Du betalar det dyra sopslarvet – miljonbelopp varje år
– Ibland möts vi av fruktansvärda syner. Det står allt ifrån motorolja till tvättställ och soffor utanför miljöhusen. Matrester, bildelar, stora grillar, blöjor, tvättmaskiner och pizzakartonger. Måsar och råttor är jätteglada. Det har blivit mycket värre.
Det säger Susanne Haknert, fastighetsskötare på Varbergs Bostad.
– När jag öppnade dörren till ett miljöhus en morgon i våras hade jag bara lust att stänga den igen. Ett helt bohag låg där. Mögliga sängmadrasser, pallkragar, skor. Jag fick köra tre lass med vår pickup. Det kom en liten tant och sa ”stackars dig”. Hon hade stått i sitt fönster och sett dem hålla på när mörkret fallit.
Susanne Haknert är inte ensam. När Hem & Hyra granskar det västsvenska sopslarvet vittnar många värdar i Storgöteborg om samma förfall. Problemet växer – och kostar hyresgästerna allt mer.
Stadsdelen Hjällbo sticker ut i kartläggningen. Här tvingas bostadsbolaget Poseidon varje år lägga minst hälften av distriktets avfallsbudget på 6,4 miljoner kronor på att röja efter folk som dumpar grejer och sorterar fel.
Räknat per hushåll motsvarar det minst 1 300 kronor om året, pengar som tas på hyresavin oavsett om man sköter sina sopor eller inte. Utöver det lägger områdets sex miljövärdar flera timmar varje morgon på att städa. Deras arbetstid kostar också pengar.
– Det är ett samhällsproblem, inte bara här. Man ser någon som slänger och tänker att jag gör detsamma. Samtidigt tror jag också att det beror på frustration och missnöje. Det är stor arbetslöshet här ute. Man kan tänka ”jag skiter i hur det ser ut i området”, säger Poseidons distriktschef i Hjällbo Svante Lahti.
Tillsammans med Gårdstensbostäder använder sig Poseidon av ”sopböter”, en avgift för hyresgäster som ertappas med att skräpa ner. Bara i Hjällbo utfärdas 10–15 sådana fakturor varje månad, à 800 kronor, med hänvisning till lagen om nedskräpning.
Enligt Hyresgästföreningen är det dock tveksamt om fakturorna skulle hålla i rätten. Att begära en fast schablonsumma, motsvarande polisens bötesbelopp, duger nämligen inte. I stället måste värden bevisa vad det kostat att forsla bort skräpet, och kräva skadestånd.
– En fastighetsägare kan inte utfärda böter, säger Suzan Rasul, juristchef på regionkontoret i Göteborg.
Andra stora Göteborgsvärdar bedömer att sopslarvet kostar varje hyresgäst flera hundralappar extra varje år. De satsar på information, behållare med lås och containrar för grovsopor, men avstår hittills från att ta i med hårdhandskarna.
– Kameraövervakning och avgiftsbeläggning är inte aktuellt för närvarande, skriver exempelvis Stenas fastighetschef Per Limdal i ett mejl till Hem & Hyra.
I Hjällbo överväger Poseidon att sätta upp kameror runt molokerna. Enligt distriktschef Svante Lahti är det starkt efterfrågat av de boende. Bolaget misstänker att folk som inte ens bor i området dumpar saker där.
Samtidigt säger han självkritiskt att bolaget även borde bli bättre på att informera på fler språk, ”arabiskan är större än svenskan här”. Det finns också en idé om att belöna skötsamma hyresgäster, genom att mäta hur mycket det kostar att sköta varje molokstation. Det skulle i sin tur styra vad folk i just det kvarteret får betala.
– Jag tror mer på att muntra upp. Sköter man sig får man avdrag på hyran. Är det stor arbetslöshet och folk har dålig ekonomi är varje krona värd någonting, säger Svante Lahti.
Även fastighetsskötare Susanne Haknert i Varberg vill tro på hyresgästernas förmåga att göra rätt.
– Jag väljer att tro att folk gör det de kan. Få väljer att slänga fel. Men visst, det är nog en del lathet också. Jag kan väl kanske förstå vissa saker. De små återvinningscentralerna på området finns till exempel inte längre, och många har inte bil eller anhöriga som kan hjälpa till. Då blir det att man bär ner sakerna och ställer dem där. Men vi hade hellre lagt vår tid på trädgårdsskötsel.
LÄS MER OM SOPSLARVET:
- Att skräpa ner är förbjudet i Sverige. Förbudet gäller alla, även markägare, och överallt dit allmänheten har tillträde eller insyn till.
- Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ner riskerar böter eller fängelse i högst ett år. För det strängare straffet handlar det oftast om större föremål, som kylskåp och bilbatterier, eller om nedskräpning i stor omfattning.
- Om nedskräpningen räknas som mindre allvarlig kan polisen bötfälla på plats. Då får du en så kallad ”skräpbot” på 800 kronor. Det räcker att du slänger en pizzakartong eller lämnar en engångsgrill efter dig.
