Den oskrivna historien om Stockholms vräkningar

– Men man måste ha ett hyreskontrakt för att bli vräkt, i dag har färre kontrakt, och det kan vara en av anledningarna. I Stockholm har dessutom antalet bostadsrätter ökat och de som måste sälja sin bostadsrätt på exekutiv auktion syns ju inte i denna statistik, säger Sten-Åke Stenberg.

 

Han menar att vräkningar fungerar ganska dåligt som en indikator på bostadsproblematiken, det är bara en del av något större.
– Ett stort antal vräkningar kan, hur konstigt det än låter, ses positivt i ett makroperspektiv. Det betyder att många människor har fått hyreskontrakt. Under bostadsbrist är det oftast relativt få vräkningar. Men jag vill också poängtera att alla vräkningar förstås är tragiska för de inblandade.

 

Författarna har följt ärenden hos Stockholms stadsfogde mellan 1879 och 1965, som sedan blev kronofogden från 1965 till idag.
– Den vanligaste personen som vräks är en ensamstående man i fyrtioårsåldern med alkoholrelaterade eller missbrukarproblem. Och det kanske inte är något förstasidesstoff. Det är först när det handlar om ensamstående mammor och barn som tidningarna brukar haja till. Vi har på ett sätt skrivit den oskrivna historien, säger Sten-Åke Stenberg.

 

Vanligaste vräkningsorsaken är hyresskulder. Men det kan vara så att värden har väntat på ett tillfälle att vräka hyresgästen och när en skuld uppstår tar man chansen. Vad som rent historiskt har minskat antalet vräkningar är hyresregleringarna under och efter andra världskriget.
– Det sorgliga är väl att oftast är skulderna lägre än själva verkställandet av vräkningen, säger Sten-Åke Stenberg.

 

Två undersökningar har gjorts där man har följt upp vart vräkta personer tar vägen. En 1991 och en 2001. I undersökningen har det gjorts uppföljningar av  personer 1,5 år efter vräkningen. Cirka 10 procent hade ett eget boende 2001, en siffra som var högre 1991. Ungefär en tredjedel av personerna gick inte att få tag på.

– Vräkningsprocessen går alldeles för snabbt, ibland inte längre än en månad. Man måste komma in mycket tidigare från socialtjänst och hyresvärdens sida. Vi hade ett förslag på 1990-talet med en ”vräkningsakut” som en tjänst där hyresgästen kan få hjälp med det ekonomiska snabbt. Eftersom det ofta är en fråga om tid vad gäller med hyresskulder och andra skulder, säger Sten-Åke Stenberg.