De bor rekordbilligt i Stockholms innerstad – delar toalett med grannarna
Vid foten av Åsöberget på Södermalm ligger kollektivhuset Utkiken som har länets lägsta hyror. De gulbeiga husen ligger insprängda mellan dyra bostadsrätter och har bevarats som en fristad. Några av de som räddat lägenhetshusen från rivning bor fortfarande kvar.
Hyresgästerna har kämpat för att husen ska bevaras som de är, med enkla, billiga lägenheter och äldre charm. Standarden är nästan som på 1800-talet när husen byggdes. Det finns ingen centralvärme och en del lägenheter har bara rinnande kallvatten, även om de flesta numera har installerade varmvattenberedare.
Byggnaderna har fått dispens när det gäller hissar, fjärrvärme och lägsta godtagbara standard. Vitvaror står hyresgästerna själva för. Vissa kök har zinkho. Kokmöjligheterna har ibland bara bestått av två gaslågor.
På vintern eldar de boende i kakelugnarna för att få upp värmen men många lägenheter har även elelement. På innergården står de gamla dassen som numera används som vedbodar. Få hus i Stockholm har så enkel standard och hyran är lägst i länet visar Hem & Hyras stora kartläggning av hur höga hyrorna är i kommunala bostadsbolag.
Rivningshotade hus
I början av 1980-talet var husen rivningshotade. Då revs eller totalrenoverades många gamla hus i Stockholm. Underhållet var eftersatt och ingen värd hade gjort något på evigheter. Flera av de som bodde i husen hade varit med om husockupationer och sett tidigare hem jämnas med marken i samband med rivningsvågen i Stockholm.
Starka protester ledde till att husen fick stå kvar. Hyresgästerna drev fram en varsam upprustning. Målet var bibehållen, omodern standard.
Sedan dess bestämmer de boende själva hur bostäderna ska se ut och sköter mycket av underhållet. Ingen lägenhet är den andra lik.
Stammar, trapphus och fasad är hyresvärden Svenska Bostäders ansvar. Värden ser också över kakelugnar och vedspisar.
I husen görs inga onödiga renoveringar så att hyrorna höjs. Stambyten har handlat om rent underhåll och byte av rör. Inga kök har rivits ut, vilket annars är vanligt. Utöver det har värden brandsäkrat dörrar, satt in nya handfat och målat fasaden.
1 890 kronor i kallhyra
För att trivas i kollektivhuset måste man vilja värna det gemensamma och leva lite enkelt.
Anna Kellerth flyttade in i en etta för ett år sedan. Hon betalar drygt 1 890 kronor i månaden i kallhyra, men på vintern ökar elkostnaderna för uppvärmning.
– Jag betalade nästan det dubbla i vintras, säger hon.
Att den gamla charmen är bevarad var en anledning till att hon ville flytta hit. Hennes lägenhet har ett originalkök och låg diskbänk.
– Det är inte optimalt. Jag får ont i ryggen. Men diskbänken skulle jag inte byta ut. Den är charmig.
I köket står också en gammal vedspis. Längs sidan finns en kopparcistern med tappkran där hon kan värma vatten samtidigt som hon lagar mat.
– Så kan man elda och sätta in en lasagne här, säger hon och öppnar en lucka i spisen.
Nyligen gick hon med i facebookgruppen ”vi som lagar mat på vedspis”.
– Jag skulle aldrig slänga ut vedspisen för att få en kvadrat extra. Jag tycker att den är vacker.
”Alla behöver inte fullt utrustade lägenheter”
Mellan november och februari eldar hon i kakelugnen för att få värme. I köket finns inga element alls och på toaletten är det iskallt på vintrarna. Men det kan hon leva med, lägenheten har så mycket fördelar, säger hon.
Hon tror att många fler skulle kunna tänka sig att bo enkelt men menar att den här typen av boende inte prioriteras när bostäder planeras.
– Alla behöver inte ha fullt utrustade lägenheter. Alla dar i veckan väljer jag hellre vedspis och kakelugn än dusch i lägenheten. Det är säkert många som skulle välja samma, säger hon.
Delad dusch på bottenvåningen
På bottenplan i huset finns gemensamma badrum. I en av trappuppgångarna i huset intill delar grannarna toalett.
Att dela dusch i källaren har aldrig varit några problem, menar Anna Kellerth.
– Det är charmigt när grannarna kommer i sina morgonrockar.
I hennes hus delar 24 personer på två duschar. Men det har aldrig varit kö, säger hon.
Alla sköter om det, torkar av golvet och lämnar det fräscht till nästa person.
Som hyresgäst i kollektivhuset förväntas man delta i den gemensamma skötseln, städdagar och husmöten. Och så behöver man kunna vara lite extra tolerant och lösa saker själv med sina grannar.
– Vi försöker lösa saker tillsammans i första hand i stället för att springa till en värd, säger Anna Kellerth.
Gamla hus som Utkiken är viktiga att bevara, menar hon, för att det ska finnas möjlighet att bo enkelt och billigt. Upprustningen har skett på hyresgästernas villkor så att alla haft möjlighet att bo kvar.
– Man borde lyssna mer på de som behöver en bostad. Alla har inte råd med höga hyror.
Det handlar också om att spara på planeten och resurserna, förklarar hon.
– En hög standard är inte högsta prioritet för alla. Alla behöver inte ha en tvättmaskin eller dusch hemma. Många skulle hellre ha en lägre hyra. Det går bra att dela och spara på miljön.
