Ängen spolades ner i grannarnas trädgård: ”Har ingenting emot det”
— Vi försöker satsa på växter som blommar vid olika tidpunkt, så att det ska vara färgglatt hela sommaren och en bit in på hösten.
Martin Hansson är fastighetstekniker med ansvar för den yttre miljön hos Kindahus. Han tar täten uppför slänten bakom den kommunala bostadsstiftelsens nybyggda parhus vid Linnékullen i Kisa.
De senaste åren har hyresvärden satsat allt mer resurser på utemiljön.
– Det här med den biologiska mångfalden är jätteviktigt. Vi måste dra vårt strå till stacken, säger han.
Dyster bild
Anneli Lundgren, projektledare på enheten för skötsel av skyddad natur på länsstyrelsen i Östergötland, har en dyster bild att förmedla.
– Vi har en hotsituation i hela världen. Vi förlorar biologisk mångfald i en takt som vi aldrig någonsin har varit med om tidigare, säger hon.
Konsekvenserna kan bli allvarliga på sikt. Från att döda växter och avföring inte bryts ned då de små insekter som sköter det försvinner, till problem med matförsörjningen om träd och buskar inte längre pollineras.
– Vi måste börja fundera på hur vi förvaltar vår miljö. Alla kan hjälpa till, från den som bara har en balkong till stora fastighetsägare, säger Anneli Lundgren.
Kindahus med drygt 900 lägenheter har bland annat valt att anlägga ängar på flera ytor som ligger lite illa till och är svåra att komma åt med gräsklippare.
– Visst finns det kanske en del som tror att det handlar om att spara pengar. Men egentligen är det tvärtom. Det är inte bara att sluta klippa gräset så blir det en äng, utan det kostar en hel del, säger Martin Hansson.
Förstördes av skyfall
Det första försöket vid Linnékullen spolades bort av skyfall. Efter att dräneringen förbättrats har det fyllts på med ny ängsjord och nya frön har såtts. Om sex, sju år hoppas han att ängen ska ha nått sin fulla prakt.
Inger och Karl-Erik Andersson bor i ett av parhusen och fick för några år sedan uppleva hur delar av slänten gled ner i deras trädgård. Trots det så är de positiva till att bo granne med en äng.
– Jag tycker att det är bra att de gör det här. Det kommer att bli fint när det fått växa till sig, tror Inger Andersson.
Hon är medveten om att inte alla hyresgäster tycker som hon. I Gislaved fick det kommunala bostadsbolaget exempelvis avbryta sitt försök att omvandla gräsytor till blomsterängar efter omfattande kritik från hyresgästerna. Men Inger Andersson tror att det beror på att kritikerna inte har förstått varför gräset får växa sig högt.
— Själv har jag ingenting emot det.
Få är negativa
Martin Hansson berättar att han har stött på ett fåtal hyresgäster och andra Kindabor som varit negativt inställda.
— Men det brukar räcka med att förklara varför vi gör det här så ändrar de sig.
Martin Hansson hoppas att Kindahus har råd att fortsätta med satsningar som den här, trots att inflation och högre räntor har gjort det ekonomiska läget tuffare.
– Om pengarna inte räcker till allt så är det utemiljön som får stryka på foten först. Men det är ju en balansgång och det viktigaste för hyresgästerna är att vi kan hålla lägenheterna i gott skick, säger han.
- Förutsättningarna för att skapa en blommande äng ser olika ut beroende på var i landet vi befinner oss.
- Kindahus valde en ängsfröblandning för torr och mager jord innehållande rölleka, liten blåklocka, backnejlika, gulmåra, solvända och rödfibbla. För att få blomning redan första året kompletterades ängsfröblandningen med ettåriga blomsteråkerfrön. Dessa är attraktiva för pollinatörer. I den blandningen ingick rölleka, liten blåklocka, backnejlika, gulmåra, solvända och rödfibbla.
- Det planterades även pluggplantor, det vill säga färdiga men små plantor, för att ”skynda på” ängen, bland annat prästkrage, stor blåklocka och brudbröd.
- Ängen slås efter blomning. Resterna får sedan ligga kvar i cirka två veckor för att fröa av sig. Det är viktigt att det nedklippta materialet tas bort efter att det fröat av sig för att det inte ska förmultna och göda jorden.
Källa: Martin Hansson, fastighetstekniker med ansvar för den yttre miljön hos Kindahus.
