”Det här är Nacksta här håller vi ihop”

Solen är varm. Skateboardhjulen smattrar mot asfalten. Alex, Aaron och Max provar nya trick och finslipar de gamla. I Skönsberg, där grabbarna bor, finns ingen skateboard-ramp. Därför kommer de hit, till Nacksta, nästan varje dag under sommarlovet.

 

– Mamma skjutsar oss. Det är skönt att vara här, ibland är vi några timmar, ibland hela dagen, säger Alex och lutar sig mot den uppställda brädan.

 

Ett gäng tjejer korsar gräsmattan bredvid rampen. En av dem bär en nätkasse med fotbollar. På pizzerian pustar Juan Carlos Galea ut. Lunchrusningen är över, borden torkade, pärlorna i pannan likaså.

 

– De snackar skit. Jag har bott här i tio år och Nacksta är som alla andra områden. Det är ett bra ställe. Vi trivs.

Juan Carlos är upprörd. Förbannad över att folkpartiet placerat Nacksta på listan över bostadsområden med stort utanförskap. Förbannad över de lokala politiker som uttalat sig i lokaltidningen Dagbladet.

 

– Vet man inte vad man pratar om ska man hålla tyst. Det här är inte Rinkeby eller Rosengård. Det är ju fan bara Nacksta.

Arbetslöshet, låga betyg och dåligt valdeltagande är kriterierna för områden som hamnar på listan. Tre områden i Norrland finns med, förutom Nacksta, även Anderstorp i Skellefteå och Tunastigen i Luleå.

 

Juan Carlos suckar. Han är less på att Nacksta alltid lyfts fram negativt. Han känner inte igen sig. Det gör inte Ulrika Nilsson heller.

 

– Är ett bostadsområde dåligt bara för att det har många arbetslösa? Det är ju verkligen att stämpla människor. Att barnen i skolan har sämre betyg än på andra skolor har inte heller med bostadsområdet att göra, säger Ulrika som arbetar på Sundsvalls kommun och bor i en av Mitthems hyreslägenheter i Nacksta.

 

– Vi valde Nacksta för att det är barnvänligt, mycket grönska och har skogen som granne. Här möts man alltid av ett vänligt leende från grannarna. Det är ett område som sjuder av liv och kreativitet.

 

Antero Piisilä och Laila Kauppinen lutar sig över räcket på balkongen. De har en makalös utsikt. Paret sålde villan och flyttade till Nacksta. De bor i Mitthems nya boende för de som fyllt 50.

 

– Här är lugnt, nästan för lugnt, säger Antero och passar på att skryta om den nybyggda bastun på översta våningen.

 

– En sådan bastu finns inte i hela Sundsvall, ja inte ens i hela Sverige, säger Antero och ler med hela ansiktet. Jag bastar flera gånger i veckan.

 

Husen i Nacksta är bygga under miljonprogramtiden i slutet av 60-talet. Här finns olika typer av boenden, både bostadsrätter och hyresrätter, allmännyttiga som privata.

Fastighetsbolaget Wallholmen äger några hyreslängor på området. Utanför dem stojar ett 30-tal barn. Alla är robotar och försöker ta fast varandra.

 

Ekrem Jasarovski och hans kompisar har vuxit ifrån robotleken för länge sedan. De sitter och slappar utanför en av portingångarna i stället. Väntar på att gå till fritidsgården som öppnar om några timmar.

 

– Det värsta med att bo här är när man ska ragga tjejer. Alla är plötsligt upptagna när man berättar att man bor i Nacksta, säger Ekrem och grabbarna fnissar runtomkring.

 

– Det hade varit roligare om det var mer blandat här. Det bor inte en enda svensk familj i de här längorna.

 

Keno, vaktmästare hos Wallholmens håller inte alls med.

 

– Jag bodde i Skönvik, men där var det alldeles för mycket svenskar. Jag valde att flytta hit. Här är barnen ute och leker varje dag, säger Keno.