De vill kunna få ombildningskonsulternas hjälp: ”Saker som ingen boende kan”
– Varför ombilda? Man vill ha sitt eget och äga sitt boende. Sedan är det en bra investering också, säger Alina Kato.
Hon är ordförande i BRF Röda Briljant i Tynnered. Föreningen har ansökt om att få ombilda de 86 lägenheterna i fastigheten på Briljantgatan till bostadsrätter.
Kommunala värden Bostadsbolaget har sagt preliminärt ja, men frågan ligger nu hos vd för slutligt beslut. Dessutom måste minst två tredjedelar av hyresgästerna rösta ja och ha möjlighet att finansiera sina köp, om en ombildning ska kunna bli verklighet.
Den här veckan ska ett informationsmöte anordnas för alla boende.
Alina Kato och styrelsekollegan Fredric Corneliusson hoppas det ska gå vägen. Bostadsbolaget har en uttalad ambition att genomföra ombildningar i stadsdelen och en grannfastighet blev bostadsrätter redan förra året.
BRF Röda Briljant har hjälp i processen av Bra Boende Centralt. Det är samma konsultföretag som bland annat är rådgivare åt kommunala Poseidon i Hjällbo, vilket Hem & Hyra tidigare har berättat.
Alina Kato och Fredric Corneliusson tycker att de hittills fått bra stöd.
– De är inte säljiga och hetsiga utan lugna och trygga. De sköter det byråkratiska. Saker som ingen boende kan, säger Fredric Corneliusson.
Socialdemokraterna i Göteborg har tidigare krävt att inga konsulter ska få förekomma varken på säljar- eller köparsidan om kommunala lägenheter ska ombildas till bostadsrätter. Men yrkandet röstades ned.
Fredric Corneliusson tycker att förslaget ”bara är konstigt”.
– Varför ska man inte få anlita någon? Det är som att säga att man inte ska få ha advokater i rätten, de åtalade kan ju försvara sig själva. Eller att du inte ska få bo i ett hus om du inte kan bygga det själv, säger han.
Visst kan en bostadsrättsförening driva en ombildning själv, men det är svårt, menar Fredric Corneliusson.
– Att man inte hinner utbilda sig själv i allt, ska det få hindra att man får möjligheten?
Slagsmål i styrelsen
Fredric Corneliusson sitter med i BRF-styrelsen som rådgivare. Han bor inte själv i huset. Det gör däremot både hans särbo och hans mamma. Fredric bor för närvarande i en hyresrätt i närheten, men han har bott i bostadsrätt förut och även medverkat i en tidigare ombildning. Det var på Topasgatan 2008.
– Jag har märkt hur många misstag som görs när vanliga hyresgäster ska samarbeta i en styrelse. På Topasgatan var det kalabalik direkt efter ombildningen. Det var bokstavligt talat slagsmål på mötena, folk som kastade grejer och hotade varandra, säger Fredric Corneliusson.
Varför blev det så?
– Det är människor som ska samarbeta som kanske aldrig skulle prata med varandra annars, och som kanske inte heller förstått vad en ombildning egentligen innebär. Det saknas ofta ledarskap i början, styrelsen är lite mjäkig och vill vara alla till lags. Då blir det lätt Vilda Västern, säger Fredric Corneliusson.
Kvarteret förändrades
Alina Kato är uppvuxen i samma hus på Topasgatan som Fredric, men hade hunnit flytta därifrån när ombildningen ägde rum. Både hon och Fredric Corneliusson är dock överens om att kvarteret ändrade karaktär efter att det inledande tumultet lagt sig.
Fredric Corneliusson:
– Innan var det katastrof. Det var som på film, hur det ser ut på ett ställe där alla fattiga samlas. Men efter ombildningen började människor bry sig, nu skulle det bli fint.
Alina Kato menar att det är en av poängerna.
– Man blir mer mån om sitt hus när man äger längan själv. Man kan också göra mycket mer i sin lägenhet än när det är en hyresrätt.
”Säkra min pension”
Varken Alina Kato eller Fredric Corneliusson sticker under stol med att möjligheten att tjäna pengar också spelar en roll.
– För mig är det här ett sätt att säkra min pension, säger Alina Kato.
– Det finns så klart ett monetärt intresse. Det här är fattiga områden. Min bror bor fortfarande kvar på Topasgatan. Han köpte sin lägenhet för 235 000 kronor 2008. Idag är den värderad till 1,8 miljoner. Det är ju fantasisummor för folk här.
Men en sådan vinst går ju bara till den enskilda individen som är med och genomför ombildningen. På vilket sätt hjälper det stadsdelen?
– Jag tror absolut att ombildningar gör skillnad för utsatta områden, även sedan lägenheterna börjat byta ägare. Fler bor kvar i stadsdelen. Annars är det ofta så att så fort någon uppnår en viss ekonomisk nivå så flyttar de.
Vad säger ni om kritiken att ombildningar gör att det blir färre billiga hyresrätter kvar?
– Jag håller med om att det är så. Men grundproblemet är ju att alla nya bostäder som byggs är så dyra, oavsett om det är hyresrätter eller bostadsrätter. Politikerna måste bidra till att det byggs billigare, inte bara klaga på ombildningar, säger Fredric Corneliusson.
Ett annat potentiellt problem är att hyresgäster som inte köper sin lägenhet får sina grannar som hyresvärd.
Hur lösningen kommer att se ut om ombildningen blir av på Briljantgatan är inte bestämt än. I grannfastigheten erbjöd Bostadsbolaget sina hyresgäster att flytta till en likvärdig hyresrätt i området, om de inte ville köpa. Men de som inte köpte och ändå bodde kvar är nu hyresgäster hos bostadsrättsföreningen.
Oro för särbehandling
Alina Kato säger att den största oron hon möter är just frågan om hur det blir om man bor kvar och fortsätter hyra.
– Vissa är rädda att bli särbehandlade och få sämre service om de inte köper. Men den mesta feedbacken vi har fått är positiv.
Granskningar som Hem & Hyra gjort visar att hyresgäster hos bostadsrättsföreningar oftare har problem än andra. Men Fredric Corneliusson hävdar att en bostadsrättsförening på vissa sätt kan vara en bättre hyresvärd än ett stort bostadsbolag.
– En bostadsrättsförening tänker långsiktigt och har underhållsfonder. Den sköter om huset. Den är också handlingskraftig, det slutar vara top-down. I stället är det bara 4 – 6 personer i en styrelse som du kan prata direkt med. Det är kärnan i det här projektet: att kunna göra boendet bättre och tjäna pengar samtidigt.
