De skrek av smärta och ångest – blir vräkta
På två veckor har två uppseendeväckande och närbesläktade hyresdomar passerat Svea hovrätt.
Ett av fallen handlar om en kvinna i 50-årsåldern, bosatt i Partille, som på grund av kronisk sjukdom och en ryggskada tvingas ta mycket mediciner. Under tre års tid har grannarna upprepade gånger blivit störda av skrik, jämranden och gråt från kvinnans lägenhet – ofta under kvällstid.
För två år sedan fick kvinnan en formell tillsägning av värden, men ljuden fortsatte. Kvinnan medger att hon ibland ger höga ljud ifrån sig på grund av sin smärta och sitt hälsotillstånd i övrigt och är medveten om att hon ibland också skriker och gråter i sömnen. Hon understryker samtidigt att hon med hjälp av sjukvården försöker hitta en bra balans i medicineringen, och att en sådan process kan ta tid.
Det andra fallet rör en man i 30-årsåldern, bosatt söder om Stockholm. Även han har under tre års tid stört sina grannar genom bland annat skrik och gråt.
Störningarna har varit såpass allvarliga att grannen vägg i vägg slutat använda sovrummet och i stället tar sin nattsömn i vardagsrummet. 30-åringen uppges också ha utfört hantverksarbete nattetid, med borr- och maskinljud som följd.
Själv förklarar 30-åringen att han lider av en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, vilket gör det svårt för honom att bedöma ljudnivån och kontrollera motoriken. Han berättar även att förlusten av hans farmor tagit honom väldigt hårt och ifrågasätter att han nu råkat illa ut för störningar utlösta av ett funktionshinder.
Han föreslår i stället att lägenheten ljudisoleras på ett bättre sätt.
I båda fallen ovan konstaterar hovrätten nu att hyresgästerna orsakat så allvarliga störningar att de inte längre får bo kvar. De är genast tvungna att flytta.
”Riskerar hemlöshet”
Barbro Hejdenberg Ronsten, förbundsordförande i riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, är kritisk till domarna. Hon beskriver det som ett stort problem att människor som lider av fysisk eller psykisk ohälsa sägs upp på grund av ljudstörningar.
– Det är människor vi har att göra med. Nästan alla beteenden av den här typen kan begränsas med KBT-behandling eller medicinering. Nu riskerar de att gå rakt ut på gatan, ut i hemlöshet. I dagsläget har ungefär hälften av alla hemlösa någon underliggande psykisk diagnos.
I scenarion där vräkning blivit ett faktum ska kommunerna snabbt gripa in och fånga upp personerna som förlorat sin bostad, berättar hon. Något som långt ifrån alltid sker.
– Här finns stora brister. Det har blivit bättre, men kan bli ännu mycket bättre. De här personerna har rätt till en annan, likvärdig bostad.
Hur påverkas någon som lider av psykisk ohälsa av att bli vräkt?
– Det är solklart. Man får såklart en mycket, mycket försämrad sjukdomsbild. Forskning visar att om man ska bli fri från psykisk ohälsa måste man först och främst utgå från en trygg och bra bostad.
Samtidigt har Barbro Hejdenberg Ronsten förståelse för att det kan vara påfrestande för grannar med höga ljud.
– Just därför måste det kunna byggas fler ljudisolerade lägenheter och stödboenden. Här finns en oerhörd brist i dag. Det här är en fråga vi arbetar mycket med.
Hyresgästföreningens förbundsjurist Johan Candler liknar de aktuella ärendena vid en ”oerhört svår” balansgång mellan olika rättigheter.
– På den ena sidan har vi rätten till en bostad och på den andra sidan rätten att inte bli utsatt för störningar. Det är alltid väldigt tragiskt när någon tvingas flytta på grund av en sjukdomsbild, men den bedömningen är upp till domstolen att göra.
Om det är just en underliggande sjukdom som orsakat störningarna kan detta vägas in i beslutet, berättar Johan Candler. Men bara om det saknas risk för att beteendet upprepas. Som en särskild skyddsåtgärd är värden också skyldig att meddela sociala myndigheter i samband med att hyresgäster får en formell varning.
– Detta ska alltså ha skett innan man säger upp kontraktet. Så att personen har en chans att ändra sitt beteende och för att ge sociala myndigheter möjlighet att förbereda hjälp.
