Efter höga hyresyrkandet från Uppsalahem: ”Många har tunna plånböcker nu”
Uppsalahem har yrkat på hyreshöjningen från 1 april 2024. Runt 17 900 lägenheter berörs.
– Det är bedrövligt att ett stort allmännyttigt och välmående bolag yrkar på så hög hyreshöjning. Många har tunna plånböcker just nu och balanserar på gränsen. Det är helt världsfrånvänt att i det läget hävda en hyreshöjning i den här storleken, säger Lena Jansson Nordin, förhandlingsledare på Hyresgästföreningen.
Också Emil Jansson, 24 år, som kommer gående genom Källparken i Salabacke och bor i en av Uppsalahems lägenheter är missnöjd.
– De är inte bra. De har ju redan höjt hyran flera gånger, säger han om yrkandet.
Hans månadshyra är i dag på drygt 4 200 kronor, men nu vill Uppsalahem alltså höja den med ytterligare drygt 440 kronor.
– Jag skulle nog klara det, men det vore inte roligt. Hur mycket mer vill man betala för en lägenhet? undrar han apropå Uppsalahems hyresyrkande.
Hoppas kunna nå en överenskommelse trots allt
Förhandlingarna mellan Uppsalahem och Hyresgästföreningen har bara börjat, och ännu har Hyresgästföreningen inte gett något motbud. Lena konstaterar dock att de båda parterna i sina ”respektive inställningar står rätt långt ifrån varandra”.
– Vi kommer att fortsätta förhandla, med en förhoppning om att vi ska komma överens, säger Lena Jansson Nordin.
De senaste två åren har bostadsbolagens hyresyrkanden skjutit i höjden – och det gäller även de kommunala bolagen.
– Det är en nationell trend. Det är höga hyresyrkanden överallt, säger hon.
Förra året låg Uppsalahems hyresyrkande på 9,65 procent, medan Hyresgästföreningen gav ett slutbud på 3,2 procent.
– Det är allvarligt när ett kommunalt bolag går ut med sådana här höga yrkanden. Kommunala bolag har enligt lagstiftningen ett bostadsförsörjningsansvar, vilket jag tolkar som att man har ett ansvar för att hyresgästerna ska ha råd att bo, säger Lena Jansson Nordin.
I fjol strandade förhandlingarna
Förra året lyckades inte parterna enas. Uppsalahem avbröt förhandlingarna och ansökte om prövning hos Hyresmarknadskommittén, vilken beslöt att hyreshöjningen skulle landa på 4,4 procent från 1 maj 2023. Till följd av detta pausade Uppsalahem i somras allt hyresgäststyrt underhåll, det vill säga om en hyresgäst till exempel önskar byta ut slitna tapeter.
– De har inte en dålig ekonomi. Uppsalahem har en soliditet som ligger över 40 procent, och det är väldigt bra, säger Lena Jansson Nordin.
De som bor i hyresrätt har i snitt lägre inkomst än personer som bor i hus eller bostadsrätt, enligt SCB:s statistik från 2017. Bland Uppsalahems hyresgäster finns också studenter, pensionärer och ensamstående med barn, det vill säga personer som ofta har sämre ekonomi.
– Skulle sådana här höjningar gå igenom – vilket de inte kommer att göra, det kan jag garantera – så skulle många få svårt att klara sin ekonomi. Vad ska man dra ned på när man redan lever på marginalen?
Uppsalahem motiverar sitt senaste hyresyrkande med de kraftiga kostnadsökningar som drabbat bolaget till följd av inflation och ränteökningar. Samtidigt är boende den största utgiftsposten för svenska hushåll, enligt SCB:s statistik från 2022.
– Uppsalahem skyller på kostnadsökningar och räntehöjningar, och visst, jag är medveten om att det är stora kostnadsförändringar jämfört med för ett par år sedan och att räntorna har gått upp. Men man kan inte lägga hela den bördan på hyresgästerna, det blir helt orimligt, säger Lena Jansson Nordin.
Historiskt högt hyresyrkande
Det hyresyrkande som Uppsalahem kommit med i år, på 10,5 procent, är det högsta som lagts under vd Mattias Tegefjords fyra år på företaget. Yrkandet ligger på en ”historiskt hög nivå”, medger han.
– Men vi tycker inte att det är så högt. Priserna stiger i hela samhället och det gör de för oss också. Vi måste få igen delar av kostnadsökningen för att bolaget ska vara hållbart över tid.
Han betonar att även om Uppsalahem skulle höja hyran med 10,5 procent så skulle det inte ge full täckning för de kostnadsökningar som Uppsalahem drabbats av de senaste åren. Till årsskiftet höjs till exempel VA-taxan med nästan 30 procent och fjärrvärmen med nästan 17 procent. Därtill har till exempel byggkostnaderna stigit de senaste åren.
Det är krisår för alla just nu och hushållen är hårt belastade av inflation, ränteökningar och kostnadsökningar. Bostäder är den högsta utgiften för hushållen, är det verkligen rimligt i det läget att lägga kostnadsökningen på bolaget på era hyresgäster?
– Alla verksamheter måste föra över sina kostnadsökningar på sina kunder. Det går inte ihop sig annars. Vi har inga andra intäkter än hyresbetalningar. Jag tror att många hyresgäster ändå har förståelse för att vi, precis som frisören eller livsmedelsaffären, behöver höja våra priser, säger Mattias Tegefjord.
Vinstkraven har sänkts
Uppsalahems hyror har ökat varje år från 2016, men ändå hävdar Mattias Tegefjord att det inte finns någon buffert i företaget för att hålla nere hyrorna.
– Nej, vi har inte möjlighet att lägga undan pengar, utan de pengar som blir över investerar vi i renoveringar, stora stambyten och nya bostäder, i enlighet med bolagets politiska styrdokument, säger Mattias Tegefjord.
Att Uppsalahem är ett kommunalt bolag innebär inte att kommunen kan skjuta till pengar till verksamheten, betonar han. Däremot har ägaren Uppsala kommun, via bolaget Uppsala Stadshus AB, vinstkrav på verksamheten. För 2023 var ägardirektivet en budgeterad vinst på 211 miljoner kronor. Till nästa år har dock kraven sänkts med 75 miljoner kronor.
– När man pratar om vinst i det privata näringslivet handlar det om aktieutdelning, men i vårt fall stannar pengarna i bolaget. Att vi haft pengar i vår egen plånbok är det som gjort att vi inte varit tvungna att låna pengar, säger Mattias Tegefjord.
Enligt Uppsalahems årsredovisning för 2022 fick dock aktieägarna (moderbolaget Uppsala kommun) 4 miljoner kronor i vinstutdelning.
– Det är ränta på av kommunen insatt aktiekapital i Uppsalahem. En gång satte kommunen in cirka 167 miljoner kronor i aktiekapital och sedan dess får man ränta på de pengarna enligt en fast modell, vilket är fullt rimligt när pengar placeras, menar Mattias Tegefjord.
Som kommunalt bostadsföretag har Uppsalahem ett bostadsförsörjningsansvar, hur tolkar du det med hänseende till hyresgästernas ekonomi?
– Hyresgästernas ekonomi är inte enbart kommunens ansvar. Staten behöver kliva in och ta ett större ansvar. Vi ser ingen tendens att hushållen har så låga marginaler att de inte klarar av sin hyra, men om det finns hushåll som ligger på marginalen så behöver det täckas av stödsystem, som bostadsbidrag och försörjningsstöd.
Men är det inte i stället dags för hyresbolaget att dra i handbromsen och vänta med investeringar som nybyggnationer tills det ekonomiska läget är bättre?
– Det är en svår fråga, men det får andra konsekvenser om vi slutar bygga. Som samhällsnyttigt företag måste vi hålla hjulen snurrande så att också byggföretagen överlever – och att det finns jobb för till exempel våra hyresgäster att gå till. Sedan har vi också fått sänka takten. Först i år har vi kunnat satsa på nyproduktion, säger Mattias Tegefjord.
Merparterna av bostäderna i Uppsalahem hade 2022 en hyra på mellan 5 000 och 8 999 kronor. En höjning med 10,5 procent, vilket Uppsalahem yrkat, skulle innebära att en lägenhet med 7 500 kronor i hyra plötsligt blir 787,50 kronor dyrare i månaden.
Till 2025 planerar Uppsalahem inflyttning för 72 nya studentbostäder på Rackarberget. Första spadtaget togs häromdagen. I somras startade produktionen av 276 nya bostäder i Kåbo. Det är Uppsalahems första byggprojektet som dragit i gång sedan 2018.
De senaste åren har hyresföretaget bland annat haft större renoveringsprojekt i Eriksberg och Gottsunda.
