Dorothee cyklade med Egyptens president – ”Han kallade det för ett maratonlopp”
Du cyklade till FN:s klimatkonferens i skotska Glasgow 2021 och året efter till konferensen i Sharm el-Sheikh i Egypten. Hur fick du den här idén?
– I hela mitt liv har jag engagerat mig i olika saker och sedan flera år tillbaka är jag klimataktivist. Så jag cyklar för klimatet för vi måste agera nu, annars är det för sent. Det är det budskap jag vill sända till politikerna.
– I Glasgow var jag en av flera som hade cyklat dit men i Sharm el-Sheikh var jag ensam om det, så jag fick mycket uppmärksamhet.
Och där hände något alldeles speciellt.
– Jag fick cykla med Egyptens president (Abd al-Fattah al-Sisi). Jag var lite tveksam först eftersom jag förstod att det handlade om greenwashing – jag antar att det såg bra ut att cykla med någon som mig. Det var demonstrationsförbud där, men jag fick ändå ha min skylt framme där det stod ”Biking for future and peace”. Eftersom det var massor av journalister framför oss fick jag fram mitt budskap. Så det var ju bra.
– Han hade ett slappt handslag och pratade väldigt tyst. Vi cyklade någon kilometer men han kallade det för ett maratonlopp (skratt).
Egyptenresan tog sin tid?
– Ja, jag var borta i över ett år. På hemvägen fick jag vänta i två månader på en färja från Cypern till Grekland. Sedan gick elmotorn sönder så jag fick ta mig till Sverige på andra sätt.
Hur har du bott under dina resor?
– Det finns plattformar på internet – till exempel couchsurfing och warmshowers – där man kan hitta boende hemma hos folk. Så det har jag gjort plus att jag har bott på vandrarhem. I Sverige är det nästan lika dyrt som att bo på hotell när man tar in på ett vandrarhem. Men utomlands kan man fortfarande hitta billiga vandrarhem där det finns sovsalar och där standarden inte är så hög.
Berätta om ett bra reseminne!
– När jag kom från Syrien och skulle in i Jordanien behövde man ha kontanter för att komma in i landet. Det hade jag inte, men en jordansk tjänsteman organiserade en insamling och flera personer hjälpte mig. Till slut hade jag de 40 jordanska dinarer som krävdes. Alla var så vänliga mot mig.
Den här lusten att resa, var har du fått den ifrån?
– Jag verkar vara född med det för som barn älskade jag att läsa om andra länder och kulturer. Sedan tror jag det beror lite på min far. Han ville alltid att vi skulle ut och cykla för att se världen. En gång när jag var barn så cyklade familjen från Kassel, där jag växte upp, till Vitznau i Schweiz. Det var väldigt långt, 130 mil tur och retur, även om det är ingenting mot resorna jag gjort nu (skratt).
Hur var det att komma hem från Egypten?
– Jag hade hemlängtan många gånger så det var fantastiskt skönt att komma hem. Men jag hade varit borta så länge att jag hade glömt var jag ställt vissa saker.
Du funderade aldrig på att hyra ut din lägenhet i andra hand?
– Jo, men jag fick inte för min hyresvärd (kommunägda KFAB). De sa att det var okej att vara borta lite längre än ett år, men inte att hyra ut lägenheten i andra hand.
Du cyklar för att väcka uppmärksamhet åt klimatfrågan. Har du lyckats?
– Nej, inte om man ser till utfallet från klimatkonferenserna. Det har inte hänt så mycket. Men personligen har jag fått stor uppmärksamhet i medier runt om hela världen. Jag har varit med i tysk tv, intervjuats av nyhetsbyrån AP och en massa andra medier. Och för en del personer har jag faktiskt blivit lite av en förebild.
Till sist, vad väntar härnäst?
– I juni är det val till EU-parlamentet, så i maj kommer jag och en tjej att cykla till Bryssel. EU gör tyvärr mer för klimatet än vad Sverige gör just nu, men vi vill att EU ska göra ännu mer.
Fotnot. Greenwashing (på svenska grönmålning eller gröntvättning): När exempelvis företag, organisationer och regimer framställer sig som miljövänliga fastän de inte är det.
Familj: Fyra barn, två barnbarn.
Bor: En tvåa i Katrineholm. ”Jag hamnade här av en slump. Det fanns lediga hyresrätter i den här stan.”
Bakgrund: Uppvuxen i tyska Kassel. Kom till Sverige 1978. Flyttade som 57-åring för att jobba i Irland. Därefter gick flytten till Hamburg och senare till Malta. Tillbaka i Sverige sedan 2015.
Den 1 juli 2022 lämnade Dorothee Katrineholm och tog sig ner genom Europa.
Turkiets kuperade och bergiga terräng var den fysiskt mest utmanande delen av hela resan.
Den 5 november, dagen före klimatkonferensen började, anlände hon till Sharm el-Sheik.
På hemvägen satt Dorothee fast på Cypern i två månader innan hon kunde ta en båt till Grekland.
I Kroatien åkte hon buss eftersom vägarna var för farliga att cykla på.
Problem med cykelns elmotor gjorde att hon senare fick färdas med tåg. Dock cyklade Dorothee vissa sträckor utan elmotor.
Efter nästan 14 månader på resande fot – den 23 augusti i år – var hon hemma igen. Då hade hon cyklat cirka 1 250 mil.
Förutom länderna som nämnts ovan och i artikeln besökte Dorothee även stater som Libanon, Israel, Palestina, Nordmakedonien, Kosovo, Slovenien.
