De vill ha mer kamerabevakning: ”trötta på sopsnusket”
Lagändringar gör att bevakningskameror blivit allt vanligare i våra bostadsområden.
Sedan 2015 har antalet kommunala värdar med bevakningskameror i bostadsområden fördubblats. Från 7 till 14 stycken i länen Värmland, Örebro, Dalarna och Sörmland.
I Örebro län är ökningen ännu mer markant: från en värd (Örebrobostäder) till sju hyresvärdar vintern 2020/2021. Det betyder att en majoritet av länets totalt tolv kommunala bostadsbolag nu har bevakningskameror.
Det är främst i soprum, garage och källare som kameror satts upp. Anledningarna kan vara allt från att förhindra knarkförsäljning och våld till nedskräpning, enligt den enkät Hem & Hyra låtit göra bland 53 hyresvärdar i Mellansverige.
Men hur mycket kameror egentligen hjälper, råder det delade meningar om. Av svaren framgår att kameror kan ge resultat, men att det sällan räcker med enbart kameror utan kan bli tidskrävande och dyrt. En mindre hyresvärd i området har löst det genom att sätta upp en kameraattrapp för 79 kronor i ett soprum.
– De kan ha en avskräckande effekt, men för att de verkligen ska fungera mot brott, måste bilderna vara så skarpa att man kan identifiera vem personen är. En bild på en person gör ingen nytta om ingen vet vem det är, säger Petter Runesson på Öbo.
I Hallsberg satte man upp kameror för att skapa trygghet och få stopp på nedskräpning i källare.
– Hyresgästerna är nöjda, det har blivit tryggare och mindre nedskräpning. De enda som inte är nöjda är väl de som vi med hjälp av kamerorna kunnat debitera för att ha ställt grovsopor i källare, säger Hans Boskär på Hallsbergs bostadsstiftelse.
Vid intervjuer med värdarna framgår att det finns ett tryck från hyresgästerna på värdarna att sätta upp kameror.
Miljögruppen i bostadsområdet Varberga har under åtta år försökt få hyresvärden Örebrobostäder att montera upp kameror i anslutning till miljöbodar. Det är inte några grova brott som de hoppas få stopp på, utan det som sker varje dag i och utanför soprummet.
– Som det är nu är det vi som blir filmade. Jag sa till en karl som lastade sopor ur bilen att man inte får göra så. Då gick han mot mig och filmade mig med mobilen och sa att han skulle lägga ut det på nätet så att mitt liv blev förstört, berättar Inger Gyllstrand.
Medlemmarna i miljögruppen har som uppgift från Öbo att se till så att det ser bra ut i och runt miljöbodarna. Ändå fortsätter sopsnusket.
Det största problemet är nämligen inte hyresgästernas slarv menar de. Utan snarare villaägare och restauranger som kör in och dumpar badkar, gamla spisar och stora dunkar med frityrolja utanför bodarna.
Gruppen menar att om Öbo satte upp kameror, skulle både sorteringen i bodarna bli bättre och folk sluta dumpa utanför.
– Jag tycker Öbo backar från ansvaret och lägger det på oss. Det är kameror och information som behövs: en del ser ju inte skillnad på en mobilladdare och en potatis utan lägger allt i samma kärl, säger Ralf Bohlin sarkastiskt.
Att hyresgäster i Varberga i Örebro vill ha kameror kan Petter Runesson på visserligen Öbo förstå. Men samtidigt säger han att lagen fortfarande är snårig.
– Vi gör bedömningen att vi enbart får sätta upp kameror för att förhindra allvarliga brott som ger fängelse eller böter på de platser dit allmänheten har tillträde; till exempel utanför en miljöbod. I stängda bodar skulle vi kunna sätta upp kameror. Men det är en dyr process att identifiera personerna om någon gör fel, förklarar Petter Runesson.
Att kameraövervakning är dyrt i och faktiskt även kräver en hel del arbete håller Daniel Björkman som är säkerhetsutvecklare på Karlstad bostads med om. Bolaget har sedan 2015 gått från 2 till 20 kameror i bostadsområdet Orrholmen.
– Vi ser en minskning av skadegörelse just på de platser som kamerorna täcker, men vi ser också att brotten då flyttar sig. Det kräver att vi hela tiden flyttar kamerorna, säger han.
Samtidigt känner han allmänhetens stöd för kamerorna.
– Kameror har två syften: minska brottlighet och ge hyresgästerna en upplevd känsla av trygghet på utsatta platser. Och det känns som att synen på kameror svängt. Många sätter trygghet och säkerhet före sin personliga integritet. De som inte har något att dölja, verkar tycka det känns okej att bli filmade. Filmerna sparas dessutom bara i fyra veckor och vi får bara titta på dem om det skett en incident, förklarar Daniel Björkman.
Hem & Hyras undersökning visar dock att kameratrenden är här för att stanna: kameror i bostadsområden kommer att bli vanligare framöver.
De som hade kameror redan 2015 har satt upp flera. Och bland de 14 värdar i Mellansverige som har kameror i dag, svarar sex av dem att de funderar på att sätta upp fler (se lista nedan).
Dessutom funderar Laxåhem, Degerforsbyggen och Säfflebostäder som i dag inte har några kameror – på att skaffa det. Laxåhem överväger till och med att sätta upp kameror redan till sommaren, efter att flera hyresgäster i ett bostadsområde krävt det.
Utöver hyresvärdarna, har även polisen kameror i vissa bostadsområden. I Örebro har polisen bevakningskameror på tre ställen – vid Järntorget i centrum och i bostadsområdena Oxhagen och Vivalla.
Kamerorna sitter där i första hand för att komma åt den öppna narkotikahandeln och för att öka tryggheten. I Vivalla sattes kamerorna upp hösten 2019, i närheten av centrum. Och det gav resultat, enligt kommunpolisen Therese Beme:
– Vi såg att brotten flyttades bort från centrum, men det har även blivit en total minskning av antalet brott i området.
Therese Beme utesluter inte att det kan bli flera kameror i bostadsområden i framtiden.
– Hela polismyndigheten satsar generellt på kameror och vi ser dem som ett bra komplement till andra insatser.
I Varberga kommer medlemmarna i miljögruppen fortsätta hoppas på kameror för att få hjälp mot skräp och snusk. Hyresgästen Kerstin Lindahl tror inte ens att kamerorna måste sitta på plats hela tiden.
– Bevakning och pengar är det folk förstår. När jag ser någon lägga fel eller dumpa grejer säger jag: ”Det är delvis bevakat här och det kan kosta 800 kronor om du blir påkommen. Roligare kan du ha för pengarna”. Då tackar de mig och gör rätt, berättar hon.
– Men att det är jag och vi i miljögruppen som är bevakningen nu – det säger jag inte!
- Bostadsrättsföreningar och privata hyresvärdar behöver inte ha tillstånd för kamerabevakning, men de ansvarar själva för att bevakningen är laglig. Detsamma gäller för polisen.
- Kommunala bostadsbolag måste däremot ansöka om tillstånd hos Integritetsskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen) om de bevakar en plats dit allmänheten har tillträde, till exempel en fasad eller en öppen parkeringsplats.
- Men om ett kommunalt bolag vill kamerabevaka exempelvis i en tvättstuga, ett soprum eller trapphus behövs inget tillstånd.
- Ändå är huvudregeln för alla aktörer att man inte får sätta upp kameror i trapphus. Det anses integritetskränkande eftersom det är i nära anslutning till de boendes lägenheter. Kameror får normalt bara sättas upp om det rör allvarliga saker som bränder eller narkotikahandel och först måste bostadsbolaget ha prövat andra åtgärder för att komma tillrätta med problemen.
- Kamerabevakning i källarutrymmen med exempelvis förråd, soprum och tvättstuga anses inte lika integritetskänslig som kameror i anslutning till lägenheterna.
- Integriteten är även orsaken till att ljudupptagning normalt sett aldrig är tillåtet i bostadshus.
