Efter Hem & Hyras granskning av adresskaoset: nu kan lagen ändras
Minst 200 000 personer är felaktigt folkbokförda i Sverige. En tuffare folkbokföringslag skulle stoppa organiserad brottslighet och välfärdsfusk som frodas i kaoset. Sommaren 2018 blev det straffbart att skriva sig där man inte bor.
Men Hem & Hyra kunde förra året visa att det oftast är desperat bostadslösa som har dragits inför rätta. Granskningen gav reaktioner på högsta politiska nivå, och nominerades till en Guldspade – landets finaste pris för grävande journalistik.
I riksdagens talarstol hävdade ansvarig minister, dåvarande finansminister Magdalena Andersson, så sent som i höstas att det var för tidigt att se över lagen.
Det är en linje regeringen hållit fast vid över tid.
– Är man felaktigt folkbokförd, oavsett om man är hemlös eller inte, så är det ett brott man begår, sa Magdalena Andersson till Hem & Hyra i mars i fjol.
Nu kan en sådan lagändring ändå vara på gång.
I morgon debatterar riksdagen en rad förslag från regeringen som ska stärka kontrollen och kvaliteten i folkbokföringen.
Men samtidigt kräver skatteutskottet lättnader för dem som drabbas orimligt hårt av jakten på adressfusket. Det gäller exempelvis just hemlösa personer, men även personer som är utsatta för hot eller som kortvarigt bor på annan adress än folkbokföringsadressen.
Har straffats oproportionerligt hårt
”Det har på många sätt framkommit att det finns människor som utnyttjar folkbokföringslagstiftningen för egen vinning. Det har också framkommit att det finns medborgare som straffats oproportionerligt hårt genom de straffbestämmelser som nyligen har införts”, skriver skatteutskottet i sitt gemensamma betänkande.
”De personer som inte utnyttjar systemet för ekonomisk vinning bör inte straffas i den omfattning som nu sker. Reglerna behöver ändras så att myndigheter och domstolar har möjlighet att beakta fler förmildrande omständigheter i sina bedömningar”, anser skatteutskottet.
Alla riksdagspartier utom två – regerande Socialdemokraterna och tidigare regeringskollegan Miljöpartiet – har ställt sig bakom initiativet, som väckts av Vänsterpartiet.
Tony Haddou, riksdagsledamot från Göteborg, har tills nyligen varit V:s representant i utskottet.
– Vi lyckades samla en majoritet kring det. Det är en seger. Vi som har drivit detta sedan Hem & Hyra skrev är väldigt glada. Det hade inte hänt om inte ni hade startat er granskning. Vi visste ju inte om det, säger han.
Enligt Haddou var skatteutskottet nyligen på besök hos Skatteverket. I samband med det uttryckte myndigheten sitt stöd åt en mildare tolkning.
– De var väldigt positiva till ett sådant förslag. De tycker att det är märkligt att hemlösa som folkbokför sig ska dras inför rätta. Regeringen bör ju förstå att det här måste bort.
Utöver att undvika åtal vid förmildrande omständigheter vill skatteutskottet att regeringen justerar lagen på ytterligare några sätt:
- Regeringen bör utreda ett effektivare och utökat informationsutbyte mellan myndigheter. Utskottet vill också se över möjligheten att i efterhand kontrollera vilka som varit folkbokförda på en viss fastighet eller lägenhet.
- Utvidgat straffansvar för personer som utnyttjar välfärdssystemet via folkbokföringen, eller som underlättar folkbokföringsbrott genom att exempelvis tjäna pengar på handel med adresser.
- Förbättringar av systemet med samordningsnummer (en identitetsbeteckning för den som till exempel jobbar i Sverige men inte är folkbokförd här).
- Skyndsamma åtgärder för att säkra uppgifter om personer som är skrivna i Sverige men som bor i ett annat land, till exempel genom att kunna kräva personlig inställelse. Syftet är att stoppa felaktiga utbetalningar ur välfärdssystemen.
- Regeringen vill bland annat ge Skatteverket utökade möjligheter att göra kontrollbesök hemma hos folk.
- Regeringen föreslår också ändrade regler om någon okänd står skriven på din adress och det leder till besvär för dig. Då kan personen i stället tillfälligt folkbokföras i den kommun där han eller hon senast var skriven.
- Lagändringen föreslås träda i kraft 1 september i år, med undantag för de delar som gäller id-kontroll genom biometriska data. De träder i kraft ett år senare, av tekniska skäl.
