Dyster rapport om renovering

Det var om inte fyra nyanser av svart så åtminstone fyra nyanser av grått som Sabo, de kommunala bostadsföretagens organisation, presenterade vid en hearing.

Omkring 300 000 av Saboföretagens lägenheter från rekordåren mellan 1961 och 1975 har ännu inte renoverats. I den siffran inkluderas inte de tre största kommunala bolagen i Stockholm som gemensamt äger omkring 90 000 lägenheter.

I dagsläget renoverar Saboföretagen omkring 11 000 bostäder per år. Med den takten skulle det ta 25-30 år innan alla rekordårens hus fått en ansiktslyftning.

Men långt ifrån alla lägenheter kommer att kunna renoveras till nybyggnadsstandard och en del kommer att rivas, tror Sabo.

 

Förutsättningarna för renoveringsutmaningen varierar runt om i landet. Det är en balansgång mellan vad bostadsföretagens ekonomi och hur mycket högre hyror som hyresgästerna är beredda att betala innan de flyttar.

Sabo presenterar tre nivåer av upprustning – och vad alternativet rivning kostar.

Den högsta nivån ligger på 12 000 kronor per kvadratmeter, vilket innebär att en lägenhet på 60 kvadratmeter kostar 720 000 kronor att renovera. Då inkluderas även energibesparande åtgärder och att huset anpassas för människor med funktionshinder. För att bostadsbolagen ska få igen renoveringskostnaden inom en rimlig tid skulle det krävas hyreshöjningar på 3 500 kronor i månaden för en lägenhet på 60 kvadratmeter.

– Tidigare har kostnaden för stora renoveringar smetats ut över hela fastighetsbeståndet. Det kommer inte att gå och göra i framtiden då vi ska agera marknadsmässigt, säger Sophia Mattsson-Linnala, chef för ekonomi och finansavdelningen på Sabo, och syftar på den kommande propositionen om allmännyttans villkor.

 

Mellannivån är omkring 6 000 kronor kvadratmetern. Då inkluderas bland annat stambyte och nytt tak och fasad.

Minimal upprustning innebär att bara brister som är oacceptabla för hyresgästerna eller gör att fastighetens fortlevnad äventyras åtgärdas. Prislappen landar på 2 000 kronor kvadraten. 

Det sista alternativet är rivning och det kommer sannolikt att bli alternativet för en del hus som står på avfolkningsorter och ägs av bostadsföretag med svag ekonomi. Att riva kostar cirka 1 000 kronor per kvadrat, samt att företagen oftast har ett nedskrivningsbehov på omkring 3 000 kronor kvadratmetern.

Förslagen för att underlätta upprustningen av alla dessa hus är kända sedan tidigare: rotavdrag för ägare av hyreshus, möjlighet att sätta av pengar till renovering i skattefria underhållsfonder, skapa skattemässig neutralitet mellan upplåtelseformerna och olika typer av riktade stöd. Exempelvis till tillgänglighetsanpassning och energieffektivisering.

Vid en efterföljande paneldebatt höll Daniel Liljeberg, politiskt sakkunnig på finansdepartementet, fast vid regeringens linje och gav inget hopp om statlig hjälp.

– Att införa ett rotavdrag för hyresrätten är inte aktuellt. Statens ekonomi tillåter inte det.