Ditt hem blir en bastu – så slår framtidens värmeböljor
Termometern visar upp emot 30 grader. Du blir långsam i tanken. Kan inte sova. Svettas och duschar. Lägenheten är en bastu och för vissa har den blivit farlig. Så var fallet på flera håll extremsommaren 2018 och det kan vara en föraning om vad som väntar. Enligt Folkhälsomyndigheten var överdödligheten då 700 personer.
Som en följd av klimatförändringar kommer värmeböljorna att bli fler. Forskare menar att nu måste lägenheterna anpassas, inte bara för kalla vintrar, utan också för heta somrar. Mycket finns att göra: Solskyddsglas, skuggande träd, svalkande ventilation, grönskande gårdar, val av fasader och tak, placering av hus och lägenheter vid nybyggnation, samt att undvika förtätning som skapar värmepunkter.
Hem & Hyra frågade de kommunala bostadsbolagen i Skåne, Halland, Kronoberg och Kalmar län om de klimatanpassar sina lägenheter för ett varmare klimat eller om de har planer för det. De flesta svarade nej på båda frågorna (se listor längst ner i texten). Några gör punktinsatser likt MKB i Malmö som planerar att plantera 500 träd och ABK i Kristianstad som sätter in persienner vid alla större fönsterbyten.
Ett bostadsbolag som har inlett ett större systematiskt arbete i södra Sverige finns i Halmstad. Ulf Johansson är energistrateg på kommunala HFAB, och det som oroar hon mer än höga temperaturer är längre värmeböljor.
– I två-tre dagar har vi förmågan att klara temperaturtoppar men blir det som 2018 får vi stora problem, säger han.
HFAB arbetar idag med att skärma av solen med till exempel takutsprång. De sätter solskyddsglas i fönster. Ventilation med enbart frånluft ”ett hål i väggen” byts successivt ut, med från- och tilluft, s.k. FTX-ventilation, där en värmeväxlare kan utnyttjas som en kylväxlare. Vidare ser man en fördel med att bygga i tunga material som lättare hanterar värmen, samt prioriterar skuggande träd.
Se SVT Nyheter inslag med Ulf Johansson: Så bygger Halmstad för framtidens värme
Enligt Gustav Strandberg, klimatforskare vid SMHI, var 2018 extremt med högtryck från maj till augusti. Sommaren var så ovanlig så även om klimatförändringarna blir stora tros inte 2018 bli representativt för framtidens somrar.
Allt tyder dock på att temperaturerna höjs och beräkningar visar att värmeböljorna blir fler och längre vilket är allvarligt nog. När det blir kännbart är svårt att förutse, men inom 30 år kan värmeböljorna vara en till två veckor längre och i vissa fall ännu mer omfattande. Klimatförändringarna är inget som Sverige kommer att förskonas från och att planera för det är lika relevant här som någon annan stans.
– Det vi säger om framtiden ska mana till eftertanke. Jag tycker inte man ska vänta, gör man inget idag är det dags nu.
Förutom en överdödlighet sommaren 2018 angav en fjärdedel i en enkät utskickad av Folkhälsomyndigheten att de hade fått hälsoproblem. I Sverige anses 26 grader påverka hälsan så pass mycket att SMHI utfärdar en vädervarning (vid 26 grader tre dagar i följd).
Svenska hus är planerade och byggda för kyla inte värme och riktvärden för varma förhållanden inomhus följs väldigt sällan upp. Hur folk verkligen upplever värmen i sina bostäder finns det heller knappt några studier i. Det efterlyser universitetslektor Mattias Hjerpe vid Linköpings universitet. Han har forskat om städers klimatomställning i 15 år och byggnader i fem år.
– Under en värmebölja vet vi att sjuka blir sjukare, att vi presterar sämre, sover sämre och så vidare. Äldre, personer med vissa sjukdomar, funktionsnedsatta och barn är särskilt känsliga för värme. Grupperna och hälsoeffekterna är kända men egentligen vet vi inte hur utbrett problemet är, säger Mattias Hjerpe.
Han ser en medvetenhet om översvämningsrisker i kommunernas fysiska planering idag, men mycket mindre kring värmerisker.
Nu ser han framför sig ett systematiskt arbete för att kunna integrera anpassning till ett varmare klimat i bostadsbolagens arbete. Ett första steg är att de gör en översikt av sitt bestånd och besiktningar. Förutsättningarna är olika för alla. Enligt Hjerpe är det idag känt att i en stad kan det skilja tio grader, så om en plats har 30 grader kan en annan ha 40. Hur byggnaden är utförd, om lägenheter vetter åt söder eller ligger högt upp i huset, om det finns markiser, persienner eller solfilm allt påverkar inomhustemperaturen. Det är också viktigt att veta när och hur man ska vädra.
Förtätning förvärrar värmeproblematiken. Inte enbart för att skuggande grönska försvinner och de hårda ytorna ökar. Husen som redan står där kan idag klara värmen men det kan försvåras när till exempel vindförhållandena ändras. Det behövs mer kartläggningar och konsekvensbedömningar.
Arbetet med att klimatanpassa husen kommer att ta många år.
– 2018 visar att värmeproblemen redan är här. Vi borde nog ha börjat redan för tio år sedan. För mig är det självklart att börja jobba med detta så fort som möjligt.
I svaren till Hem&Hyra menar några bostadsbolag att klimatanpassning är en fråga för hyresförhandlingar, det vill säga att de skulle räknas som standardhöjande. Det är ingen lösning som Mattias Hjerpe tror gynna klimatanpassningsarbetet.
– Det kommer inte bli bättre om vi tänker att ta betalt för varje enskild grej, det handlar om en grundläggande funktion i bostaden. Jag tycker det är en sämre och mer orättvis princip att vissa plötsligt ska betala högre hyra för att de råkar bo i en bostad som påverkas mycket av värme. Det kan ju vara så att lägenheterna blivit varmare på grund av förtätning och att det blir varmare beror ju på att hela världen släpper ut växthusgaser.
Granskningen av hur framtidens värmeböljor kan påverka dig och din bostad är ett samarbete mellan Hem & Hyra och SVT-nyheter.
LÄS MER: Därför är 30 grader farligt i Sverige men inte i Italien
LÄS OCKSÅ: Svenska hem upplevs allt varmare
(uppdaterad länk)
Skåne
Bostadsbolag |
Klimatanpassar vanliga befintliga lägenheter? |
Detta görs enligt bostadsbolagen |
Bjuvsbostäder | Nej | |
Bromöllahem | Nej | |
Burlövsbostäder | Ja | Värmereflekterande fönster eller persienner. Bättre ventilation med frikyla. |
Båstadhem | Nej | |
Ebo, Eslövs bostads AB | Nej | Vi nybyggnation: tung konstruktion med kylåtervinning i ventilationen vilket fördröjer värmen. Inbyggda persienner. |
Göingehem | Nej | Klimatanpassar via mindre energiförbrukning mot kallt klimat, isolering och ventilationsåtgärder, som också reglerar värme. |
Helsingborgshem | Nej | Har inlett ett arbete med klimatanpassning. |
Hässlehem | Nej | |
Höganäshem | Nej | ”Värmeisolerande åtgärder bidrar till drägligare somrar” |
Hörbybostäder | Nej | Kommer att montera solavskärmning där det går. |
Höörs Fastighet AB | Nej | |
KKB | Nej | |
Kristianstadsbyggen AB | Ja | Sätter in persienner vid fönsterbyte. Bygger nytt i betong. |
Kvidingebyggen | Nej | |
LKF | Ja | Fokuserar på grönska, träd och skugga. |
MKB | Ja | Ökar mängden träd. 2021-2022 ska 500 träd planteras. Lokala åtgärder vid behov. |
Osbybostäder | Nej | |
Perstorps bostäder | Nej | |
Simrishamnsbostäder | Nej | Plananterar alltid träd vid nybyggnationen för skuggans skull |
Sjöbohem | Ja | Fokuserar på utemiljöer med att få in mer gräs, buskar och träd. Tar bort hårda ytor. |
Svedalahem | Nej | |
Treklövern | Nej | |
Trelleborgshem | Nej | |
Vellingebostäder | Nej | |
Ystadbostäder | Nej | |
Ängelholmshem | Nej | |
Örkelljungabostäder | Nej | Satt solfilm i trappor med många fönster. Ventilerar trapphus vid behov. |
Österlenhem | Nej | |
Svalövsbostäder, Skuprupshem och Landskronahem har inte svarat
Halland
Bostadbolag |
Klimatanpassar vanliga befintliga lägenheter? |
Detta görs enligt bostadsbolagen |
HFAB, Halmstad | Ja | Systematisk arbete med bland annat att byta ut ventilation, solavskärmningar och solskydd i fönster |
Fabo, Falkenberg | Nej | |
Laholmshem | Ja | Byter till bergvärmepumpar med möjlighet till frikyla. Tittar på solavskärmning vid nybyggnation. Vid renoveringar byts ventilation med självdrag och frånluft ut till FTX (från-tilluft) |
Eksta, Kungsbacka | Nej | ”Då vi bygger i stort sett allt enligt passivhus där risk för övertemperatur är en viktig fråga så solinstrålning sommartid beaktas noga i samband med projekteringen så möjligen kan man säga att vi numera har extra fokus på solavskärmning fasta som rörliga.” |
Varbergs Bostad | Delvis | Vid nybyggnation övervägs placering av husen och placeringen av lägenheter. Växlighet runtomkring i avsikt att skärma av solen |
Hyltebostäder | Nej |
Kronoberg
Bostadsbolag |
Klimatanpassar vanliga befintliga lägenheter? |
Detta görs enligt bostadsbolaget |
Växjöbostäder | Nej | |
Allbohus | Nej | |
Uppvidingehus | Nej | Kan godkänna egenmontering av vissa markiser på marklägenheter. I viss nyproduktion har frikyla istallerats. |
Älmhultsbostäder | Nej | |
Tingsrydsbostäder | Ja | Har ett helhetstänk för ventilation, värmesystem, uteplatser, avskärmningar och hänsyn till placeringar i vädersträck. |
Ljungbybostäder | Nej | |
Vidingehem | Nej | |
Lessebohus | Nej |
Kalmar
Bostadsbolag |
Klimatanpassar vanliga befintliga lägenheter? |
Detta görs enligt bostadsbolaget |
Mörbylånga Bostads AB | Nej | |
Emmaboda Bostads AB | Delvis | Ibland solskyddsglas vid fönsterbyte. |
Mönsterasbostäder | Nej | |
Hultfreds Bostäder | Delvis | Kan sätta in solskyddsglas vid fönsterbyte. |
Nybrobostad | Ja | Vid ombyggnation: förstärker/förbättrar husskalet med isolering, solavskärmning och tekniska installationer för att inomhusklimatet på sommaren skall vara mindre påverkat av värme och solinstrålning. |
Byggebo | Nej | |
Kalmarhem | Nej | |
Vimarhem | Nej | |
Torsås Bostads AB | Nej | |
Högsby Bostad | Nej | Markiser kan godkännas för marklägenheter |
Västerviks Bostads AB | Nej |
Den ökande mängden av växthusgaser, framför allt koldioxid, i atmosfären har redan förändrat klimatet i Sverige. Under somrarna höjs temperaturerna, värmeböljorna ökar och deras längd. Förutom att värmeböljor påverkar folkhälsan kan de leda till torka, bränder och vattenproblem, både vad gäller brist och kvalité.
Stora förändringar kommer att inträffa på vintern, de blir mildare och framförallt börjar de senare. Enligt SMHI blir den största skillnaden på de kalla vinterdagarna. Om den globala medeltemperaturen ökar, från förindustriell tid, med två grader blir de kalla vinterdagarna blir 4-7 grader varmare.
Enligt SMHI kommer dock variationerna i vädret bestå. Varje sommar kommer inte bjuda på rekord, utan fortfarande kan det bli ”kalla” somrar.
Även om forskarna är säkra på hur klimatet och vädret i stora drag kommer att förändras finns osäkerheter, till exempel hur nära det är att Sverige får temperaturer upp mot 40 grader. Stor roll spelar hur stora utsläppen blir framöver.
Det som kanske klimatforskare mest tror kan orsaka skador framöver är extremväder i form av lokala skyfall.
SMHI har arbetat fram olika scenarier på länsnivå för framtidens klimat och väder. De finns tillgängliga på denna sida.