Deras uppdrag: Stoppa sopfusket som kostar miljoner
Rabih Gheya är på väg till moloken för att kasta en påse hushållssopor.
– Nu är det fint men du skulle ha sett hur det såg ut här förut, säger han.
Skäggetorpsbon vittnar om att det ofta står påsar runt molokerna, det vill säga de nedgrävda avfallsbehållare som står här och där i bostadsområdet.
– Jag vet inte varför. Hur svårt kan det vara att öppna luckan och kasta soporna där de ska vara? funderar Rabih Gheya.
Det är något som fler funderar på. Inte minst hans hyresvärd, Willhem. Med sina 2 500 lägenheter är bolaget den största fastighetsägaren i Skäggetorp. Sopslarv och felsortering kostar stora summor varje år och bidrar till att hyrorna går upp.
– Det är otroliga kostnader. Väldigt många människor är inblandade så det är svårt att räkna ihop. Men summan blir nog flera miljoner om året, säger Marie Rydin, fastighetsförvaltare hos Willhem.
Hon betonar att problemet inte är unikt för Skäggetorp men att det blir påtagligt i ett så stort område där så många människor samsas om utrymmet.
– Det bor över 10 000 personer i hela Skäggetorp.
Sedan ett par år tillbaka jobbar fyra personer via en entreprenör med att städa i Willhems kvarter. Bolaget har numera en egen återvinningscentral i området för att personalen inte ska behöva frakta skräpet som samlas in så långt. Marie Rydin och hennes kollega Said Nalaye, som också är fastighetsförvaltare, gör bedömningen att det har blivit bättre.
– Men det är fortfarande ett stort problem, säger Marie Rydin.
Hon berättar att Willhem har testat en rad olika åtgärder under årens lopp utan att nå önskvärda resultat. Därför har hyresvärden nu valt att satsa på miljövärdar.
Sedan några månader tillbaka finns miljövärdarna Osama Ismail och Faisal Omar på plats i området.
– Vi ska vägleda och informera hyresgästerna om återvinning och källsortering och försöka ändra attityder. Eftersom jag och Faisal behärskar två språk som talas av många i Skäggetorp, arabiska och somaliska, så är det lättare för oss att nå fram, säger Osama Ismail.
De finns på plats i återvinningsrummen för att svara på frågor och hjälpa till så att skräpet hamnar på rätt ställe och för att rätta till de fel som upptäcks. Det kan räcka med att en enda sak hamnar i fel kärl för att allt innehåll ska gå till förbränning i stället för återvinning och värden får betala straffavgift.
– Alla känner inte till hur viktigt det här är, säger Faisal Omar.
Han och kollegan knackar också dörr för att prata med hyresgäster om sopsortering, de har hållit miljötävling för barn och när de bjöd in till återvinningskalas i Skäggetorps centrum kom mellan 60 och 70 hyresgäster för att få lära sig mer om ämnet.
Emma Helland har bott på Stiglötsgatan i Skäggetorp i två år. Hon tycker att miljövärdarna är ett bra initiativ.
– De behövs nog för en del verkar inte ha koll på hur man ska göra, säger hon.
Emma Helland har själv drabbats av grannarnas sopslarv.
– De har fått stänga återvinningsrummet där jag bor flera gånger för att det har varit så dålig ordning.
Då ställer folk soporna utanför i stället och så kommer det fåglar och sprider ut det. Det är så tråkigt, tycker hon.
Hur reagerar hyresgästerna när ni påpekar fel?
– Vi har inte träffat på någon som har blivit arg. Ibland uppstår diskussioner. De flesta vill nog göra rätt, säger Osama Ismail.
Satsningen på miljövärdar pågår under ett halvår och avslutas denna månad.
