De gör film om tvättstugepolisen Lotte: ”En person vi alla stött på i vardagen”
När hyresgästen Lotte öppnar dörren till tvättstugan är det något som inte är som det brukar. Innanför dörren finns ett djupt hål i golvet. Lotte kastar ner en sten men ingenting hörs – hålet verkar sakna botten. Skaparna Jonas Eskilsson och Frans Huhta, som regisserat och producerat, vill att filmen ska leda till samtal om ”hålen i samhället och oss själva”. De är båda hyresgäster i Göteborg och både miljön och karaktärerna i filmen ligger nära till hands för dem.
Vem är Lotte?
– Det är en stereotyp bild av en person som vi alla har stött på i vardagen och är lite rädda för. En person som styr och ställer, ska ha koll och hålla ordning i tvättstugan. Det är spännande när hon blir en verklig människa som man känner mer och mer sympati för, säger Jonas Eskilsson.
Varför utspelar sig filmen i en tvättstuga?
– Tvättstugan är ett socialt experiment som är som upplagt för konflikter. Där träffar vi människor som vi inte träffar annars i vår vardag. Man blir tvingad in i ett gemensamt ansvar. För Lotte som person är det där hon blir en del av ett större sammanhang. Samtidigt är det sorgligt hur tvättstugan har gått från att vara en del i den moderna utvecklingen till en jobbig och konfliktfylld plats. När man bygger lägenheter nu brukar det vara med tvättmaskin – det är bättre att ha en egen, säger Jonas Eskilsson och Frans Huhta.
Vilka är ni själva i tvättstugan?
– Jag är rätt mycket en Lotte. Jag blir sur om någon har tvätt kvar när det är min tid, och när jag får börja med att ta bort ludd ur torktumlaren. Och jag har absolut skrivit arga lappar. Det här är en sida hos mig själv som jag inte alltid gillar. Ibland undrar jag varför jag lägger ned så mycket energi på det, säger Jonas Eskilsson.
– Jag är mer en sådan som knyter näven i fickan. Jag kan bli arg på att folk inte följer reglerna, men det ska mycket till för att jag skulle driva det vidare. Några lappar har jag inte skrivit men jag gillar dem – de är ett tecken på att det finns liv därute, säger Frans Huhta.
Filmen hade premiär på Uppsala kortfilmfestival tisdagen den 22 oktober och visas igen idag torsdag. Den är gjord med finansiering av Svenska filminstitutet och Film i väst.
