Efter granskningen av adresskaoset: krav på att regeringen ser över lagen
Det är straffbart att skriva sig där man inte bor. Ändå gör många just det. För snart tre år sedan skärptes folkbokföringslagen i syfte att komma åt bidragsfusk och organiserad brottslighet. Justitieminister Morgan Johansson sa då att ringa fall, där det inte finns syfte att utnyttja systemet, inte skulle leda till åtal.
Men Hem & Hyra har nyligen i en unik granskning visat att lagen slår snett. Hittills är det framför allt folk utan ett eget hem som dragits inför rätta, inte yrkeskriminella eller välfärdsfuskare.
Kort efter publiceringen ställdes finansminister Magdalena Andersson till svars i riksdagens skatteutskott, dit hon kallats just med anledning av luckorna i folkbokföringen.
Riksdagsledamot Tony Haddou (V) från Göteborg var en av de ledamöter som frågade ut henne, utifrån Hem & Hyras granskning av adresskaoset.
– Jag var ganska kritisk till hur hon hade svarat i reportaget. Lagstiftningen var ju inte avsedd för detta. Men hon sa, ganska drygt, att bostadsförsörjningen ligger på kommunerna och att de får informera bättre. Svaret hade inte så mycket kontakt med verkligheten, och det provocerade, säger Tony Haddou som sett problematiken på nära håll i sitt tidigare arbete för Rädda Barnen.
Nu har han skrivit ett så kallat utskottsinitiativ, baserat på Hem & Hyras granskning. Det läggs fram vid skatteutskottets möte i morgon, torsdag. ”Det saknas juridisk möjlighet att ta hänsyn till varför människor lånar eller kapar en adress”, skriver Haddou bland annat.
Han hoppas att fler partier ska ansluta sig till kravet på att regeringen ”skyndsamt” ger riksdagen förslag på en lösning.
– Jag har förståelse för att vi har en folkbokföringslag. Men vi vill avkriminalisera den här målgruppen. Det är väldigt tydligt att den nya lagen inte är träffsäker. Man behöver se till att de här som råkar illa ut inte gör det. Jag kan inte se någon politisk anledning till att man ska låta den här målgruppen hamna i kläm, säger han.
Skatteutskottets andre vice ordförande, Niklas Wykman (M), har tidigare varit starkt kritisk till hanteringen av folkbokföringsfrågan. Han är öppen för krav på att se över folkbokföringslagens effekter.
– Det finns starka skäl till att man återinförde folkbokföringsbrottet och vi invänder inte mot det. Men som er granskning visar är det definitivt ett trubbigt verktyg som behöver förbättras, säger han.
Inte minst handlar det om var samhällets resurser gör bäst nytta. Att dra hemlösa inför rätta, eller för den delen folk som skriver sig på fel adress på grund av en hotbild, förbättrar sannolikt inte folkbokföringen på något avgörande sätt, anser Niklas Wykman.
– Det borde inte vara lagstiftarens avsikt med lagstiftningen. Man borde rimligtvis förvänta sig att folkbokföringsarbetet inriktar sig på de personer som utnyttjar folkbokföringen för att begå brott eller som fifflar med välfärdssystemet. Det vore givetvis önskvärt om regeringen kunde se över lagstiftningen så att man kan arbeta tydligare med det.
Utskottsledamot Anna Vikström (S) vill däremot inte föregå den folkbokföringsutredning som ska presenteras i sommar. Hon påpekar också att pandemin hindrat Skatteverket från att effektivt utnyttja sin nya möjlighet att göra hembesök.
– Det är för tidigt att utvärdera den här lagen. Särskilt med tanke på att den inte har kunnat tillämpas fullt ut under nästan hela 2020, säger hon.
De som under tiden riskerar att fastna i det här nätet och åtalas, trots att de inte haft för avsikt att utnyttja systemet utan bara har försökt ordna sin vardag – vad kan man säga till dem?
– Jag förstår verkligen att det måste vara väldigt tufft för personer som kanske inte ens känner till att det finns en folkbokföringslag. Där har Skatteverket, kommunerna och andra aktörer ett stort ansvar att informera om hur viktigt det är nu när lagen har trätt i kraft.
Vad kan dessa ”ringa fall” förvänta sig av lagstiftaren framöver?
– Dels kommer man ju pröva lagen, det är det man gör just nu. Vad som menas med ringa utmejslas i domstolarna. Jag kan också tänka att man ska förvänta sig att få korrekt information om vad som gäller, säger Anna Vikström.
