Efter fem års arbete: Stockholms nya hyresmodell skrotas
De senaste fem åren har arbetet pågått med att ta fram en modell för mer rättvisa hyror i Stockholm. Men arbetet med projekt Stockholmshyra har kritiserats från flera håll. Bland annat har förtroendevalda känt sig överkörda och vissa menade att det var första steget mot marknadshyra. Tanken med Stockholmshyra har varit att likvärdiga lägenheter ska få en likvärdig hyra.
Bakom arbetet med Stockholmshyra står Hyresgästföreningen region Stockholm och kommunala bostadsbolagen Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder.
Enkelt uttryckt så är Stockholmshyra ett verktyg för att beräkna hyran utifrån bland annat storlek, standard, område och förvaltningskvalité och service.
Men parterna har inte lyckats komma överens. I ett pressmeddelande meddelar Hyresgästföreningen och Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder att projektet nu har avslutats efter fem års arbete.
I pressmeddelandet står det att det finns många lägenheter inom de kommunala bolagens bestånd där hyresnivåerna ligger på ungefär på samma nivå trots stora skillnader i både standard och läge. Med Stockholmshyra skulle hyresgästerna få en systematisk tillämpning av det så kallade bruksvärdessystemet, det vill säga att likvärdiga lägenheter får likvärdig hyra.
– Vår ambition har varit att skapa en rättvisare hyressättning med en större förutsägbarhet och tydlighet för hyresgästerna. Det är bara att beklaga att vi inte nådde i mål. Bruksvärdessystemet behöver moderniseras och förhandlingsmodellen mellan parterna behöver utvecklas för att möta framtida utmaningar, vilket vi är fortsatt överens om. Därför kommer arbetet att fortsätta i andra former, säger Anette Sand, vd på Stockholmshem, i ett gemensamt uttalande från bostadsbolagens vd:ar.
Simon Safari, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm, har suttit med i arbetet.
– Vi som ingick i arbetet kom till konsensus att det är alldeles för komplext för att kunna genomföra Stockholmshyra. Till exempel finns det stora olikheter inom de tre bolagen. Vi borde kanske ha satsat på att införa Stockholmshyra i ett bolag först, säger han.
Ett tungt vägande skäl till att arbetet lades ner var att parterna stod för långt ifrån varandra när det gäller hur mycket hyran skulle höjas, enligt Simon Safari.
– En majoritet av hyresgästerna skulle drabbas av hyreshöjningar och det kunde vi inte gå med på. Vi stod väldigt långt ifrån varandra, säger han.
Vad kommer hända nu?
– Vi är överens med bolagen om att det behövs en mer förutsägbar och likvärdig hyresstruktur, som speglar hyresgästernas värderingar på ett bättre sätt. Det kommer vi fortsätta arbeta för, utifrån erfarenheter vi fått från projektet. Väldigt mycket kunskap har samlats och material har sammanställts som vi kan återanvända framöver. Bland annat systematiska genomlysningar av nuvarande hyror och dess ursprung. Men även upprustningsnivåer och skillnader mellan olika byggnadstyper med dess fördelar och nackdelar likväl som olika lägen.
Enligt en principöverenskommelse från 2018 så skulle ingen hyresgäst få mer än 250 kronor i månaden i höjning, infasat under sex år skulle det bli maximalt 1 500 kronor i höjning totalt. Detta utöver den årliga hyreshöjningen.
Men under den senaste tiden har det florerat uppgifter om att Stockholmshyra kan innebära att snitthyran för hyresgäster i de kommunala bostadsbolagen kan höjas med uppemot tolv procent, vad är din kommentar till det?
– Eftersom projektet avslutas i förtid så kan ingen av oss svara på vad det exakta resultatet hade kunnat bli, men det var en av de delar vi stod lång ifrån varandra i. Sedan diskuterade vi möjligheterna till att förlänga infasningsperioden för ny hyra för nuvarande hyresgäster som skulle fått störst förändring, för ett bättre skydd. Men vi kunde ändå inte gå med på förslaget eftersom det innebar att en majoritet av hyresgästerna skulle få en hyreshöjning, säger han.
Han menar också att läget försämrades under förhandlingen vilket gjorde att Stockholmshyra till slut avslutades.
– De ville bara höja hyran och vi ville ha frysta hyror för vissa lägenheter. Men antalet som skulle få frysta hyror blev mindre och mindre hela tiden enligt deras förslag, säger han.
Varför går det inte att komma överens om en systematiserad hyresmodell i Stockholm när man är överens i många andra kommuner?
– Det är en bra fråga. Det är beklagligt att det inte går här när det finns i över hundra kommuner. Men vi kunde inte gå med på stora hyreshöjningar för en majoritet av hyresgästerna i de tre bolagen, säger han.
Anette Sands förklaring till att projektet avslutas nu är att det fanns en tidsplan och att parterna inte kom i mål inom den utsatta tiden.
– Det var mer komplext än vi trodde från början att införa Stockholmshyra. Det är tre bostadsbolag och tre olika förhandlingsdelegationer från Hyresgästföreningen som ska komma överens om alla kriterier och poängsättning om vad till exempel olika typer av köksrenoveringar är värda. Det blev för svårt, säger hon.
Anette Sand tycker inte arbetet har varit bortkastat.
– Vi har lärt oss mycket och vi är överens med Hyresgästföreningen på flera områden. Det kan vi använda för att utveckla bruksvärdessystemet i Stockholm, säger hon.
Hyresgästföreningen menar att det delvis föll för att ni stod för långt i från varandra och att ni krävde hyreshöjningar för en majoritet av hyresgästerna medan relativt få fick frysta hyror, något som inte Hyresgästföreningen kunde acceptera. Vad är din kommentar till det?
–Jag håller inte riktigt med om det. Det var en punkt vi diskuterade men det var inte den största orsaken till att vi inte kom i mål, det var att det var för komplext, säger hon.
Det har florerat siffror som gör gällande att ni vill höja snitthyran med 10-12 procent, hur ser du på det?
– Det stämmer inte, säger hon.
Det har varit många protester mot projektet Stockholmshyra, bland annat från Järva där Norra Järva Stadsdelsråd och Husbyrådet gick ut med ett uttalande för några dagar sedan med en uppmaning till Hyresgästföreningen och dess förhandlingsdelegationer att vägra underteckna avtalet.
– Det var en oerhörd lättnad att höra att projektet Stockholmshyra avslutas. För Järvaborna hade det inneburit att vi antagligen hade fått höga hyreshöjningar i de nyrenoverade lägenheterna, säger Arne Johansson, Norra Järva Stadsdelsråd.
Kampanjen Nej till marknadshyra har tillsammans med Skiftet startat en namninsamling mot Stockholmshyra. I mitten av oktober lämnades närmare 7 000 namnunderskrifter över till Hyresgästföreningen Region Stockholms ordförande Simon Safari. I dagsläget har 8 440 personer skrivit under.
Har det funnits en oro bland hyresgästerna i Järva om Stockholmshyra?
– Det har varit ganska tyst i media om Stockholmshyra och jag tror att de flesta har varit lyckligt ovetande om vad som varit på gång. Men bland oss som varit engagerade mot marknadshyror och stockholmshyra så har det funnits en oro. Att projektet avslutas är en jättestor framgång och visar att lönar sig att kämpa, säger Arne Johansson.
