Det blir svårare för försörjningsstödstagare att flytta till Landskrona
Sedan den första juni är Christian Alexandersson vd för Landskrona Stadsutveckling AB. Med en lön på 80 000 kronor i månaden (lönen på 100 000 kronor börjar gälla från och med den första mars nästa år) ska han i huvudsak leda arbetet som går ut på att få bort oseriösa fastighetsägarna från Öster och Centrum i Landskrona. Han ska även se till att stoppa de försörjningsstödstagare som bor i andra kommuner och som vill flytta till Landskrona. Så här ska det gå till:
• få balans på Öster och Centrum när det gäller upplåtelseformer
• göra stadsdelen mer levande med till exempel kaféer
• boendemiljöer ska förbättras både invändigt och utvändigt
• få olika myndigheter att samarbeta för att få bort oseriösa fastighetsägare
• få alla fastighetsägare att skriva under en gemensam uthyrningspolicy
• inleda ett samarbete med individ- och familjeförvaltningen som ska se till att personer med försörjningsstöd hamnar hos seriösa fastighetsägare
• skapa ett bra samarbete mellan fastighetsägare, stadens olika förvaltningar och de boende.
Enligt Christian Alexandersson finns det cirka 200 fastighetsägare i Öster och Centrum. Hur många av dessa som är oseriösa är oklart. Just nu görs en kartläggning för att identifiera hur många fastigheter det gäller samt vem som äger dem. Nästa steg är att sätta stopp för inflytt-ningsmöjligheten till Landskrona för personer med försörjningsstöd. Enligt individ- och familjeförvaltningen är det vanligt att den kommun personen bott i senast betalar upp till tre månadshyror i den nya kommunen. Eftersom de flesta hyresvärdar i Landskrona inte accepterar försörjningsstöd som inkomst återstår de ”oseriösa” fastighetsvärdarna. För att täppa till den möjligheten vill Christian Alexandersson få med samtliga privata värdar på en gemensam uthyrningspolicy.
I ditt uppdrag ingår att stoppa inflyttningen av försörjningsstödstagare. Har du fått några reaktioner från människor som har försörjningsstöd?
− Nej, inte än. Min förhoppning på reaktioner när de kommer från försörjningsstödstagare är att de känner att de möts med respekt och ett proffsigt bemötande.
Det är många hyresvärdar i Skåne som inte accepterar försörjningsstöd som inkomst. Var ska personer med försörjningsstöd bo?
− Om du är i Landskrona och behöver tak över huvudet får du hjälp av staden. Vad vi efterfrågar är en bättre struktur där individ- och familjeförvaltningen är betydligt mer aktiva i processen. Det finns exempel där de från andra kommuner blir hänvisade att åka till Landskrona eftersom här finns tomma lägenheter. Kommer de hit ska de hanteras på ett bra sätt och socionomerna som finns på individ- och familjeförvaltningen är utbildade för att arbeta med människor. Fastighetsägarna är ju många gånger inte ut-bildade att jobba med människor.
Kan du beskriva konkret hur ert samarbete med individ- och familjeförvaltningen kommer att se ut?
− Vi har några fastighetsägare som lever på att ta in försörjningsstödstagare som hyresgäster men de bryr sig inte om själva fastigheten vilket har lett till att boendemiljön är väldigt dålig. Individ- och familjeförvaltningen kommer att titta på boendemiljön och hjälpa familjerna att hamna rätt. På så vis får vi en uppsträckning av fastighetsägarna. De kommer att inse att det inte går att mjölka människor på pengar som är i behov av försörjningsstöd.
I den nya uthyrningspolicyn accepterar ni inte försörjningsstöd som inkomst. Godkänner ni studielån, a-kassa och sjukförsäkring?
− Ja, som inkomst räknas: förvärvsinkomst, studiemedel, a-kassa, inkomst av kapital och pension.
Hur har ni kommit fram till det?
− Vi har haft förslaget ute på remiss hos olika parter och kommit fram till att vi lägger tröskeln här.
Spelar det någon roll var inkomsten kommer ifrån?
− Det får du fråga fastighetägarna om. Jag är ju ingen fastighetsägare.
I planen för Landskrona Stadsutveckling AB finns ju möjligheten att köpa upp fastigheter.
− Ja, men vi är inte där ännu.
Hur ska ni komma åt de oseriösa fastighetsägarna?
− Dels ska vi jobba aktivt med att inte placera försörjningsstödstagare där. Nu håller vi på att titta på hur kommunens olika myndigheter kan samarbeta. Vad har miljö och hälsa för problematik? Vilka anmälningar och inspektioner har de? Vi tittar på rädd-ningstjänsten och stadsbyggnadssidan med byggnadsinspektioner. Vi håller på att få kunskap om var problematiken sitter. När vi har det klart för oss gör vi en handlingsplan.
Kommer ni att skicka ut enkäter till de boende för att få en bild av lägenheternas skick?
− Nej, inte till att börja med. Indirekt har vi kontakt med de boende eftersom de anmäler till olika myndigheter om något är fel i deras boende. Naturligtvis ska de som bor på Öster och Centrum känna att de får vara med i processen.
Om du blickar fram fem år i tiden. Hur ser Öster och Centrum ut då? Vem bor där?
− Vi har fått en bra upprustning på utsidan och vi har fått fastighetsägare som inser värdet av en bra förvaltningsnivå. Vi har en bra boendemix med alla typer av människor. Det finns betydligt mer liv och rörelse med möjligheter till handel och kaféer än vad som finns idag. I mitt arbete gäller i grunden att få ett bra samarbete med fastighetsägare, boende och stadens olika förvaltningar. Ett fungerande samarbete kan leda till fler arbetstillfällen, fler projekt med möjlighet för boende att medverka till stadens och sitt bostadsområdes utveckling.
Var bor du själv?
− Jag bor på Nord väst vid Västervång.
Blev du inte sugen på Öster eller Centrum?
− Vi tittade på fastigheter både på Öster, Väster och Glumslöv. Det blev ett hus som vi kände stämde in med familjesituationen. Närhet till skola fick styra.
