Så kämpar Pia-Marie och Inga mot sina sjuka mammors skyhöga hyror: ”Chockhöjning”
Förra året avslöjade Hem & Hyra att gamla och sjuka på särskilda boenden kan ha dubbelt så höga boendekostnader jämfört med pensionärer som bor i vanliga hyreslägenheter. Efter avslöjandet lovade socialminister Lena Hallengren åtgärder.
Men den orättvisa hyressättningen består. Det visar två historier i Hova och Lödöse, som Hem & Hyra tagit del av.
– Min mamma har alltid hjälpt mig. Nu är det min tur att ställa upp för henne och hennes rättigheter. Den hyra hon betalar är helt orimlig, säger Pia-Marie i Lödöse.
Men vi börjar i Hova i Gullspångs kommun där syskonen Inga och Lars Turgård har tagit upp kampen mot mammans orimligt höga hyra på det särskilda boendet Mogården. Inga berättar att lättnaden var stor när deras mamma, som är 94 år och dement, fick en plats på boendet. Men att glädjen snart förbyttes till frågor.
– Mogården drivs som kooperativ hyresrättsförening. Men, hur fungerar det? Varför är det så dyrt och vem bär ansvaret? undrar Inga Turgård.
Syskonen vände sig till ansvariga på kommunen. Men trots otaliga telefonsamtal och brevväxlingar har de inte fått några svar de kan nöja sig med. I flera fall har frågorna mötts av total tystnad från kommunens politiker och tjänstepersoner.
När kontraktet för mammans boende på en demensavdelning skulle skrivas på stod där att det gällde ett rum och kök. Men inte ens en kokplatta finns i rummet. Ett rum på 35 kvadrat, utan kokmöjlighet, men med toa, dusch, tvättmaskin och torktumlare.
– Vi påpekade felet och trodde att hyran kanske skulle ändras. Det lät ju ganska mycket med 6 150 kronor för det lilla rummet. Men den hyran stämde, fick vi besked om. Nu är hyran höjd till 6 526 kronor, säger Inga.
När Inga Turgård läste Hem & Hyras granskning av hyrorna på landets äldreboenden såg hon att det var något som inte stämde.
– Mammans hyra var högre än granskningen visade. Men när vi frågade om varför det var så fick vi svaret att det inte bara är de 35 kvadraten, mammas rum, utan även gemensamma utrymmen som räknas in i hyran. Men hur görs den beräkningen?
Kooperativ hyresrätt
Boendet drivs som en kooperativ hyresrättsförening, där Riksbyggen är förvaltare. Hyresformen ska betyda större inflytande från de boende. Att det är en kooperativ förening, det vill säga att de boende är ägare och inte kommunen.
– Men vår mamma är dement och kan inte medverka eller ha synpunkter på sitt boende, säger Inga. Och då undrar man ju om vi som anhöriga har rätt att gå på styrelsemöten och ha synpunkter. Men vi får inga svar. Ingen tycks kunna svara. Vi har fullmakt för vår mamma, men betyder det att vi har inflytande?
Hem & Hyra har talat med kommunalrådet Carina Gullberg (S), som även är ordförande i styrelsen för den kooperativa hyresrättsföreningen. Hon säger att de boende är nöjda med Mogården och sättet att driva boendet som kooperativ har blivit bra.
På frågan hur man kommer fram till rätt hyra säger hon att det är styrelsebeslut hur stora höjningar man gör.
– Men ingen betalar ju mer än man har råd med. Det finns regler för hur mycket pengar man ska ha kvar när hyra, mat och omvårdnad är betald. Och det är lika, oavsett om man bor i ett kooperativ eller i ett boende som drivs helt av kommunen.
Låg standard
Inga Turgård menar att standarden på mammans boende är väldigt låg, att det inte ens finns ett kylskåp på rummet där hennes mamma kan ha lite frukt, något gott att dricka och liknande. När familjen är på besök får disken torka på toasitsen. Och kaffet får man ta med hemifrån eller be personalen. De gemensamma utrymmena är näst intill oinredda och väldigt tråkiga, även om de blivit mycket bättre den senaste tiden efter Ingas påpekanden.
Inga Turgård vill bara att hennes mamma ska ha det bra på ålderns höst, kunna bjuda på en kopp kaffe och ta emot besök. Men standarden på boendet i Hova är låg och Inga och hennes bror får inte svar på sina frågor till kommunen. ”Det känns verkligen hopplöst”, säger Inga.
Carina Gullberg berättar att man just är i färd med att renovera och rusta upp Mogården till modernare standard, men syskonen Turgård påpekar att det endast är uteplatsen som nu görs om.
Carina Gullberg svarar först på några av våra frågor i telefon:
Renoveringen har tydligen planerats under en längre tid, men när blir den verklighet för de boende?
– Det är under upphandling just nu. Och du i ditt jobb borde ju veta att det tar lång tid med upphandlingar. Men när det är klart kommer arbetet att starta.
Hur lång tid kan det ta, handlar det om månader eller år?
– Jag vet inte hur lång tid det tar. Men det kan dröja.
Kommer hyran att höjas ytterligare när boendet är renoverat?
– Självklart, säger Carina Gullberg, och avslutar med att hon måste gå på ett viktigt möte.
Carina Gullberg återkommer senare med svar på en antal frågor via mejl:
Varför har kommunen valt den här formen av äldreboende och när togs det beslutet?
”Beslutet togs 2009 om att bilda Kooperativa hyresgästföreningen Gullspång –Hova äldrebostäder. Det är samverkan kring lokalerna, själva äldreomsorgen ansvarar Gullspångs kommun för. Under en lägre tid så fördes en dialog med Riksbyggen om att hitta en samverkan och så beslutades också.”
Vem äger boendet?
”Kooperativa hyresgästföreningen Gullspång – Hova Äldrebostäder.”
De boende har inflytande, men hur ser det ut för de dementa som har anhöriga som har fullmakt. Har de anhöriga då rätt att delta i styrelsemöten?
”Det finns möjlighet för boende att ha representanter i styrelsen, det har varit två förut. Det finns också boenderåd där äldreomsorgspersonal och förvaltare är med och lyssnar in vad de boende har för synpunkter, ofta kommer frågor om ventilation, trösklar mm som då åtgärdas. Äldreomsorgspersonalen är duktiga på att ta in synpunkter från anhöriga och personal sitter också i styrelsen och kan framföra synpunkter på boendet.”
Hur bestämmer man hyrorna?
”Hyrorna utgår ifrån vad det kostar att drifta lokalerna, boendeytor och kontorslokaler. Även satsningar på utemiljön kommer in här. Driftsbudgeten bygger på de kostnader som uppstår vid förvaltningen av fastigheterna i form av kapitalkostnader, underhållskostnader och driftskostnader. Så hyrorna sätt utifrån föreningens kostnader. Det är en stor fördel om boende söker bostadstillägget vilket personalen försöker informera om att man kan göra som pensionär.”
När Hem & Hyra vill ha svar på för- och nackdelar med kooperativa hyresrätter kommer inget svar från Carina Gullberg.
Gemensamma utrymmen
Vi förflyttar oss knappt 20 mil åt sydväst i regionen, till Lödöse i Lilla Edets kommun. Där en annan dotter för en liknande kamp för sin mamma. Det handlar om Pia-Marie Johansson som vägrar gå med på den hyreshöjning som Lilla Edets kommun ville ge hennes 85-åriga mamma Dagny Johansson.
– Det är en chockhöjning av hyran, säger hon. Det kanske inte ser så mycket ut, men för de boende här som har låga pensioner är det helt orimligt, säger Pia-Marie.
Före höjningen låg mammans hyra på äldreboendet Soläng på 4 983 kronor. Redan det tyckte Pia-Marie är för mycket. För, förutom hyran betalar hennes mamma 3 623 för maten och 2 170 för omvårdnaden.
Lägenheten är 34 kvadratmeter, har kokvrå utan fungerande spis och fläkt, samt badrum där det saknas spegel och toalock. Kokvrån är inte heller handikappanpassad utan saknar höj- och sänkbart kök. Något som skulle underlätta för mamman som sitter i rullstol.
Inför 2021 flaggades det för en höjning på fem procent, vilket motsvarar 250 kronor i månaden.
– Hyreshöjningen för övriga lägenheter hos kommunala Edethus var betydligt lägre, två procent ungefär. Då undrar man ju varför de allra svagaste ska ha en mer än dubbelt så hög höjning, säger Pia-Marie.
Höjningen klubbades av kommunfullmäktige utan att först förhandlas med Hyresgästföreningen. Och när Pia-Marie motsatte sig höjningen valde Lilla Edets kommun att driva ärendet till hyresnämnden.
– Det är lite tråkigt för det vänds emot oss. Att de säger att ”du är den enda som klagat”, säger Pia-Marie som vet att många andra anhöriga håller med henne och som hade hoppats på att fler skulle ha anslutit sig till kritiken.
För det visade sig att hyresnämnden skulle ge henne rätt. Dagnys hyra ska inte höjas.
Nämnden kritiserar också Lilla Edets kommun för att alla lägenheter på Soläng har samma hyra, oavsett storlek och utrustning.
Kommunen försvarar detta med att det handlar om rättvisa. Medan hyresnämnden slår fast att en sådan hyressättningsmetod strider mot bruksvärdesprincipen.
Även Lilla Edets kommun hänvisar delar av hyran till gemensamma utrymmen och att de boende ska betala för dem. Men Pia-Marie menar att det som ser bra ut i presentationer av boendet, spa-avdelning och annat i själva verket inte kan användas av de boende som det är tänkt.
Magnus Elsing är chef för förhandlingsenheten på Hyresgästföreningen i region BohusÄlvsborg-Skaraborg. Han säger att gemensamma ytor kan påverka hyran, även i vanliga hyresrätter. Men han påpekar också att det inte går med automatik.
– Boytan är den som man själv har rådighet över och det är den som i första hand påverkar hyressättningen, säger han. Men om man har tillgång till gemensamma ytor kan det verka i en hyreshöjande riktning. Det är samma sak som att ha nära till frisör, affärer och liknande. Det kan påverka hyran. Men det är bruksvärdet på lägenheten som ska styra hyressättningen.
Översyn av hyressättningen
Enligt Elsing pågår det just nu, inom Hyresgästföreningen, en översyn av hur man sätter hyran i exempelvis särskilda boenden.
– Vi ser så många konstruktioner att det behövs en översyn av hur hyressättningen sker, säger han. Men riktlinjen är alltid att man följer hyreslagens bestämmelser. Det är bruksvärdet på lägenheten som ligger till grund.
Pia-Marie och hennes mamma Dagnys fick alltså rätt i hyresnämnden. Men glädjen blev kortvarig för kommunen valde att överklaga.
– Ja, jag sa ju direkt när beslutet kom att Lilla Edets kommun kommer att överklaga. Ingen trodde på mig, men jag visste. Och så blev det. Nu är ärendet överklagat till Svea hovrätt, så vi vet inte var det kommer att sluta. I värsta fall kan min mamma bli skyldig att betala hyreshöjningen i efterhand om Svea hovrätt anser att kommunen har rätt.
– Min mamma har alltid hjälpt mig. Nu är det min tur att ställa upp för henne och hennes rättigheter, säger Pia-Marie. Nu kan vi bara hoppas att vi får rätt i hovrätten.
Fotnot: Dagny Johansson hyra har i år höjts med 68 kronor. Den höjningen motsätter sig inte dottern Pia-Marie Johansson.
Riksbyggen, som är en ekonomisk förening i formen kooperativ samorganisation för bostadsrättsföreningar, erbjuder kooperativa hyresrätter för kommuners äldreboende. De har idag drygt 30 kommuner som man samarbetar med. Nio av dessa ligger i region BohusÄlvsborg-Skaraborgs område.
Det är främst små och medelstora kommuner som inte anser sig kunna bygga eller renovera äldreboenden som hittills startat samarbete med Riksbyggen.
Riksbyggen samarbetar med kommunerna under planeringen sedan står Riksbyggen för entreprenaden. riksbyggen köper in tjänster för byggandet. Kommunen och Riksbyggenstartar tillsammans en kooperativ hyresrättsförening som står som ägare för byggnaderna. En styrelse bildas med representanter från kommunen, från de boende samt Riksbyggen.
Hyrorna, eller avgifterna, bestäms av styrelsen och påverkas inte av Hyresgästföreningens förhandlingar.
