och rena och skulle kunna återvinnas eller återanvändas. I siffrorna ingår textilier som gardiner och sängkläder.
Spelar det verkligen någon roll om jag sorterar mina kläder?
– Ja, globalt sett står textilbranschen för en stor miljöpåverkan bland annat för att det används en massa kemikalier och gifter i tillverkningen. Det massproduceras kläder som inte är hållbara. Att sortera textiler är en del av allt annat som vi sorterar och återvinner. Det är en övergripande fråga, säger Conny Nilsson.
Det är inte helt lätt att veta hur man ska tänka. Kan jag lämna mina smutsiga och utslitna strumpor?
– Nej, inte här i våra kärl. Allt ska vara helt och rent och förslutet i kassar. Sängkläder, gardiner, kuddar och liknande går också bra. Grovsopor och matrester, som tyvärr ibland hamnar i kärlen, ska inte lämnas här.
Vad händer med kläderna som ni samlar in?
– Vi upplåter platserna i våra bostadsområden där insamlingskärlen står och ser till så att det funkar, men det är företaget Textil recycling som hämtar och sköter allt annat. Efter att de har lämnat en del till Skånes stadsmission går det mesta till anläggningar i Polen och Tyskland.
Klädsortering i Polen
Enligt Maria Gaspar, regionchef på Textil Recycling, har de idag samarbete med ett 13-tal skånska kommunala bostadsbolag och flera privata hyresvärdar. Till deras lager (ett i skånska Borgeby och ett utanför Norrköping) transporteras textilerna och därifrån till stora anläggningar i Polen och Tyskland. Ett är företaget Vive textile recycling och enligt deras hemsida är de den största och ledande återvinningsfabriken i Europa.
På Vive textile recyclings hemsidan visas hur kläderna sorteras både med maskiner och manuellt. Kläder som kan användas igen säljs i deras egna butiker eller i stora balar. Resten, och om det är möjligt, återvinns och blir nya produkter som till exempel stoppning i bilindustrin eller till möbeltillverkning.
Enligt sajten sopor.nu sorterar de större anläggningarna textiler i 350 olika grupper beroende på färg, material och design. De flesta kläder tillverkas av blandat material vilket ställer till det när de ska återvinnas. Endast en mindre del kan bli nya kläder. Forskning pågår för att göra det möjligt med återvinning i större skala.
Vinster med återbruk och återvinning
Maria Gaspar har märkt en större medvetenhet hos gemene man om hållbarhetsvinsten i att lämna textiler till återbruk eller återvinning. Mängden kläder de får in har varit ganska konstant de senaste åren.
– Mycket hamnar fortfarande i brännbart men klart mycket mindre i hushållen hos bostadsbolagen där vi finns, säger Maria Gaspar.
Enligt henne är det också en bra affär för bostadsbolagen då de får mindre sopor att hantera, vilket sänker deras sopkostnader.
Läs vidare om Galina som väger sina sopor för klimatet. Och i Halmstad har ett gäng hyresgäster startat en gratisloppis för att uppmuntra återbruk.
