Annons

De städar bort spåren av de döda

Nyheter Doften av död är det första som möter Can Umarlar och hans kollegor. Den bästa liknelsen är att kliva in i ett slakteri – den distinkta lukten av kött och blod.
Foto: Kristina Sahlén
Klädda för liksanering. Rätt skyddsklädsel är viktig vid liksanering då det finns en smittrisk förknippad med arbetet.

Om någon varit död ett längre tag är det svårare att beskriva. Lukten från en ruttnande kropp kanske blandas med stanken av matrester som står framme. Det är härsket, och extremt obehagligt. Sanerarna har alltid med sig särskilda luftrenare, för att få undan lukten.

– Oftast, när de legat ett tag, så är stanken så våldsam att vi börjar med att bara gå in och ställa in de här. Sedan försluter vi ventiler, stänger fönster och ser till att det är tätt därinne. Sedan låser vi och drar, berättar Can.

Läs ocksåVar femte svensk dör hemma

Det är en kall vintermorgon på företagets kontor i södra Stockholm. När vi träffas i ljusrörsbelysningens sken är det fortfarande mörkt ute. På den flimrande datorskärmen visar Can bilder från olika uppdrag. Allt fotodokumenteras. De kvarlämnade matresterna. Blodfläckarna på golvet.

Vi tittar i tystnad. För varje mus­klick växer en obehagskänsla i magen. Vad kommer nästa bild att föreställa?

Lik- och blodsanering utgör bara en liten del av företagets verksamhet. Det är inte särskilt nödvändigt vid naturliga, fridsamma dödsfall utan vid mer stökiga omständigheter.

Läs ocksåPolisen: Alltid svårt att lämna dödsbud
Can Umarlar är byggmästare vid Immunit Group och utbildar personalen i sanering.

Så var det första gången Can var med om det. Han har inte några bilder därifrån. Det är nog tur. En missbrukare hade dött i sin lägenhet på Lidingö. Han hade legat länge. På golvet låg avföring. Cigarettlukten satt i väggarna.

– Han rökte på riktigt så kraftigt att när vi först kom in så gick det inte ens att se ut genom fönstren. Vi fick skära bort tjära med klickskrapor.

Annons

Att göra rent efter sådana dödsfall är en lång process. På Immunit Group, där Can Umarlar är byggmästare, utbildar han själv personalen. Han är i stort sett självlärd och har skrivit en manual för dem som kommer att jobba med liksanering.

Läs ocksåHäng med på en guidad tur i folkhemmets spår: "25 barn i samma trappuppgång"

– Då har jag skrivit en del om döden, vad som händer rent tekniskt inuti kroppen. Likstelhet, vad som händer i kontakt med syre, kemiska reaktioner, hur lång tid det tar för en kropp att kylas ner, hur yttertemperatur påverkar bakterier och vätskor.

Vätskorna är kanske det största problemet vid sanering. Det räcker inte att rengöra på ytan. Särskilt inte i äldre hus.

– Om någon avlider på parketten i vardagsrummet och ligger i två veckor så kommer det sannolikt bli en mörk fläck i taket i lägenheten under. För då kommer vätskan att sugas upp, tills all vätska avgått. Sedan börjar en bakterieodling som är ganska omfattande.

Även om kropparna redan förflyttats, så kan det finns likmaskar och flugor kvar vid sanering. De personer som Can och hans kollegor kommer i kontakt med, grannar och fastighetsskötare, är oftast märkbart skärrade.

– Vi är inte programmerade för att dras till det här av naturen. Så känner jag. Det är tvärtom. Vi är programmerade rent genetiskt att dra därifrån.

Annons

Ändå har Can själv inte dragit. I stället har han byggt en del av företagets verksamhet kring liksanering. Enligt honom gör han det för de anhöriga.

– Jag tänkte på om jag skulle hamna i situationen själv, att jag skulle behöva stödet. Det mest tillfredsställande är att hjälpa människor som verkligen är tacksamma.

LÄS MER: Var femte svensk dör i hemmet

LÄS MER: Polisen: Alltid svårt att lämna dödsbud

Läs också Listan på sakerna vi vägrar slänga: Hårtussar, kärleksbrev och mjölktänder Här riskerar äldre stå bostadslösa - Jörgen har väntat flera år på lägenhet utan mögel

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.