Efter Hem & Hyras granskning: Regeringen skärper regler för äldre hissar
Minst 26 000 äldre hissar i Sverige är byggda på ett sätt som är direkt farligt, framför allt för barn. Ändå är de godkända enligt gällande lagstiftning.
Riskerna har varit kända i åratal. Detsamma gäller vilka åtgärder som krävs för att göra hissarna säkrare. I februari förra året tog regeringen emot en utredning om just detta. Ändå har lagen inte ändrats.
I stället fastnade femårige Nima i just en sådan hiss i Göteborg några veckor före sommarlovet. Under räddningsarbetet föll han fyra våningar ner i hisschaktet. Han dog av sina skador några dagar senare.
Skärpta krav på minst 5 800 hissar
När Hem & Hyra nyligen granskade de farliga hissarna hade ansvarig minister Andreas Carlson (KD) fortfarande inga konkreta besked att ge.
– Vi jobbar i mycket högt tempo på departementet för att bereda de förslag som syftar till att skärpa kraven, sade han för två veckor sedan.
Därefter har det gått snabbt. Nu föreslår regeringen skärpta regler för äldre personhissar som har en inre skjutdörr i hisskorgen – just en sådan som Nima fastnade i. Totalt gäller det minst 5 800 hissar i landet, framför allt i storstädernas äldre bebyggelse.
Lagförslaget innebär att fastighetsägare måste sätta in ett skydd mellan den inre korgdörren och den yttre dörren mot trapphuset om det finns risk att fastna där emellan. Åtgärden är enkel och billig: en bockad plåt täpper till utrymmet och gör det omöjligt att få plats i det smala utrymmet, och en fotocellslist hindrar hissen från att starta om något är i vägen.
Under 2000-talet har minst sex olyckor skett där små barn har klämts mellan de båda dörrarna. Dödsolyckan i Göteborg är den allvarligaste, och nämns också särskilt i regeringens beslut.
– Det är angeläget att få skyddsåtgärder på plats så att inte fler barn drabbas av säkerhetsbrister i gamla hissar, konstaterar Andreas Carlson i ett skriftligt uttalande.
Säkrare hissar kan dröja i åtta år
Nimas mamma Frida Dahlin fick veta regeringens beslut genom en släkting som läste nyheten på nätet.
– För mig personligen är det ingen seger. Det är klart att jag blir glad över att man är lyhörd för att det existerar ett systemfel. Och att man ser att okej, det här behöver ändras, det här behöver vi göra bättre, och det här skulle vi kanske ha gjort för länge, länge sedan. Men det finns en enorm sorg och besvikelse för mig. Hade det inte varit för hissen så hade Nima sprungit omkring idag. Så är det.
Känner du att detta på något sätt lindrar din sorg?
– Nej, den är bottenlös. Och även om det blir ändringar så trollar det inte tillbaka mitt liv, eller mitt barn. Jag gör det här för vårt land, och för andra barnfamiljer. Det är nog den största segern, att vi kan trygga upp för andra och att detta inte ska kunna ske.
Samtidigt betraktar Frida Dahlin regeringens initiativ som ”en bra början”, även om hon tycker att de farliga hissarna får på tok för lång dispens. Först i oktober 2031 ska samtliga äldre hissar med inre skjutdörr vara försedda med extra skydd, enligt lagförslaget.
– Det tog Familjebostäder några veckor att säkerställa vår hiss. Hur kan detta nu få ta åtta år? Det känns orimligt, och det finns också en risk för att det kan ske betydligt fler olyckor.
Kräver fler åtgärder av regeringen
Trots regeringens färska förslag om skärpt lagstiftning fortsätter arbetet med Lex Nima – Frida Dahlins elva punkter långa kravlista till regeringen för säkrare hissar i våra bostadshus. Ytterligare minst 20 000 äldre hissar har en farlig konstruktion som i dagsläget inte är olaglig.
Nyligen ställde Frida Dahlin ansvarig minister Andreas Carlson till svars för den segdragna regelskärpningen med en fråga: ”Vad hade du gjort om det var ditt barn?”
Bara veckor senare har regeringen nu fattat beslut om en lagändring. Till Hem & Hyra har ministern tidigare lämnat besked om att han går med på att träffa Frida Dahlin, vilket hon har efterfrågat. Det vill hon fortfarande.
– Absolut. Självklart. Tanken är att det ska bli av framöver. Men nu står jag i enormt mycket, och det förstår jag att bostadsministern och andra politiker också gör. Och jag är bara en människa. En mamma som har förlorat sitt barn, väldigt nyligen.
Nu hoppas Frida Dahlin att makthavarna snarast fortsätter att agera. Hon vill att fler riskhissar ska omfattas av säkrare regler. Under tiden tvingas hon själv leva med konsekvenserna av en lagskärpning som kom för sent.
– Jag tränar för att gå i trappor, och se hissar. Det är inte bara att gå omkring i de här skorna. Men det gläder mig att majoriteten inte behöver göra det. Mitt enda tips är att vara närvarande med sina familjer. Lägg all stress åt sidan och var med barnen.
26 000 hissar är farliga i Sverige. Riskerna är kända sedan länge och lösningar finns. Ändå dog en femårig pojke efter att ha fastnat i just en sådan hiss tidigare i år. Här kan du läsa Hem & Hyras granskning i sin helhet.
- Nima, 5, dog i hissolyckan: ”Ska inte hända”
- Trots kända risker med livsfarliga hissar – regeringen dröjer med krav på bättre säkerhet
- Hyresvärden hade inte satt in skydd i dödshissen: ”Borde absolut ha gjort det”
- Ministern om skärpt lag för hissar: ”Mycket angeläget höja säkerheten”
- Är det farligt att åka hiss? Så vet du om hissen är säker
Syftet med Lex Nima är att hissar ska vara så säkra att olyckor inte ska kunna ske.
- Förbättrade skyddsutryckningar om olyckan är framme.
- Automatiskt samtal till ansvarigt hissbolag.
- Utbildning om hissar och säkerhet för räddningstjänsten.
- Skydd i alla hissars korgöppning, helst med korgdörr.
- Saxgrindar ska bytas ut till täta korgdörrar.
- Larmknapp med tvåvägskommunikation (nödtelefon) direkt till bemannad larmcentral.
- I äldre hissar med utrymme mellan korg- och schaktdörr: en skyddsplåt och en fotocellslist som hindrar att barn blir instängda i utrymmet.
- Skydd mot att komma åt strömförande delar i framför allt handtagslås.
- Krav på att fastighetsägare har ett livscykelperspektiv på sina hissar.
- Skyddsbedömning av hissdörrars tyngd och funktion.
- Lagkrav om maxålder på hissar för att garantera tillräckligt modern säkerhetsstandard. Det ska finnas ett system för årlig säkerhetsbedömning utifrån hissens ålder.
