Du betalar värdarnas lyxfälla

Hyresboende – ett bekvämt liv utan svajiga bolån och räntor? Nja. Hem & Hyras granskning visar att uppemot en fjärdedel av din hyra kan gå till din hyresvärds räntekostnader i extremfallet.

Men skillnaderna är stora. I kronor räknat betalar den kommunala hyresgästen i Trosa 1 400 kronor i räntekostnader varje månad beräknat på en månadshyra om 6 000 kronor. Medan hyresgästen i Smedjebacken bara betalar en dryg 50-lapp. Höga lån och räntekostnader är ett problem enligt Hyresgästföreningen.

ANNONSTips för att njuta fullt ut av din båtsemester

– Vissa bolag har tagit sådana lån att de är konkursmässiga med bara en procents räntehöjning, säger Marcus Kjellin, förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen region Mitt.

De kommunala bostadsbolagen i Trosa, Kumla och Gagnef har tagit stora lån för att bygga nytt. Bolagen har i flera fall sålt äldre vinstgivande fastigheter, tagit lån och byggt nytt.

– Det är som att en privatperson som äger en vinstgivande firma säljer företaget och får en stor engångsinkomst – men sedan tar lån och bygger en multimiljonvilla som bara kostar. Utgifterna är större än inkomsterna. Det kan jämföras lite med ”Lyxfällan”, säger han.

Läs också175 hushåll i centrum för mångårig hyresstrid: "En klassisk delseger"

Sune Jansson, styrelseordförande för Trobo i Trosa, håller inte med om jämförelsen med tv-programmet Lyxfällan.
2011 sålde bolaget 40 procent av sitt bestånd, vilket var nödvändigt, enligt honom. Sedan dess har bolaget byggt 100 lägenheter  och renoverat lika många till.

– Vi hade stora underhållskostnader och behövde renovera. För oss var det en god affär att sälja av det gamla beståndet och bygga nytt, säger han.
Trobos framtid är ljus, enligt honom.

–Vi har ett kapital på 135 miljoner kronor och planerar att bygga 88 lägenheter till med start i år.

Läs ocksåHyresgästbasen pratade på SD-konferens: ”Viktigast är kampen mot marknadshyror”

Det är politikerna i kommunerna som bestämmer att bolagen ska sälja, bygga nytt och ta lån. På kort sikt drabbas hyresgästerna genom att det enda sättet att få in pengar till lånen är hyreshöjningar och lägre underhåll. Men det räcker inte långt. Lånen är i flera fall så stora att de inte går att betala av med hyreshöjningar.

I vissa fall skulle hyrorna behöva mer än fördubblas. Hyresgästföreningen tycker i stället att kommunerna som fattat besluten borde utnyttja det låga ränteläget och börja betala av på lånen.

Hyresgästerna Christina Andersson och Lisbeth Ryman är skeptiska till Trobos hantering av ekonomin.

– Det är fräckt att de tagit sådana lån. Men det förklarar varför hyran är så hög för oss som hyr av Trobo, säger Christina Andersson.

Hon och grannen Lisbeth Ryman har just varit och handlat på Ica i närheten. Som vem som helst fick de rätta inköpen efter sina inkomster.

Men det gäller inte deras hyresvärd Trosabygdens bostäder, Trobo. Bostadsbolaget har lånat så mycket att en fjärdedel av Lisbeths och Christinas hyra går till räntekostnader.

– Det blir ju som att vi har lån, fast vi bor i hyresrätt. Jag visste inte att Trobo lånat så mycket och jag tycker inte att det är bra. Jag förstår att de behöver bygga nytt men, man kan inte ta hur mycket lån som helst, säger Lisbeth och Christina fyller i:

– Jag undrar hur de tänkt. Om räntan går upp, ska de sälja till privata hyresvärdar då eller gå i konkurs?

Det är ägarna, politikerna i kommunen, som bestämt att Trobo ska sälja äldre fastigheter och bygga nytt.

Hur lånen ska betalas av har politikerna inte tagit ställning till. Men att de är omöjliga att betala av med hjälp av hyreshöjningar, tror Cecilia Högberg som fram till 16 april var vd för Trosabygdens bostäder.

–Ingen aning, det tror jag inte är möjligt, säger hon som svar på frågan om hur mycket bolaget skulle behöva höja för att täcka skulderna.

En ränteuppgång är dock ingenting som behöver påverka Trobos ekonomi negativt, enligt henne.

– För ett antal år sedan valde bolaget att säkra delar av räntekostnaderna. Det gör att våra räntekostnader jämfört med andra kanske kan vara något höga men å andra sidan behöver vi inte vara så oroade för en ränteuppgång som om vi inte haft säkringen, säger hon.

Så mycket betalar du