De förlorade allt när hyreshuset brann
Lars-Eric Svahn stegar ut på den tunna skaren. Det frasar i snön.– Ungefär här var mitt kök. På köksbordet låg jäntans födelsedagspresent. Där blev den kvar, säger Lars-Eric.
På Näsåkersvägen i Timrå bodde 14 människor och några katter. En natt i oktober förändrades allt för dem.
– Här gick man in till mig. Jag hade gjort så fint i sommar. En egen uteplats, säger Torhild Öhlén, Lars-Erics granne sedan 24 år.
Som av ett under står en rad buskar kvar i andra änden på hyreslängan. Allt annat brann. Lars-Eric jobbade nattskift när telefonen ringde.
– Jag kastade mig i bilen och for hit. När jag kom fram såg jag två brandbilar och tjugo journalister, berättar Lars-Eric.
Brandmännen sa åt Lars-Eric att låsa upp sin dörr. Men han fick inte gå in själv. Det var för farligt. Torhild vaknade av att grannarna bankade på dörren. Hon ville först inte öppna.
– Jag gick ut och sedan in igen för att ta på mig en jacka och så tog jag fotoalbumet från Johannas födelse. Tänk om jag förstått då att jag aldrig skulle komma in igen.
Grannarna samlades på gården. Det brann bara i en av lägenheterna då. Folk från huset intill kom med kaffe och kläder.
– Vi stod och tittade på allt och jag tänkte att det här klarar de, det här kan de släcka, minns Lars-Eric Svahn.
Men när brandmännen öppnade taket blev allt till lågor.
– Det sa bara boff så brann hela huset. När brandmännen riktade slangarna mot huset intill istället förstod jag att vårt hus inte gick att rädda.
På 36 timmar sov inte Lars-Eric en enda blund. Han fick en ny lägenhet och en första summa från försäkringsbolaget att köpa en säng, köksmöbler, porslin och lite kläder för.
Torhild avböjde lägenhet. Hon ville vänta och se om något skulle bli ledigt i huset intill det som brann. Därför hyrde hon in sig i en liten campingstuga tills vidare.
– Första tiden efter branden var jag folkskygg. Jag klarade inte av att träffa folk och förklara vad som hänt. När jag skulle köpa nya kläder åkte jag till Härnösand för att slippa möta människor jag kände.
Nu har Torhild fått en exakt likadan lägenhet i längan bredvid. Den repas för fullt och Torhild har valt likadana golv som i den förra lägenheten.
– Nej, jag är inte rädd att flytta tillbaka. Jag har ju bott i det här området så länge. Jag trivs här och det är här jag vill bo. Nu vill jag bara flytta in.
– Ska du verkligen ha ett sånt där fult golv igen, säger Lars-Eric och tillsammans skrattar de före detta grannarna gott.
De känner varandra väl och det har varit en stor styrka i det mentala arbetet efter branden.
– Jag har alltid varit trygg med grannarna. Det har betytt jättemycket att vi haft varandra, säger Torhild.
Annons
MISSA INGET FRÅN HEM & HYRA. Tryck här för att följa oss på Facebook.
