Familjen hyr av socialtjänsten
På ytan ser den ganska fin ut, deras tvåa i Upplands-Bro. Ny köksutrustning, kaklat badrum och vita väggar. Men under kylen är parkettskarvarna svarta. I vardagsrumshörnet är tapeten fuktskadad och när föräldrarna tar bort sina madrasser från golvet på morgonen är de alldeles fuktiga undertill.
De tre små barnen har astma. De blir hängiga och igentäppta så fort de kommer hem, säger Magnus Törnblom.
– Det är räddningen för oss att vi har fått hjälp med en bostad. Men det är ett lotteri vad man får för lägenhet.
På fyra år har de flyttat sju gånger. Nu bor de med tre småbarn och Viktorias tonårsson på 65 kvadratmeter. De hoppas få komma till en ny lägenhet utan fuktproblem, men kan inte styra det själva.
Magnus och Viktoria har tuffa tider bakom sig. Som barn hade Magnus tre elakartade hjärntumörer vilket gör att han nu är sjukpensionär. En stökig ungdom ledde till höga skadeståndskrav för skadegörelse. Ytterligare skulder drog han på sig genom att köpa kläder och mobiltelefon på kredit. Även Viktoria hamnade hos Kronofogden.
– Jag tog på mig lån för mitt ex, som inte fick låna själv. När vi separerade stod jag där med skulderna. Jag var för snäll, säger hon bittert.
Hon jobbade tidigare som vårdbiträde, men blev långtidssjukskriven och har i dag ingen egen inkomst. Deras chanser att på egen hand få ett förstahandskontrakt är minimala.
I väntrummen på landets socialförvaltningar har det blivit allt vanligare med personer som vill ha hjälp med att skaffa bostad.
Framför allt växer den grupp som varken har missbruk, psykiska sjukdomar eller sociala problem, men inte får bostad på grund av kort kötid, låg inkomst, skulder eller betalningsanmärkningar.
– Bostadsbristen skapar deras sociala problem. Får de bara en lägenhet så ordnar sig resten. Men vi måste sålla hårt bland dem som kommer hit, det krävs att man har andra behov också för att kunna få en bostadssocial lägenhet, säger Elenor Dahlström, bostadssamordnare i Östersund.
Normalt har socialtjänsten inga egna bostäder att dela ut. I stället får man förlita sig till att hyresvärdar är beredda att hyra ut till socialtjänsten, som sedan hyr ut i andra hand till sina klienter och garanterar att hyran betalas och lägenheten sköts om. Eventuella störningar och slitage tar socialen hand om.
Ändå är det på många håll svårt att få loss tillräckligt många lägenheter. I stället kan man tvingas ta till vandrarhem, hotell eller andra kortsiktiga, dyra och dåliga lösningar.
En sliten korridor i ett tegelhus i en Stockholmsförort. Ett dussin rum med två till fyra bäddar och så gemensamt kök, dusch och toaletter. Det kallas för hostel men är knappast till för turister. I stället skickas folk hit från socialen och de gäster vi möter är uppgivna.
En man berättar att missbrukare och psykiskt sjuka personer bor där. En del kommer dit direkt från fängelset. Andra har bara aldrig fått en egen bostad. Ibland bor där även barnfamiljer – sist blev en mamma med två små barn kvar i åtta månader. Några av männen har bott här i över fyra år.
Ytterligare ett steg ner på boendeskalan finns härbärgena. Redan flera timmar innan de öppnar kan hemlösa vänta utanför, berättar Marko Asikainen, som i sju år sov på härbärge i Eskilstuna.
– Jag köade för jag ville vara säker på att få plats och inte behöva sova utomhus.
Hans bakgrund med missbruk, kriminalitet och skulder gjorde honom chanslös på den ordinarie bostadsmarknaden, men nu har han fått ett socialt kontrakt.
– Jag blev tårögd när jag fick flytta in. Det är som paradiset att ha ett hem där jag kan vara på dagarna också och slippa springa runt på stan. Det är en enorm trygghet, säger han.
För Marko gäller att han måste sköta hyran, inte dra dit folk och hålla sig drogfri. Då kan han få förstahandskontrakt på lägenheten efter ett år. I andra kommuner, hos andra hyresvärdar gäller andra villkor. Det är vanligt att man blir kvar på socialt kontrakt år ut och år in. Under tiden måste man följa särskilda regler.
För familjen Törnblom gäller villkoren att sköta hyran, aktivt söka boende, inte ha nattgäster och inte dricka alkohol.
– Då ska det omvandlas till ett förstahandskontrakt efter fyra år, säger Magnus.
Vad ser du fram emot då?
– Jag hoppas vi har en större lägenhet, att vi är på stabil fot och inte behöver flytta runt. Men det viktigaste är barnens hälsa. Att de kommer bort från fukten och blir friska.
Socialtjänsten ska vara det yttersta skyddsnätet för dem som vistas i en kommun. Det innebär inte att vem som helst kan få bostad den vägen, men efter en bedömning kan olika lösningar finnas:
- Akutboende. Exempelvis härbärge, vandrarhem eller jourbostad, mycket kortsiktigt boende för hemlösa.
- Genomgångsbostad. Till exempel träningslägenhet för personer med tidigare missbruk, ofta förknippat med olika former av stöd och krav.
- Övergångsbostad. Andrahandskontrakt i vanlig lägenhet, med särskilda regler och villkor och med mål att omvandlas till förstahandskontrakt.Kan kallas socialt kontrakt, kommunkontrakt eller annat.
- Bostad först. En modell i vissa kommuner, där akut hemlösa får ett förstahandskontrakt utan särskilda krav, men med tillgång till stöd på frivillig basis.
- Ekonomiskt stöd. De allra flesta som söker hjälp hänvisas till att själva hitta bostad, men man kan efter utredning få ekonomisk hjälp med hyran
