Polisens nya vapen mot droghandel: drönare bevakar bostadsområden

Sedan årsskiftet kan polisen ta egna beslut kring kamerabevakning. I tillståndet måste den personliga integriteten skyddas, enligt gällande lagstiftning. Det måste alltid ske en så kallad intresseavvägning och Datainspektionen är fortfarande tillsynsmyndighet.

Polisen i Växjö var bland de första i landet att starta med kameraövervakning när polisens kameraprojekt startade 2017. På den tiden var det länsstyrelsen som gav tillståndet. I stadsdelen Araby finns för tillfället 6 kameror, totalt 13 linser, vid Araby park arena.

Läs ocksåHemlös dömd till fängelse – tog sig in i tom lägenhet: "Vad ska man göra – ska man dö?"

– Vi har haft nytta av dem och jag tror att det kommer bli vanligare med kameraövervakning, säger Jonas Eek, lokal områdespolischef i Växjö.

– Vi kan se att en viss typ av brottslighet, till exempel öppen narkotikaförsäljning, försvunnit från platsen. Så på så sätt har vi en förebyggande effekt i det hela. Sedan har vi även en brottsutredande effekt. Vi har kunnat använda kamerorna i vissa utredningar, i allt från rån till våldsamma upplopp.

Förutom de fasta kamerorna har Växjöpolisen i januari startat ett projekt med kamerabevakning via drönare av området. Bevakningen kan ske från eftermiddagen till morgonen alla dagar. Operatören får inte filma in i bostäder eller andra integritetskänsliga utrymmen som finns i området, utan enbart på allmänna platser.

Läs ocksåBeordrade attack med handgranat – nu kan hyresgästen tvingas ut: ”Sprider otrygghet”

Susanne Filipsson bor inom det drönarbevakade området. Hon hoppas att projektet ska fortsätta även efter april då det upphör. Främst för att hon ser narkotikahandel alldeles där hon bor.

–  Förra sommaren var första gången som det skedde så öppet. Det var obehagligt. Jag tycker att bevakningen med drönare är helt okej, de smyger ju inte heller med det, säger hon.

Jonas Eek berättar att drönare är ett komplement i brottsförebyggande och brottsutredande syfte.

Läs ocksåTusentals lediga hyresbostäder i Sveriges största kommuner - trots bostadsbrist

– Det är ett smidigt sätt att bedriva snabb bevakning. Syftet är att när vi är där ute och arbetar så kan vi ha det som komplement till markpersonalen. Det är även en arbetsmiljöfråga. En av grunderna är de våldsamma upploppen och blåljussabotagen som var vid nyår.

Jonas Eek vill inte säga hur många drönare som finns eller något om hur de är utrustade.

– Jag kan inte gå ut med vilka förmågor vi har. Det är precis som att fråga hur många poliser vi har i tjänst.

Men är inte kamerabevakning lite som att ge upp?

– Nej, det tycker jag verkligen inte. Det är ett sätt att bedriva bevakning på ett modernt sätt, säger Jonas Eek.

När polisen berättade om drönarprojektet på sin Facebook-sida kom det in över 150 kommentarer. Majoriteten positiva. Flera undrar varför de avslöjar tiderna.

– Det måste vi göra. Så fort vi flyger har vi skyltar vid infarterna. Folk ska veta att om du är i området under dessa tider så kan det ske kamerabevakning, säger Jonas Eek.

I år var tanken att polisen i Linköping skulle sätta upp flera fasta kameror i Skäggetorp och Berga. Men så blev det inte. Polisen prioriterade om nationellt och kamerorna hamnade i stället i Eskilstuna. Däremot har Skäggetorp fått en tillfällig kamera.

– Vi vill ha fasta kameror men det blir inte i år, säger Peter Holmstedt, regional kameraansvarig hos polisen.

Om Skäggetorp finns med på polisens kameralista nästa år, kan Pia Glennvik, projektledare för kameraprojektet, inte svara på.

– Regionerna lämnar in sina behovslistor och sedan gör vi en prioritering nationellt. Vi är inte klara med det ännu. Men vi har inventerat i exempelvis Skäggetorp och Klockaretorpet. Vi har även gjort en inventering av Råslätt men när i tid vi kan sätta upp kameror är inte klart.

Även Arabybon Eduardo Avila tycker att bevakningen är okej.

– Men man ska inte bara filma, man måste agera också. Men för mig är det en bra grej. Jag ser inga problem så länge det är för en god sak, att minska kriminalitet och narkotika. Jag jobbar med ungdomar och har förlorat många unga till kriminalitet, narkotika och självmord, säger Eduardo Avila.