Delad stad: Här är fattiga inte välkomna

19 av 34 kommunala hyresvärdar uppger i en enkät från Hem & Hyra att de har segregerade bostadsområden.

Majoriteten av de 19 värdarna klassar det som ett medelstort problem som de arbetar för att lösa. I många kommuner handlar lösningarna om att hyresvärdarna deltar i olika integrationsprojekt.

Läs ocksåFörfattarens unika bostadsadress – en scen för flera brott: "Mordet skedde i mitt gamla vardagsrum"

Men i Örebro och Eskilstuna har bostadsbolagen Öbo och Kfast tagit till mer drastiska åtgärder, visar Hem & Hyras undersökning. Där är personer med försörjningsstöd och nyanlända med etableringsersättning inte längre lika välkomna i fem bostadsområden.

Det rör sig om Vivalla och Oxhagen i Örebro och Fröslunda, Lagersberg och Brunnsbacken i Eskilstuna.

Hos Örebrobostäder infördes reglerna 2016 efter inspiration från bland annat stadsdelen Gårdsten i Göteborg. Begränsningen innebär att 75 procent av alla lediga hyresrätter i Oxhagen och Vivalla inte får gå till personer som vill flytta till områdena och som lever på nämnda bidrag.

Läs ocksåDärför vill de höja hyror med upp till 32 procent: ”Tufft för oss”

– Vi valde Vivalla och Oxhagen eftersom de enligt SCB har störst andel personer utanför arbetslivet och med låga inkomster, säger Anna-Carin Magnusson som är bostadssocial chef på Öbo.

Tanken är att bryta den socioekonomiska segregationen och göra staden mer blandad.
– Man vet att många jobb i dag förmedlas via kontakter och om då grannar och vänner runt omkring inte heller har jobb, blir det ännu svårare, säger hon.

Genom att inte tillåta personer som lever på bidrag i mer än 25 procent av de tomma lägenheterna, hoppas Öbo få ett inflöde av nya hyresgäster som är mer etablerade på arbetsmarknaden. För att ännu mer locka dem med högre inkomst att bo kvar eller flytta dit, har bolaget dessutom skapat radhus som går att köpa.

Läs ocksåJamie fick ett hem till slut: "Jag gick runt och kände på saker för att försäkra mig om att det var mitt"

Samtidigt som den som har pengar ska lockas att flytta till radhusboenden i de utsatta stadsdelarna, har det blivit ännu svårare att få bostad för den utan pengar.
– Den negativa aspekten av det här är att vi gör det svårare för dem som redan kan ha svårt att få hyra. Vi har försökt underlätta för dem genom att slumpa ut lägenheter där det annars krävs väldigt många poäng för att få hyra, säger Anna-Carin Magnusson.

Skulle man kunna förbjuda dem med hög inkomst att flytta till vissa ­områden där det redan bor många rika?
– (Skratt) Det är en intressant tanke men inget vi tittat på ännu. Frågor som handlar om hur långt man är beredd att gå för att använda uthyrningen som styrmedel mot segregation är en fråga för politiken, säger Anna-Carin Magnusson.
Under nästa år kommer Öbo ta fram statistik för att se om reglerna påverkat bostadsområdena något.

I Eskilstuna bestämde politikerna att Kfast från den 1 januari ska neka personer som lever på försörjningsstöd eller etableringsersättning att flytta till bolagets lägenheter i Lagersberg, Fröslunda och Brunnsbacken.

Det är områden med hög andel bidragstagare, men kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) har förklarat att åtgärden i första hand ska förhindra utlandsfödda utan egen inkomst att flytta till Eskilstuna. Det motiveras bland annat med att det inte finns några lediga lägenheter i Eskilstuna och att kommunen med tiden får betala försörjningsstöd för de här personerna.

Hawar Zorab som driver butiken Matnära i Fröslunda kallar förslaget för en katastrof. Han tror att nyanlända som precis kommit till Sverige ändå kommer att flytta hit.
– Det kommer att bli mer svarta kontrakt. Folk kommer att tjäna pengar på de här människorna, säger han.

De flesta som Hem & Hyra träffar under några timmar i Fröslunda är kritiska. Till den skaran hör Katarina Procopé som bott i området i 28 år och har sett hur det har försämrats med tiden. Kriminaliteten och otryggheten har ökat. Hon säger också att det verkligen bor många bidragstagare i Fröslunda och att området ”knappast är svenskt längre”.
– Men jag har inget emot invandrare, jag har en son vars pappa är irakier. Och jag är kritisk till det här förbudet. Människor som lever på bidrag måste också bo någonstans, säger Katarina.

Reza Kouchaki bor en bit från Fröslunda men har åkt hit för att handla. Han är positiv till åtgärden:
– Jag tror att om det kommer fler svenskar och folk som har jobb hit så blandas det upp mer. Det minskar segregationen och även kriminaliteten.

Beslutet i Eskilstuna togs en tid innan regeringen föreslog ändringar i den så kallade ebo-lagen, som gett nyanlända möjlighet att själva bestämma var de ska bo. Nu ska den möjligheten i princip begränsas till att inte gälla vissa utsatta områden (se faktaruta längst ner).

Eva Andersson är professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet och expert på bostadsfrågor. Hon tycker att det här är en mycket svår problematik.
– Att hindra någon från att få sitt bidrag bara för att man vill bo nära sina kusiner är ju fruktansvärt. Samtidigt vet vi att människor får sämre förutsättningar för att skaffa sig en bra utbildning och inkomst om de kommer från ett område där det bor många bidragstagare. Det är ju också hemskt. Så vad ska man göra egentligen?

I Strängnäs är det inte aktuellt med några åtgärder riktade mot bidragstagare som vill flytta till kommunen. Sedan 2016 har kommunen ett avtal med Strängnäs Bostads AB, SBAB, om att 30 procent av de lägenheter som blir lediga ska gå till kommunen.
Dessa lägenheter fördelas mellan nyanlända och till personer som av olika skäl inte kan ordna en egen bostad.

– Jag vet att det var diskussioner om att nyanlända får gå före i kön när systemet infördes, vilket jag tycker är helt naturligt. Men nu har åtminstone jag inte jag hört något om detta på länge, säger Annica Westling, tf socialchef i Strängnäs.

Det är hon som för socialkontorets del ansvarar för hur SBAB:s men även de privata hyresvärdarnas lägenheter fördelas ut hos de här två grupperna.

– Först och främst måste vi ta hänsyn till vilka lägenheter som finns. Sedan handlar det om hur hög hyran är plus individernas behov. Men sedan försöker vi så gott det går att sprida ut de här människorna geografiskt och bland olika hyresvärdar. Vi jobbar mycket med inkludering och vill att alla så långt det är möjligt ska kunna leva ett normalt liv.

Även mindre kommuner som Hällefors uppger i Hem & Hyras enkät att de har problem med segregation. Där rör det sig framförallt om ett delat bostadsområde där det råder etnisk segregation. I den ena delen bor det nysvenskar från Somalia och i den andra redan etablerade svenskar. Hällefors Bostads AB, Boab, har i stället för genom förbud försökt lösa segregationen genom att renovera ett hus i den ”svenska delen” av området och göra lägenheterna där större för att de ska passa större familjer oavsett bakgrund.

– Vår förhoppning var att det skulle passa både svenska och somaliska familjer men det har inte blivit som vi tänkt oss. Även om vi hållit ner hyrorna är lägenheterna för dyra för många. Och någon blandning har det inte blivit. Just nu bor det bara somalier där, men inga svenskar, säger Rickard Johansson som är vd på Boab.

En annan del som försvårar arbetet med att bryta segregationen är att folk vill bo tillsammans, i början var det därför svårt att få hyresgäster till de nya, större lägenheterna.

– Segregation är svårt på det sättet för den är självuppfyllande – vilket inte är så konstigt, för man vill bo tillsammans med sina bekanta. Så har det alltid varit – se på när svenskar flyttade till USA och bosatte sig tillsammans, säger Rickard Johansson.

Skulle ni kunna införa förbud för fattiga eller rika i era bostadsområden för att ändra strukturen?
– Det har jag svårt att tro. Det kräver en vis bostadsbrist för att kunna göra sådant. Om vi säger nej till någon så finns det andra att bo hos, för här finns tomma lägenheter, säger Rickard Johansson.