Brigitta strider mot värdarna som kräver mest – år efter år: ”Frustrerande, folk frågar”
Förhandlingarna om årets hyror tuffar på. Över sju av tio hyror för 2022 är klara och den genomsnittliga hyreshöjningen ligger på 1,7 procent (Se alla klara förhandlingar i tabellen längre ner).
Men det finns platser där striden om hyrorna är hård. Benhård. År efter år. Platser där värdarnas krav ligger skyhögt över genomsnittliga yrkanden och den nivå Hyresgästföreningen förväntar sig.
Som i småländska Emmaboda, mitt i glasriket. Här har förhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och Emmaboda bostads AB gått i kras tre år på raken. Hyresmarknadskommittén (HMK) har fått gå in och avgöra hyresnivån. Det är ett organ med representanter för Sveriges allmännytta och Hyresgästföreningen som rycker in när parterna inte kan komma överens på lokal nivå.
För år 2020 krävde bostadsbolaget 5,3 procent, efter avgörande av HMK fick man 2,6 procent. Under fjolårets pandemi dämpades kravet till 4,2 procent, efter avgörande i HMK fick de 1,7 procent.
Med dessa resultat och erfarenheter i ryggen inledde Emmaboda bostads AB årets förhandlingsrunda med att kräva 6,2 procents höjning för bolagets dryga 900 lägenheter.
Frustration hos Hyresgästföreningen
Brigitta Lindqvist är hyresgäst och en av dem som utsetts att förhandla hyror i Emmaboda. Hon berättar att hon och hennes förhandlingskamrater hoppade till när kravet lanserades på första mötet. Efter ytterligare fyra träffar i Hyresgästföreningens lokal en trappa ner i ett av bolagets hyreshus insåg man att det inte fanns förutsättningar att komma överens i år heller.
– Det är frustrerande. Folk frågar varför hyrorna inte är färdigförhandlade. När det drar ut på tiden riskerar vi dessutom retroaktiv hyreshöjning, säger Brigitta Lindqvist.
Frustrationen över förhandlingarna delas av båda parter.
För att kunna beta av underhållsbehovet behöver hyrorna först höjas rejält, anser värden.
Emmaboda bostads AB måste skruva ner sina förväntningar på de årliga förhandlingarna, svarar Hyresgästföreningen. Enligt deras mening är kostnaderna för fjärrvärme, vatten och avlopp inte anmärkningsvärt höga och de påpekar också att bolaget har många lägenheter som inte är stambytta. Då kan de heller inte begära höga hyror. När renoveringarna är klara kan höjningar diskuteras. Lite av ett moment 22.
”Kräver vad vi behöver”
Emmaboda bostads AB:s vd Ivan Lindmark darrar inte på manschetten när han beskriver varför bolaget hugger i med rejäla yrkanden.
– Vi behöver den hyreshöjning vi krävt. För varje år som går och vi inte kan höja hyrorna så mycket som vi behöver så växer berget av underhållsbehov. Det drabbar både bolaget och hyresgästerna.
Trots resultatet av 2020 och 2021 års förhandlingar så yrkade ni 6,2 procent. Ännu mer än åren tidigare. Hur kom ni fram till det kravet?
– Vi yrkar det vi behöver. Risken är att vi till slut kommer behöva en oerhört stor hyreshöjning om vi inte ska tvingas riva hus, eftersom underhållet släpar efter så mycket, säger Ivan Lindmark.
Jacob Nääf är förhandlare på Hyresgästföreningen och den tjänsteman som stångats med Emmaboda bostads AB. Han tycker inte det går att motivera kraftigare hyreshöjningar i Emmaboda än i kringliggande kommuner i samma storlek. Även om han medger att det behövs pengar för att beta av underhållsbehovet.
– Hade vi gått bolaget till mötes helt och hållet skulle hyrorna höjts med över 15 procent på tre år.
Region Sydost sticker ut
Hyresgästföreningen har nio regioner. På Hem & Hyras topplista över bolag som yrkat högst och hamnat i HMK flest gånger de senaste tre åren, tillhör fyra av fem bolag region Sydost som numer utgörs av Småland, Östergötland och Blekinge (och fram till i somras Gotland). Här är striderna hårdare än någon annanstans.
Joel Ahonen, förhandlingsstrateg på region Sydost, tror att en det är en blandning av missnöje och en tuff ekonomisk verklighet ligger bakom:
– Hyrorna är ganska låga, underhållet släpar efter och det finns problem med tomma lägenheter. Jag tror inte man förväntar sig att få igenom yrkandena. Det är mer ett signalvärde. Sedan finns det större bolag på starka orter där det handlar mer om att man inte tror på systemet och varför vi förhandlar hyrorna årligen, säger Joel Ahonen.
Gotlandshem krävde 5,3 procent
På Gotland har förhandlingarna kring hyrorna länge varit frostiga. Kommunala Gotlandshem har drygt 4 700 lägenheter och inga problem med vakanser. Däremot ett släpande underhållsbehov.
I årets förhandling fläskade bolaget i med ett yrkande på 5,3 procent, men fick nöja sig med 1,95 procent efter Hyresmarknadskommitténs oberoende ordförandes beslut. Alldeles för lite, tycker bolagets vd Joakim Martell. Nu ska bolaget titta på försäljningar, samt bygga bostadsrätter för att få ekonomin att gå ihop.
– Kostnadsökningarna är ungefär det dubbla mot det vi får ut i hyreshöjningarna. Vi behöver jobba upp vårt kapital för att klara underhåll och nyproduktion. Det kan vi inte göra med de låga hyreshöjningar vi fått under många år, säger Joakim Martell.
Susanne Davidsson, förhandlingsledare på Hyresgästföreningen, konstaterar att det inte ens finns en samsyn om vad förhandlingarna ska utgå ifrån och vilka uppgifter föreningen ska få tillgång till.
– Gotlandshem tycker att budgeten för nästkommande år inte är relevant i årshyresförhandlingen. Det är svårt för oss att ens kunna få det underlag som bolaget motiverar sina höga krav med, säger Susanne Davidsson.
Goda relationer i övrigt
Så hur ser då framtiden ut för förhandlingarna i landets sydöstra delar? Vid sidan av hyresförhandlingarna i Emmaboda är relationen god. Brigitta Lindqvist berättar om en gemensamt anordnad kurs innan pandemin som lärde folk att klara sig i en krissituation under 72 timmar. Nu funderar man på att ha ett liknande evenemang med tanke på den instabila situationen i världen.
Ivan Lindmark beskriver också relationen som god i det stora hela. Det är bara när hyrorna ska förhandlas som parterna hamnar på kollisionskurs.
I skrivande stund har Hyresmarknadskommittén skickat tillbaka förhandlingen till parterna. Nu blir det till att sätta på kaffebryggaren, glömma det som varit och göra ett nytt försök att komma överens.
Även på Gotland råder det ett helt annat lugn när allmännyttan och Hyresgästföreningen behandlar andra frågor än hyrorna.
Hyresmarknadskommittén har nyligen erbjudit sig att besöka ön och träffa parterna under året. Syfte: Att få till fungerande förhandlingar inför 2023.
Röster från hyresgästerna om rekordyrkanden i Emmaboda
Margareta och Ingemar Boman,, pensionerade glasbruksarbetare, som nyss varit och handlat:
– Ja, det ska man säga, allt blir dyrare. Men sex procent? Nej 1,5-2 procent känns rimligare. Vi bodde i Lessebo i villa innan, men när det blev för jobbigt flyttade vi till vår lägenhet. Den betalar vi drygt 6 300 kronor i månaden för.
Under vårt yrkesliv har vi bott på olika platser i Glasriket och sex år i England.
Sirpa Kinnunen, halvtidspensionär, njuter av den första vårsolen på uteplatsen.
– Jag tycker att jag betalar mycket redan nu. Min etta på 45 kvadrat ligger på 5 200 kronor i månaden. Det är något fel på ventilationen så att jag får in matos från grannlägenheterna. I går kväll vid åtta luktade det vitlök hos mig.
Jag flyttade till Emmaboda för att barn och barnbarn bosatt sig här. Tidigare bodde jag i Eskilstuna. Jag bor i det stora nybyggda huset mitt i stan. Här är hyrorna högre än för andra lägenheter.
Sayed Jan Qasimi, skiftarbetande CNC-operatör, fixar med nyinköpta begagnade bilen. En Saab 9-3.
– Jag bor i en etta på 35 kvadrat och betalar omkring 2 800 kronor, det är billigt. Men sex procent? Det är mycket även om allting blivit dyrt på sistone. I vintras hade jag så kallt hos mig att jag fick använda el-element som gick på min räkning. Bostadsbolaget borde renovera först innan de höjer hyran.
Jag kom till Sverige 2015 från Afghanistan och har bott i Emmaboda i 2-3 år. Så småningom hoppas jag kunna hitta en tvåa, men jag vill bo kvar i kommunen.
