Du måste hjälpa till när bostadsbolagen sparar energi
De allmännyttiga bostadsbolagens samarbetsorganisation Sabo har dragit i gång ett nytt projekt som ska minska energianvändningen med 30 procent fram till 2030. Samma år ska medlemsföretagen också vara fossilfria, förklarar vd:n Anders Nordstrand.
– Tillsammans måste vi bidra till att minska koldioxidutsläppen. Allmännyttan utgör en imponerande samlad kraft som kan göra mycket för att bidra till att hejda klimatförändringarna. Vi har en oerhört viktig uppgift.
Målet går att uppnå, hävdar man. Det bevisas bland annat av det så kallade Skåneinitiativet som började för tio år sedan. Sedan dess har de inblandade hyresvärdarna sparat 4,7 terawattimmar, omkring en tiondel av den energi som de svenska kärnkraftverken producerade förra året. Besparingen motsvarar elförbrukningen hos sisådär 20 miljoner lägenheter under ett år.
De privata hyresvärdarna har ännu inte lagt fram några konkreta mål, men Fastighetsägarnas näringschef och expert på miljö- och energifrågor Rikard Silverfur säger att frågan är högaktuell även för dem.
– Vi har tittat på Sabo och tycker att det de har gjort och gör är bra.
Men vad betyder denna klimat-spariver för hyresgästerna? I vissa fall kommer de knappt att märka något, medan åtgärderna blir betydligt mer uppenbara för den som bor hos en annan värd.
Allt fler hyresvärdar har till exempel infört betal-tvättstugor i ett försök att minska energianvändningen. Andra installerar mer energisnåla tvättmaskiner, vilket inte alltid tas emot väl av hyresgästerna.
– Individuell mätning och debitering av vatten är också något som växer, säger Therese Rydstedt, expert på energifrågor hos Sabo.
Morötter är minst lika viktiga, säger hon och nämner att den framväxande delningsekonomin skyndar på utvecklingen. Redan i dag har flera bostadsbolag gjort det möjligt för hyresgästerna att få tillgång till flakcyklar för kortare och helt utsläppsfria transporter. Att göra det lättare att sopsortera är ett annat sätt att få ner utsläppen från fastigheten och dem som bor där.
– Många av åtgärderna handlar om att underlätta för de boende att leva klimatsmart.
Bland de mer neutrala åtgärderna finns ett exempel i Örebro. Där har det kommunala bostadsbolaget låtit utveckla parkbänkar som lyser ilsket rött eller skönt grönt beroende på hur mycket energi som just då förbrukas av huset och dess hyresgäster. Tanken är att uppmärksamma de boende på att även små åtgärder som att släcka några lampor påverkar, förklarar Jonas Tannerstad, el- och automationschef på Örebrobostäder.
– Vi vill att våra hyresgäster i realtid ska se energiförbrukningen i den fastighet de bor i. Vi hoppas att vi genom den här visualiseringen får fler att bli medvetna om den egna förbrukningen. Det är där förändringen börjar.
Therese Rydstedt på Sabo håller med om att hyresgästerna i allra högsta grad måste vara delaktiga för att målen ska uppnås.
– Det är viktigt att det här sker i dialog med de boende och därför har vi tagit kontakt med Hyresgästföreningen för att diskutera frågan.
Även bostadsbyggande påverkar klimatet. Bygg- och fastighetssektorn står för omkring en femtedel av Sveriges utsläpp. Därför krävs att olika byggnaders klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv – allt från utsläppen när råvaror utvinns till utsläpp från uppvärmningen under byggnadens livstid – redovisas. Regeringen gav tidigare i år Boverket i uppdrag att lämna förslag kring hur detta ska göras. Om nya regler införs väntas de börja gälla tidigast 2021.
Byggbranschen genererar även en stor mängd avfall. 2016 handlade det om närmare 10 miljoner ton, mer än dubbelt så mycket som hushållen genererade. Av de olika sektorerna är det bara gruvindustrin som genererar mer avfall.
Källa: Boverket, SCB
