Delade meningar om krångligt bostadsbidrag
Bostadsbidrag kan sökas av unga upp till 28 år och av barnfamiljer med låga inkomster. Det är behovsprövat och storleken beror på hur hög bostadskostnad, hur många barn och hur stora inkomster man har, bland annat.
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, som är en kommitté under finansdepartementet, lämnade i december ett förslag som gick ut på att ta bort det krångliga systemet.
– Den främsta anledningen är att inkomstprövningen medverkar till en inlåsning i låga inkomster. Man kan förlora ekonomiskt på att börja arbeta och få högre inkomster eftersom man då förlorar bostadsbidraget, säger Thomas Pettersson, ämnesråd på finansdepartementet och författare till rapporten.
Dessutom finns det egentligen ingen anledning för staten att subventionera just boendet. Hushållen bör själva få bestämma vad de behöver använda sina pengar till, menar han.
Samtidigt har många ensamstående föräldrar dålig ekonomi och därför föreslog expertgruppen ett särskilt stöd riktat till dem, i praktiken ett extra barnbidrag för ensamstående.
Däremot skulle inte unga utan barn få något bidrag.
– Jag har lite svårt att se varför en person i en viss ålder ska ha rätt till ekonomiskt stöd. Möjligen kan studenter behöva det, men då kan man i så fall höja studiemedlen, säger Thomas Pettersson.
ESO beslutar självständigt vilka analyser och förslag man tar fram till finansdepartementet. Thomas Pettersson bedömer inte att sannolikheten är så stor att det här blir verklighet.
– Det har väl lagts till handlingarna, säger han.
Även Hyresgästföreningen har uppmärksammat att bostadsbidragssystemet har sina nackdelar, fast från helt andra utgångspunkter.
– Bidraget har gröpts ur och inte anpassats till verkligheten. Numera studerar man längre, är singel längre och väntar med barn, men man kan inte få bostadsbidrag när man har fyllt 30 om man inte har barn, säger Anna Östberg, utredare på Hyresgästföreningen Riksförbundet.
Dessutom är reglerna krångliga, många blir återbetalningsskyldiga i efterskott och summorna har inte räknats upp med inflationen.
Allt färre är berättigade till bidraget, samtidigt som man vet att det finns grupper som har svårt att klara av sina hyror och tvingas leva på socialbidrag.
– Därför tittar vi på hur man skulle kunna göra systemet smartare och enklare. Tanken är att vi ska presentera förslag på hur vi skulle vilja ha det, säger Anna Östberg.
På socialdepartementet pågår också en utredning, där man bland annat tittar på om bostadsbidraget bidrar till att skapa konflikter och problem mellan föräldrar som har skilt sig.
Annons
Fakta:
Var fjärde bidrag gick till unga
Drygt 233 000 hushåll fick bostadsbidrag någon gång under 2009.
Nästan en fjärdedel av dem – 55 000 hushåll – var unga utan barn.
Efter många års nedgång ökade antalet unga som fick bostadsbidrag under 2009. Enligt för-säkringskassans analys berodde det på att unga är mer konjunkturkänsliga än andra grupper.
89 procent av de hushåll som fick bostadsbidrag bodde i hyresrätt.
Källa: Försäkringskassan.
MISSA INGET FRÅN HEM & HYRA. Tryck här för att följa oss på Facebook.